Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Libraries exist around us and for most of us they are a part of our every day life. But how often do we stop and think about their meaning?Libraries in fiction are usually not the center of the narrative, they play a role quietly in the background and offer a backcloth to the story. Yet they are a vital part of the story. Without them a big part of the magic in the stories would be lost.And what is their role in our lives? What do the libraries mean to the books they harbor, the readers who seek them out and society in which they have their axiomatic role?This essay?s focus is my story ?Between the shelves?, which is about the young girl Julia and the mysterious passageway she discovers in her local library.

Denna rapport är en reflekterande text över skapandet av en digital handbok för animatörer som är med och startar ett nytt spelprojekt. Handboken är ett verk som gjordes som examensarbete på Högskolan i Skövde vårterminen 2009.Rapporten beskriver processen bakom skapandet av handboken. Denna process innefattar praktiskt arbete på företaget Junebug AB i Malmö, en förberedande litteraturstudie av hur text skrivs på ett tydligt, pedagogiskt sätt, en ytterligare litteraturstudie av tidigare skrivna handböcker för animatörer, intervjuer med animatörer i branschen och på utbildningen och sammanställning av handboken.Den centrala frågeställningen var: Hur kan man i handboksform på bästa sätt förmedla hur en animationspipeline1 tas fram, underhålls/effektiviseras och dokumenteras?Målet med arbetet har varit att sammanställa en handbok som andra animatörer kan använda sig av. Syftet har varit att lära mig om en riktig arbetsmiljö i spelbranschen och förmedla detta i handboken.

Det opraktiska är det enda praktiska i längden syftar till att ge en bild av vad och hur lärare tänker kring lärande i allmänhet och sitt eget lärande i synnerhet. Utgångspunkten för undersökningen var en uppdragsutbildning i form av en 10-poängskurs, i vilken 134 lärare deltagit. Med hjälp av en enkät, som besvarades av 123 av dessa och sju samtal i lika många pargrupper, skapades ett material, som här presenteras som en tematisk berättelse. Lärarna utgår från sin vardag och sin undervisning och exemplifierar sina tankar om lärande och sina pedagogiska credon med utförliga exempel eller berättelser. De ser att de finns i en lärande organisation, i vilket arbetslaget utgör både möjligheter och hinder.

Studiens huvudsakliga frågeställning är: Hur ser frilansjournalister på frihet och/eller ?journalistiskfrihet? och hur tar sig friheten eller avsaknaden av frihet uttryck i deras arbete? ?Journalistiskfrihet? är här en term definierad av den finske medieforskaren Pertti Hemánus. Syftethar varit att utreda vilken typ av frihet som är aktuell och viktig för frilansjournalister i dag.Detta har undersökts utifrån teorier hämtade från såväl arbetslivsforskning som marknadsföringsforskning.Kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med sex svenska skrivande frilansjournalisteroch tre ?inköpare? av frilansmaterial: en redaktör, en redaktionssekreterare och en nyhetschef.En enkät om förväntningar på frilansyrket har även delats ut till journaliststudenter på Södertörnshögskola, denna enkät har dock uppsatsförfattarna tittat på med en kvalitativ ansats pågrund av låg svarsfrekvens.Något som kommit fram i studien är att den frihet frilansjournalister erhåller och är ute efterär begränsad. När det gäller planeringen av den egna arbetstiden och hur arbetet ser ut påidéstadiet vill frilansjournalisterna vara fria och ha kontroll, vilket de också har.

Tanken bakom detta arbete var våra funderingar över hur demokratins grundläggande värden kommer till uttryck i praktisk vardaglig handling i skolans värld. Dessa värden består av människors åsikter, aktning och respekt för andra samt förmåga att ta ansvar för sig själv och andra. Ett sätt för skolan att aktiv och medvetet påverka och stimulera eleverna i demokratiska värden är att låta dem få ett reellt inflytande för verksamheten i skolan. Med dessa grundtankar ville vi undersöka hur väl de demokratiska värdena är förankrade hos eleverna i årskurs 4-6. Vi valde att påbörja vår undersökning med enkäter för att få ett begrepp om var eleverna stod inom detta område. Utifrån våra enkätsvar sammanställde vi intervjufrågor för att kunna få en djupare insikt i elevernas tankar och synpunkter.

Syfte: Mitt syfte med min c-uppsats är att belysa utvalda kvinnors situation inom hederskulturen samt undersöka religionens inverkan på hederskulturen.Metod: Litteraturstudier.Frågeställningar: Vad har kvinnorna gemensamt i sina berättelser om sina liv?  Och som påverkat deras livssituation? Vad för skuld/orsak har religion för livssituationen som kvinnorna har levt?Huvudresultat: Min litteraturstudie handlar om fyra kvinnor som lever eller har levt i hederskulturen. Studien bearbetare frågeställningarna som handlar om vad kvinnorna har gemensamt med varandra, varför de har valt att motarbeta hederskulturen samt relationerna till religion. Syftet med studien är att få en inblick hur det är att växa upp som ung kvinna inom hederskulturen. Studien handlar om kampen hos kvinnorna, att få rättvisa och rätt om sin egen frihet.

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med undersökningen är att undersöka de vanligaste språkfelen, på ord- och meningsnivå, i gymnasieelevers uppsatser samt att belysa några svensklärares tankar kring skrivundervisning.Skrivundervisningen i skolan har gått från att vara formalistisk till att bli mer och mer funktionalistisk. Genrepedagogik och en processinriktad skrivundervisning är enligt många forskare viktigt för att utveckla elevers skrivande och förbereda dem på kommande arbetsliv och högre studier. Samtidigt förs en diskussion kring det ökade internetanvändandets inverkan på ungdomars skriftspråk.Som underlag till undersökningen ligger 23 uppsatser skrivna av gymnasieelever under det Nationella provet i Svenska B ht 2007. Uppsatserna har rättats och undersökts med syfte att plocka ut de vanligast förekommande språkliga felen. Utöver detta har tre svensklärare intervjuats gällande deras åsikter kring, och sätt att arbeta med, skrivundervisning.Resultatet visar att de vanligaste felen i elevernas uppsatser är satsradningar, ofullständiga satser samt särskrivning av ord.Lärarna arbetar till viss del med en processinriktad skrivundervisning med responsgrupper.

Syftet med denna studie har varit att se om elever genom att skriva bättre förstår vilka kunskaper de får i slöjden, vilka arbetsmetoder slöjdlärarna använder för att eleverna ska reflektera och om det är möjligt att arbeta ämnesövergripande för att eleverna ska reflektera. Metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, intervjuer och erfarenheter från tidigare projektarbete. Resultatet visar att elever genom att skriva om slöjdarbetet bättre förstår vilka kunskaper de egentligen får och därigenom kan generalisera dessa till andra sammanhang. Tiden i slöjdsalen är för kort för att elever ska hinna med att skriva om slöjdandet. Samtliga intervjuade slöjdlärare har arbetat med olika metoder för elevers reflektion.

Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hållbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan främja samverkan och organisatoriskt lärande. Detta är intressant när en hållbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras på svenska kommuner som organisation. Det är sedan länge känt att svenska kommuner präglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hållbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hållbarhetsdiskursen beskriver som nödvändig för stadsutveckling, krävs förutsättningar för samverkan över sektorsgränser. Det finns även ett behov av att skapa förutsättningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

Syftet med studien är att undersöka två skolors kvalitetsutveckling inom matematik i årskurs fem. Studien avser även att lyfta fram skolpersonalens förändringsprocess i deras arbete med matematiken på två skolor där resultaten på nationella provet i årskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vår intention att finna svar på följande frågeställningar; På vilka sätt har skolpersonal på två skolor förändrat matematikundervisningen så att elever lyckas med bättre resultat på de nationella proven i matematik, årskurs fem? Vilka var orsakerna till att lärarna ville förändra? Hur beskriver lärarna förändringsprocessen hos sig själva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lärarna sågs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts på skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen Läsa-skriva-räkna samt Matematiksatsningen påverkat dem på ett positivt sätt som bidragit till att lärarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har även resulterat i att skolorna fått tillgång till tekniska hjälpmedel, samt fått möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

This is an essay about journalism and the ethical norms of journalism. Four famous cases have been analyzed; Watergate, News of the World, Joy Rahman and Bill Clinton. When analyzing we used the theories of Denis McQuail and the ethical guidelines of the Swedish Journalist Association. We have also used the ideas of utilitarianism to analyze the chosen cases.We aimed to analyze the roles of the journalists involved and found that the ethical norms are customizable to each and every case. In the Watergate-case the journalists act somewhat in contrast to the ethical guidelines but do so in order to favor the public, which makes it approvable.

Sammanfattning Detta arbete ämnar fokusera på hur ett tematiskt arbete med inslag av estetiska uttryck, i detta fallet främst skrivande/scenisk produktion, kan te sig utifrån elevernas lärandeperspektiv. Varför valet föll på detta är helt enkelt så att det är i den miljön jag arbetar utifrån mitt intresse med dessa uttryck. Det övergripande temat var könsroller, heder och utanförskap, och den sceniska framställningen fick namnet ?Kronos ?Kairos?. Det metodiska upplägget är en observationsstudie gjord under sammanlag två veckors tid och fokuserade på hur elevernas lärande skiljer sig från en mer traditionell undervisning. Samtidigt ville jag också se på hur det kan fungera att läsa ämnen parallellt utanför temat. I arbetet redovisas hur undervisningen bedrevs i såväl de teoretiska delarna av temat, såväl som i arbetet med den avslutande scenföreställningen, och hur eleverna på olika sätt tog till sig dessa undervisningsmoment. Eftersom skolans arbetsmodell ändå bygger på elevens intresse för det estetiska uttrycket är slutsatsen ändå den att några elever presterade väl i temats samtliga delar, andra kom mer till sin rätt i den estetiska delen, och för ytterligare några fanns det stora svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen som helhet, allt beroende på olika ingångar och förutsättningar.