Sökresultat:
2248 Uppsatser om Gemensamt värdeskapande - Sida 30 av 150
Frisk luft och rolig matte - Ett utvecklingsarbete om utomhusmatematik
Syftet med vÄrt arbete Àr att utveckla en metod dÀr barnen ges möjlighet att lÀra sig grundlÀggande matematiska begrepp pÄ ett lustfyllt sÀtt i utemiljö. Fokus lÀggs pÄ begreppen storlek och antal. Vi har genomfört detta arbete pÄ vÄra respektive arbetsplatser med vÄra barngrupper pÄ en förskola och en sÀrskola i nordvÀstra SkÄne. VÄrt arbete Àr ett försök att utveckla en lustfylld arbetsmetod för matematikinlÀrning utomhus. Vi har anvÀnt oss av olika övningar och lekar för att trÀna matematiska begrepp tillsammans med vÄra respektive barngrupper i utemiljö.
Miljöredovisning - Àr den obligatoriska miljöredovisningen anvÀnd och anvÀndbar?
Syftet Àr att analysera om den obligatoriska miljöinformationen Àr anvÀnd av intressentgrupperna ? kreditgivare, placerare och försÀkringsbolag, samt att diskutera informationens anvÀndbarhet. VÄrt metod bygger pÄ en övervÀgande induktiv ansats eftersom det inte finns nÄgon teori som uttryckligen behandlar vÄrt problemomrÄde. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och har inhÀmtat information till vÄr uppsats genom att intervjua placerare, kreditgivare, försÀkringsbolag, kommun, lÀnsstyrelse och revisorer. Det har tydligt framkommit att kunskapen om den obligatoriska miljöredovisningen Àr lÄg hos mÄlgruppen.
VÀrdet av en relation : En studie av vÀlgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag - hur de samarbetar och stÀrker sin relation
Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som har lett till att relationen mellan vÀlgörenhetsorganisationer och bidragsgivande företag har stÀrkts. Vidare studeras orsakerna bakom ökningen av bÄde antalet vÀlgörenhetsorganisationer och av antalet bidragsgivande företag under de senaste Ären. Teori: Teorin utgÄr frÄn interaktionsmodellens fyra huvudgrupper; interaktionsprocessen, parternas egenskaper, omgivningen i vilken interaktionen Àger rum och atmosfÀren som pÄverkar eller pÄverkas av interaktionen. Slutsats: Faktorer som stÀrkt relationen mellan vÀlgörenhetsorganisation och bidragsgivare Àr frÀmst det ömsesidiga beroende som utvecklats mellan parterna samt att det tidigare ensidiga utbyte ersatts av ett gemensamt samarbete dÀr bÄda parter strÀvar efter att uppnÄ samma mÄl. Den ökade medvetenheten om CSR i samhÀllet har lett till en stÀrkt vilja hos företag att involvera sig i och utveckla samarbeten med vÀlgörenhetsorganisationer..
Hur hanterar E-handelsföretag inom Business to Consumer returflödet?
Att handla pÄ Internet har blivit mycket populÀrt. Allt fler företag öppnar handelsportaler pÄ Internet dÀr konsumenten kan köpa företagets produkter. I och med att kunden inte kan se produkten i verkligenheten, utan bara som en bild pÄ Internet, hÀnder det att kunden blir missnöjd med produkten och vÀljer att returnera den. Produkter som sÀljs pÄ Internet har en tendens att returneras i högre grad Àn andra produkter som sÀljs pÄ traditionellt sÀtt. NÀr det gÀller betalningen av produkterna har konsumenterna mÄnga olika betalningssÀtt att vÀlja bland.
Jag och teamet : En kvalitativ hermeneutisk studie om sjukgymnasters uppfattning om teamarbete.Â
Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrÄn frÄn en hermeneutisk ansats intervjua sjukgymnaster om deras uppfattning av teamarbete i relation till deras profession. FrÄgestÀllningarna för studien gÀllde för- och nackdelar och legitimitet i relation till teamet samt om förÀndringarna i sjukskrivningsprocessen hade inverkan pÄ arbetet. Resultatet pÄvisade att kunskap utifrÄn flera kompetenser och ett gemensamt perspektiv uppfattades positivt. Negativt var att teamarbete tog tid och teammedlemmarnas attityd mot varandra. Legitimiteten uppfattades stark hos de flesta av sjukgymnasterna. Detta i form av sjÀlvstÀndighet, auktoritet, uppskattning frÄn andra och trygghet i yrkesrollen.
Effekter av ett lokalt kollektivavtal för lÀrare pÄ kommunal skola : - ur lÀrarnas perspektiv.
Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lÀrarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka frÄn de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lÀrares förutsÀttningar. Denna studie vill upplysa om den pÄverkan samhÀllsutvecklingen har pÄ lÀraryrket och de behov pÄ arbetsorganisationsförÀndringar detta medför för lÀrare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lÀrarperspektiv, dÀr tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra omrÄden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lÀrarkategorier och pedagogernas Äsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats.
Grupperingar i en Äldersblandad verksamhet
Syftet med vÄr studie var att beskriva hur ett arbetslag grupperar barnen och vad som ligger till grund för detta i deras Äldersblandade verksamhet. Undersökningen genomfördes under vÄr verksamhetsförlagda utbildning vÄren 2005 vid en F-3 skola i LuleÄ Kommun. Vi genomförde deltagande observationer och kvalitativa intervjuer i ett arbetslag som arbetade med sex-, sju- och ÄttaÄringar. Studien visade att lÀrarna inom arbetslaget grupperade barnen pÄ mÄnga olika sÀtt. I klassrummet grupperades barnen i fruktgrupper för att öka tryggheten och underlÀtta inskolningen.
Design, implementation och simulering av ett MAC-protokoll fo?r mobila tra?dlo?sa sensorna?tverk
Tra?dlo?sa sensorna?tverk byggs upp av tra?dlo?sa sensorer, som gemensamt arbetar fo?r att lo?sa en viss uppgift. Ett exempel pa? en sa?dan uppgift kan vara insamling av pollenniva?er i luften o?ver en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den na?r en datainsamlingsnod na?gonstans i na?tverket da?r den sedan lagras och efterbehandlas.
Att vÀlja gymnasieskola med idrottsinriktning
Att vÀlja gymnasieskola med idrottsinriktning av Pierre StÄhl.
Jag har gjort djupintervjuer med sex elever som lÀser pÄ gymnasiet, gemensamt för dem Àr deras idrottsinriktning. Syftet Àr att undersöka och ta reda pÄ vad för studiemotiv de intervjuade eleverna i undersökningen har till att vÀlja ett gymnasieprogram med idrottsinriktning. Uppsatsen undersöknings del bestÄr av en kvalitativ intervju som ger svar pÄ hur eleverna tÀnkt och resonerat inför gymnasievalet. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit Pierre Bourdieus centrala begrepp kapital, habitus och fÀlt. Utöver detta har jag anvÀnt mig av Anders Lovéns avhandling kvalet inför valet samt Anna Sandells- Utbildningssegregation och sjÀlvsortering.
Mot alla odds : En kvalitativ studie om tjejer pÄ yrkesinriktade program och deras motivation att studera vidare
Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..
Det alternativa livet pÄ landsbygden
Det ?alternativa livet? kan ses som en motrörelse till urbanisering, ökad konsumtion och ett allt snabbare tempo i samhÀllet. Detta Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka det alternativa livet. Sex informanter intervjuades om deras upplevelser och uppfattningar av det alternativa livet. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrÄn en induktiv tematisk metod.
Konflikter i parrelationer: hur överenskommelser och samförstÄnd kan nÄs
Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka konflikter som finns bland personer i förhÄllanden och se hur dessa problem kan lösas pÄ ett smidigt sÀtt. Metoden för denna uppsats har, till största del varit, litteratursökning pÄ LuleÄ tekniska universitets bibliotek. Denna uppsats berör, i huvudsak, konflikter inom parrelationer. Uppsatsen fördjupar sig i vad konflikter kan handla om och hur ett par kan lösa dessa. En stor del av ett förhÄllande Àr kommunikation.
Att lyckas med sina gymnasiestudier : En undersökning av IVIK-elevers studieresultat pĂ„ nationella programÂ
I denna studie undersöks hur nÄgra före detta IVIK?elever har lyckats med sina gymnasiestudier pÄ ett treÄrigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, tvÄ flickor som lÀser sitt andra Är och tvÄ pojkar som lÀser sitt tredje och sista Är. Viktigt att pÄpeka Àr att de elever som intervjuats i denna studie Àr mycket ambitiösa och mÄlmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier Àr omöjligt att dra nÄgra generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats vÀl med sina valda programstudier.
Att samla pÄ musik - En kvalitativ studie om musiksamlandet som meningsskapande identitetsmarkör
Med denna uppsats vill jag undersöka vad som motiverar mÀnniskor att samla pÄ musik, i en tid nÀr musik i sÄpass stor utstrÀckning finns tillgÀnglig för obegrÀnsat lyssnande pÄ internet. Min tes Àr alltsÄ att det Àr nÄgonting annat Àn tillgÀnglighet som driver mÀnniskor att samla pÄ musik idag. I min studie har jag tagit hjÀlp av sju stycken informanter som mer eller mindre aktivt samlar pÄ musik i fysiska format. De Àr mellan Äldrarna 23-46, fem mÀn och tvÄ kvinnor. Informanterna har sjÀlva anmÀlt intresse nÀr de hört om min studie, eller blivit tillfrÄgade av mig eftersom jag pÄ förhand vetat om att de samlar pÄ musik.
Konflikter pÄ skolgÄrden : hur förebyggs och hanteras dessa?
Syftet med undersökningen var att belysa skolgÄrdens konflikter sett ur ett pedagog- och elevperspektiv samt att undersöka hur konflikterna förebyggs och hanteras i enlighet med styrdokumenten. Undersökningen utfördes pÄ tvÄ stycken F-5 skolor och var av kvalitativ karaktÀr. Metoderna var observationer av skolgÄrdens konfliktsituationer samt intervjuer med fyra pedagoger och samtal med fyra elever. Resultatet visade att de konfliktsituationer som uppstÄr pÄ skolgÄrden oftast Àr av liten karaktÀr, dÀr inte sÄ stora ÄtgÀrder behövs för att stoppa dem. Av resultatet framkom ocksÄ att det förebyggande arbetet styrs av likabehandlingsplanen som varje skola ansvarar för att utforma.