Sök:

Sökresultat:

2248 Uppsatser om Gemensamt värdeskapande - Sida 56 av 150

SOCIAL PLANERING?- en studie av det uttryckta sambandet mellan fysisk utformning och sociala problem i miljonprogramsomrÄden

Uppsatsen behandlar uppfattningar och förestĂ€llningar om hur den fysiska miljön kan ge en positiv effekt i socialt utsatta omrĂ„den. Ämnet belyses genom att presentera tidigare forsknings uppfattningar om kopplingar mellan det sociala livet och den fysiska miljön för att sedan fokusera pĂ„ nutida uppfattningar om den kopplingen. Det nutida perspektivet om uppfattningar hĂ€mtas frĂ„n storstadssatsningen. Propositionen beskriver satsningar riktade att förbĂ€ttra stadsdelar definierade som socialt utsatta omrĂ„den i storstadsregioner. Det dokumentet analyseras genom diskursanalys.

Reglering av enskilt och gemensamt vid ÀgarlÀgenhetsförrÀttningar : En analys av de tvÄ första Ärens praktiska tillÀmpning

ÄgarlĂ€genheter Ă€r en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast Ă€r avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. Det har varit möjligt att bilda Ă€garlĂ€genheter sedan maj 2009. De 24 Ă€garlĂ€genhetsförrĂ€ttningar som registrerats i fastighetsregistret under de tvĂ„ första Ă„ren har kartlagts och en analys av olika aspekter pĂ„ hur förhĂ„llandet mellan enskilda Ă€garlĂ€genheter och gemensam egendom reglerats i förrĂ€ttningarna har genomförts.I ca 20 % av Ă€garlĂ€genhetsprojekten bildades Ă€garlĂ€genheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet Ă€r bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osĂ€kerhet om ifall lĂ€genheterna i den fĂ€rdiga byggnaden överensstĂ€mmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminĂ€rfrĂ„ga i dessa fall medför att förrĂ€ttningen inte avslutas förrĂ€n byggnaden Ă€r klar och dĂ€rigenom kan lantmĂ€terimyndig­heten sĂ€kerstĂ€lla att fastighetsindelningen överensstĂ€mmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren Ă€r nĂ€stan alltid ensam sakĂ€gare i förrĂ€ttningen.

Upplevelse av fatigue/uttalad trötthet och erfarenheter av att hantera fatigue med en strategi: cytostatikabehandlade cancersjukas beskrivning

Fatigue/uttalad trötthet Àr det mest frekvent rapporterade problemet för personer med cancersjukdom under pÄgÄende cytostatikabehandling. Syftet med denna studie var att beskriva fatigue/uttalad trötthet och erfarenheter av att hantera fatigue med en strategi. Tre personer med cancersjukdom som behandlades i palliativt syfte med cytostatika deltog i denna fallstudie. Personerna intervjuades med en narrativ intervjumetodik samt förde dagbok under fyra veckor dÄ en strategi för att hantera fatigue prövades. Kvalitativ innehÄllsanalys har anvÀnts för att analysera intervjuerna och dagboksanteckningarna.

Det sociala entreprenörskapets sociala och ekonomiska motiv

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Att samtala om böcker. : En studie i hur elever upplever samtal om böcker

Att samtala kring böcker Àr en arbetsmetod som mÄnga författare lyfter som en viktig och betydelsefull i undervisningen. Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur elever i Ärskurs tvÄ och tre upplever samtal kring böcker. Undersökningen Àmnar Àven se vad eleverna anser att samtal om böcker bidrar till, samt hur de upplever boklÀsning.Tidigare forskning finns inom det nÀmnda Àmnet, men med fokusering pÄ lÀrarens uppgift. Denna studie fokuserar istÀllet pÄ hur eleverna upplever samtal kring böcker.Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer med 41 elever pÄ tre olika grundskolor gjorts. Urvalet av eleverna gjordes med kravet pÄ att samtal kring böcker anvÀnds eller har anvÀnds i undervisningssituationer.

Nidroc grupptrÀningssystem

Initiativet till projektet kommer frÄn Nordic gyms Àgare Christer Eriksson. Inför det första mötet mellan Christer och Jimmy KÀrkkÀinen, December 2010, var det egentligen ett annat projekt som var planerat att utföras. DÄ Christer med stor inlevelse berÀttade om deras nya produkt för bÄltrÀning och dess potential, kÀnde bÄda parter att detta Àr det vi skall arbeta vidare med. En lÄng och spÀnnande resa tog sin början.Nordic gym Àr ett helsvenskt företag som huvudsakligen utvecklar styrketrÀningsmaskiner. Nyligen har Nordic gym tagit fram ett nytt trÀningsredskap (Nidroc) för bÄltrÀning.

Hemmet och skolan, tvÄ isolerade företeelser?: en studie om
samverkan mellan vÄrdnadshavare, slöjdlÀrare och
fritidspedagoger

För att skolan ska kunna ge eleverna en bra lÀrandemiljö krÀvs det att det finns ett samarbete med vÄrdnadshavarna. Hur kan vi som fritidspedagoger och slöjdlÀrare samverka för att möj-liggöra lÀrande för elever i behov av sÀrskilt stöd? Det Àr denna samverkan vi valt att analyse-ra och frÀmst dÄ utvecklingen av denna. Vi undersökte ett antal vÄrdnadshavares, fritidspeda- gogers och lÀrares uppfattning av hur samverkan fungerat utifrÄn deras roll, att kunna se den enskilda individen i ett sammanhang och kunna förstÄ, möta, bemöta och stödja och hur det har kunnat gagna den enskilde eleven. Kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt nio indi-vider.

Reverse Engineering : En jÀmförelse mellan företag och forskare

AnvÀndning av mjukvaruverktyg nÀr reverse engineering utförs Àr ett mÄste för att fÄ ett anvÀndbart resultat enligt Hainaut (2002). Kudrass m fl (1997) visar pÄ brister som kan uppstÄ nÀr mjukvaruverktyg anvÀnds. Gemensamt för de forskare som har studerats i detta arbete Àr att de hÀvdar att företag saknar kunskap för att utföra reverse engineering med mjukvaruverktyg. Har forskarna rÀtt i att det saknas kunskap eller har företagen mer kunskap Àn vad forskarna tror? DÄ dessa forskare har en klar koppling till tillverkning av mjukvaruverktyg sÄ Àr eventuellt inte deras pÄstÄende opartiska och dÀrför Àr det intressant att se om deras pÄstÄende stÀmmer med verkligheten.

En analys av fastighetsbranschen i tillvÀxtregionen Malmö

I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativ metod och det abduktiva angreppssÀttet, eftersom det passade vÄrt arbete. Först gjorde vi en induktiv undersökning dÀr vi sökte information om fastighetsbranschen i diverse tidskrifter. DÄ vi fÄtt en generell bild över branschen övergick vi till den deduktiva processen och sökte litteratur, vilken vi sedan applicerade pÄ branschen. Empiri- och teoriarbetet Àr integrerat och stödjer varandra genom hela processen. Vi har kommit fram till att fastighetsbranschen verkar i en miljö dÀr makrofaktorerna pÄverkar fastighetsbolagens strategiska arbeten.

?Vi har inte tid att v?ttorka golvet varje dag?

Denna studie unders?ker vilka regler som finns vid m?ltidssituationen p? olika f?rskolor, vad de grundar sig i samt pedagogers uppfattningar kring dessa och hur makt anv?nds f?r att uppr?tth?lla eller f?r?ndra reglerna kring m?ltidssituationen. I styrdokument som ?L?roplan f?r f?rskolan? (Lpf?18, 2018) saknas riktlinjer f?r m?ltidssituationer vilket kan leda till os?kerhet kring hur de kan se ut. ?r reglerna outtalade och grundade i f?rskoll?rarens egna uppfattningar och normer eller gemensamt best?mda i f?rskolan? Genom en kvalitativ unders?kning med fr?gelista som metod visar resultatet att reglerna varierar fr?n f?rskola till f?rskola och att de innefattar b?de hur barnen f?r bete sig, vad som ska ligga p? tallriken, att det m?ste smakas och att barnen m?ste v?nta p? varandra innan de f?r g? fr?n matbordet.

Projektmiljön, en risk för utbrÀndhet?

PÄ senare tid har det blivit allt vanligare att arbetsuppgifter utförs i projektform. Samtidigt Àr utbrÀndhet ett Àmne som fÄr allt mer utrymme i samhÀllsdebatten i takt med att antalet lÄngtidssjukskrivna i Sverige ökar. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka eventuella stressfaktorer i en projektmiljö. DÀrefter vill vi se hur faktorerna kan förebyggas sÄ att en eventuell koppling mellan projektarbete och utbrÀndhet gÄr att motverka. Med hjÀlp av litteratur inom omrÄdet presenterar vi arbetsformen projekt samt en projektledares roll.

?Är alla lika?? : En kvalitativ undersökning av tvĂ„ ungdomsmottagningars frĂ€mjande kring ungdomars sexuella och reproduktiva hĂ€lsa

Vi ansÄg oss ha ett gemensamt intresse kring sex och sexualitet dÄ vi bÄda vill arbete som sexologer. Ungdomsmottagningen sÄg vi som det rÀtta stÀllet att göra vÄr uppsats pÄ. Syftet vi har med vÄr uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ tvÄ ungdomsmottagningars mÄl och riktlinjer för att frÀmja sexuell och reproduktiv hÀlsa hos dagens ungdomar. Skiljer sig deras mÄl och riktlinjer mot deras faktiska arbete? Vi vill belysa deras skillnader och likheter ur ett forskningsperspektiv som kommer beröra genus och queerteori.

Organisationskultur - ett redskap för gemensam framgÄng

Tillsammans med ledningspersoner hos Munktell Science Park (som frÄn och med nu kommer kallas MSP) ska jag titta pÄ om organisationskultur Àr nÄgot vi kan pÄverka och dÄ sÀrskilt om det finns möjligheter att pÄverka MSPs organisationskultur. Idag finns det en etablerad vÀrdegrund och varumÀrkesstrategi hos MSP och denna vÀrdegrund ska ligga till grund för MSPs identitet.Alla som Àr hyresgÀster hos MSP och som befinner sig inom kvarteret Munktellstaden har vid tvÄ tillfÀllen fÄtt inbjudan till att delta i diskussionsbaserade workshops kallade Tankesmedjor. Ledningen (1)  vill att de som faktiskt ?Àr? bÀrare av deras vÀrdegrund ska delta och pÄverka frÄn första början. Dessa workshops har gett inputs till hur de som verkar inom MSPs vÀggar sjÀlva anser om sin nuvarande vÀrdegrund och hur de ska arbeta för att gemensamt förÀndra denna. Parallellt med utförandet av tankesmedjorna har en teoretisk referensram skapats.

Katolska skolor i Sverige : hur fungerar och upplevs de?

Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men ocksÄ utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och dÀrför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men ocksÄ en enkÀt om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt bÄde av lÀrare, elever och utomstÄende personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till mÄlsÀttningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett vÀl fungerande sÀtt att förverkliga vÀrdegrunden pÄ. Skolorna har stor erfarenhet av elever frÄn olika lÀnder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mÄngkulturellt samhÀlle. Skolan Àr en gemenskap, fastÀn de flesta kommer frÄn olika kulturer har alla nÄgot gemensamt: tron och förÀldrarnas önskan om en bra skola, vilket Àr huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

Utomhuspedagogik och elevers lÀrande : En studie om tvÄ skolor som arbetar med utomhuspedagogisk profil

Denna studie undersöker anvÀndarvÀnligheten hos Bibblo.se, en bibliotekswebbsida dÀr 47 bibliotek i Norrbotten gemensamt gÄtt ihop och skapat en gemensam webbplats, utifrÄn fyra olika aspekter enligt exempelvis författarna Nielsen, Krug, Sundström m.fl: siddesign, innehÄllsdesign, webbdesign och interaktionsdesign. För att undersöka anvÀndarvÀnligheten hos Bibblo.se gjordes sex stycken anvÀndartester som följdes upp av kvalitativa intervjuer. AnvÀndartesterna gjordes med hjÀlp av ?tÀnka högt?-metoden (?think aloud?). AnvÀndartesterna och intervjuerna följdes upp av kvalitativa analyser.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->