Sök:

Sökresultat:

2248 Uppsatser om Gemensamt värdeskapande - Sida 63 av 150

Anestesisjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress

Arbetsrelaterad stress Àr vanligt förekommande inom den perioperativa vÄrden. Tidigare forskning visar att det begÄs mÄnga fel inom detta omrÄde som grundar sig i en stressig arbetsmiljö. Felen som begÄs kan ha negativ pÄverkan pÄ patientsÀkerheten. Hur pÄverkar stressen patientsÀkerheten och vilka situationer och faktorer spelar in. Syftet med studien Àr att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av situationer och faktorer dÀr arbetsrelaterad stress pÄverkar patientsÀkerheten i det dagliga arbetet.

TillvÀxtkrafter i IT-företag : - En benchmarkingstudie kring krafter som har pÄverkat en framgÄngsrik tillvÀxt

Medius AB Àr en svensk aktör inom IT-marknaden med affÀrsomrÄden inom Workflow, ERP och Consulting. Företaget har upplevt en kraftig tillvÀxt och med sin egen produkt inom elektronisk fakturahantering, MediusFlow?, har de skaffat sig en unik position pÄ marknaden. Medius AB har för avsikt att fortsÀtta denna tillvÀxt för att uppnÄ ett mÄl om 500 MSEK i omsÀttning Är 2012.Detta examensarbete Àr en studie kring tillvÀxt pÄ en stÀndigt förÀnderlig IT-marknad. Den svenska IT-marknaden Àr en relativt mogen marknad och mÄnga aktörer söker sig utomlands för att hitta nya lukrativa marknader.

SpÄr av jÀmstÀlldhet

MÄlet för svensk jÀmstÀlldhetspolitik Àr att mÀn och kvinnor ska ha samma makt att formasamhÀllet och sina egna liv. För att kunna arbeta mot jÀmstÀlldhetsmÄlet krÀvs organisering;att individer sluter sig samman för att gemensamt uppnÄ ett resultat.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka berÀttelser om hur och varför olika organisationerarbetar praktiskt med jÀmstÀlldhet. Centrala frÄgestÀllningar för undersökningen Àr hurorganisationer konstruerar jÀmstÀlldhet respektive hur jÀmstÀlldhet konstruerar organisationer.Metoderna jag anvÀnder mig av Àr reflexiva intervjuer och handlingsnÀt. Den senare fokuserarpÄ att fÄnga in och förstÄ organisationers processer snarare Àn deras resultat. I analysen utgÄrjag frÄn Karl Weicks och Barbara Czarniawskas teorier om organisering.Resultatet visar pÄ att organisationer tar till sig idén om jÀmstÀlldhet pÄ olika sÀtt, men attdet grundlÀggande motivet till att arbeta med jÀmstÀlldhet Àr att det Àr en mÀnsklig rÀttighet,tillika att det genererar kvalitet till organisationerna.

"Nu ses vi aldrig mer!" : En deskriptiv studie om barns sorgereaktioner efter en förÀlders plötsliga och ovÀntade död

Syftet med studien Àr att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid förÀldrars plötsliga och ovÀntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och ovÀntat dödsfall hos en förÀlder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tÀnkas gÄ igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka kÀnsloreaktioner pÄ olika sÀtt efter förÀldrarnas plötsliga och ovÀntade dödsfall, i form av overklighetskÀnslor och misstro, rÀdsla, ansvarstagande, skuldkÀnslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet intrÀffat. Gemensamt för barn som förlorat en förÀlder Àr att sorgen efter den döde Àr en gemensam angelÀgenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande förÀldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att lÄta barnet uttrycka sin sorg Àr det av vikt för barnet att fÄ trÀffa utomstÄende professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det intrÀffade.

Vilka aktiviteter utför unga arbetssökande och hur upplever de sina aktiviteter? - Pilotstudie dÀr fyra arbetssökande ungdomar beskriver sin vardag.

Ett arbetsterapeutiskt grundantagande Àr att mÀnniskan upplever hÀlsa av att utföra meningsfulla aktiviteter. För arbetslösa ungdomar ökar risken för en Àndrad tidsstruktur pÄ dagen, isolering, kÀnslor av meningslöshet och vÀrdelöshet, sÀmre sjÀlvförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjÀlp för att motivera dessa individer till ett förÀndrat aktivitetsutförande dÄ det behövs. För att studera tidsanvÀndning krÀvs insikt i individens aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. TidsanvÀndningsinstrument, sÄsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlÀgga dagens aktiviteter.

Sanna hÀndelser och sanna Äsikter: en analys av kÀllor till nyhetsartiklar

Denna uppsats syftar till att beskriva skillnaderna mellan hur informationskÀllor behandlas i olika dagstidningars nyhetsartiklar i olika tider genom en kvalitativ analys av den tillgÀngliga informationen i de enskilda artiklarna. Analysen begrÀnsas till hÀndelse-, Äsikts- och faktaartiklar ur PiteÄ-Tidningen och Dagens Nyheter, och till tvÄ tidpunkter, Ären 1920 och 1999. Studien omfattar de angivna informationskÀllorna, i vilka led informationen gÄtt, kÀllornas oberoende, urvalet av information och uttryck för vÀrderingar. Artiklarna frÄn 1999 skiljer sig frÄn 1920 genom att nyhetens vÀg mellan nyhetsbyrÄer anges, och att DN presenterar kÀllorna till samliga artiklar. Det finns heller inga uttryck för vÀrderingar i artiklarna frÄn detta Är.

FrĂ„n grĂ„brungrönt till ökenfĂ€rgat Är svensk sĂ€kerhetspolitik realistisk? En teoriprövande fallstudie med svenskt fokus, om smĂ„ och medelstora staters ökade tendens att anvĂ€nda sig av militĂ€ra medel internationellt

Denna teoriprövande fallstudie försöker svara pÄ frÄgan om smÄ staters ökande militÀra internationella ambitioner, och villighet att ta militÀra risker Àr ett förvÀntat beteende utifrÄn ett brett realistisk perspektiv. I centrum för undersökningen gÄr den svenska sÀkerhets- och försvarspolitiska utveckling under luppen. Uppsatsen har en hög abstraktionsnivÄ och under undersökningens gÄng görs tre nedslag som alla försöker belysa realismen aktualitet. Inledningsvis undersöks dagens oklara hotbild, för att dÀrefter ta en nÀrmare titt pÄ de motÄtgÀrder som EU- lÀnderna gemensamt har bestÀmt sig för, varvid begreppet Peace support operations belyses ur ett realistiskt perspektiv. Slutligen diskuteras hur realismen kan förklara smÄ staters agerande varvid olika möjligheter diskuteras.

ETT GEMENSAMT EUROPEISKT F?RSVAR? En kvantitativ analys av attityder till gemensam s?kerhets- och f?rsvarspolitik i EU

Given the current geopolitical situation in Europe and the upcoming election for the European Parliament, it is important to further analyse individuals? attitudes towards European integration, specifically the Common Security and Defence Policy (CSDP). This analysis aims to gain a deeper understanding of individuals attitude towards CSDP. Therefore, the objective of this study is to analyse which factors that plays a leading role in influencing individuals? attitude towards CSDP.

Visionen om en inkluderande skola möter en praktisk pedagogisk verklighet. : Pedagogers erfarenheter och förvÀntningar pÄ speciallÀrare och specialpedagoger.

Studien syftar till att ge en bild av den verklighet som pedagoger beskriver genom sina egna erfarenheter. Deras arbete med elever utgör varje skolas kÀrnverksamhet. En skola som det stÀlls mÄnga skilda förvÀntningar pÄ frÄn det omgivande samhÀllet, pedagoger, förÀldrar och elever. De erfarenheter och uppfattningar som pedagogerna bÀr med sig bemöter de sina elever med i sin undervisning. Bemötandet pÄverkar i sin tur den syn som eleverna sedan ser pÄ sig sjÀlva med.

Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lÄgkolhydratkostföresprÄkare (LCHF)

Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lÄgkolhydratkostföresprÄkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i GÀvle.  Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lÀkaren Annika Dahlqvist har de senaste tvÄ Ären fÄtt stort utrymme i media. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att med inspiration frÄn diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostrÄd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framstÀlls i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning pÄ Google och Livsmedelsverkets hemsida.

Att sprÄka om sprÄket : En analys av sex elevers gruppsamtal om sprÄkfrÄgor

Detta arbete bygger pÄ videoinspelningar av samtal, dÀr tvÄ elevgrupper löste vardera tvÄ uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet Àr att undersöka hur gruppsamtal kring sprÄkliga frÄgor fungerar och hur eleverna anvÀnder i sprÄksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs sprÄksyn och begreppet nÀrmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om sprÄket som medierande verktyg för att uttrycka vÄr bild av omvÀrlden. GrundlÀggande Àr att individens sprÄkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas Ät hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att anvÀnda stringenta uttryck i form av facksprÄk.Analysen visar att eleverna, Àven dÄ de Àr orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet dÄ de inte anvÀnder ett gemensamt fungerande facksprÄk. I frÄga om en av de tvÄ uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhÄllande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslÄr framtida forskning om elevers sprÄkliga diskurs..

Yrkesidentitet i intervju och verklighet - vad en kompostinformatör "Àr" och hur detta kan undersökas

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att Ästadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhÀlsomÄlen. En av dessa kommuner Àr Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, dÀr mÄl och delmÄl ingÄr för att uppnÄ en bÀttre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet Àr att undersöka hur Gripenskolan kan nÄ ett bÀttre miljöarbete. Skolan har som mÄl att nÄ miljödiplomering eller nÄgon form av miljöcertifiering. För att kunna svara pÄ studiens syfte har ledningen pÄ skolan intervjuats.

Voffor gör de pÄ detta viset? En kvalitativ studie av en omorganisation

Omorganisationer verkar vara ett vanligt sÀtt nÀr ledningen vill Àndra i verksamheten eller lösa ett problem som uppkommit. Omorganisationer ger företaget den omrörning i grytan som behövs för att den skall orka ta nya tag och fortsÀtta vara friskt och framgÄngsrikt. Men individer reagerar olika pÄ olika förÀndringar. En del individer oroar sig för och Àr motstÄndare till förÀndringar medan andra ser till och med mycket radikala och omstörtande förÀndringar som en drivfjÀder och stimulans.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur medarbetarna i en organisation har upplever den förÀndringsprocess som pÄgÄr samt vilka faktorer som kan ligga bakom dessa kÀnslor. Vidare vill vi försöka förstÄ de skillnader som kan förekomma mellan de olika medarbetarnas uppfattning av förÀndringen och Àven vad man tror om de framtida effekterna av omorganisationenUppsatsen har en kvalitativ ansats och vi har valt att ta hjÀlp av organisationsteorin för att försöka beskriva hur medarbetarna upplever omorganisationen.

Den elektroniska dialogens möjligheter i den lÀrande organisationen - betydelsen av social interaktion i dialogen

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krÀvs för att ett formulering organisatoriskt lÀrande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att sÀkerstÀlla lÀrandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra mÀnniskors lÀrande sÄ vÀl som till vÄrt eget lÀrande. Vi vill skapa förstÄelse för elektroniska kommunikationsmedel i lÀrande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vÄrt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie dÀr utvalda organisationer har svarat pÄ ett formulÀr pÄ Internet.

Pl 24 a § : Polismans möjlighet att omhÀnderta egendom i samband med rattfylleri

Den första januari 2005 antog riksdagen en ny lag som skulle komma att ge svensk polis ytterligare ett verktyg i dess arbete mot rattfylleri. Meningen med lagen Àr att man pÄ ett enkelt sÀtt ska kunna hindra pÄverkade personer att framföra motorfordon bÄde före körning och efter ett rattfylleribrott dÀr man misstÀnker att personen kommer att fortsÀtta sin fÀrd med fordonet. VÄrt arbete syftar till att redogöra för hur lagen ska tillÀmpas, hur poliser pÄ myndigheterna i sitt arbete anvÀnder sig av lagen och hur de upplever att lagen Àr att arbeta efter. Vi ville Àven undersöka om den har visat sig vara ett bra verktyg eller inte. Vi har i arbetet undersökt varför lagen kom till och hur man tidigare arbetade.

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->