Sök:

Sökresultat:

2232 Uppsatser om Gemensamt mćl - Sida 4 av 149

Balanced Scorecard och budget - Àr det möjligt att skapa ett gemensamt styrverktyg?

Syftet Àr att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma Ärliga Balanced Scorecard- och budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnÄs. Studien grundar sig pÄ den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts pÄ ett kunskapsintensivt företag. För att fÄ en djup inblick i företaget har kvalitativa intervjuer utförts pÄ tre personer inom omrÄdet. DÄ inte tillrÀcklig teori finns om Àmnet vi behandlar valde vi att Àven skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att anvÀnda oss av och beskriva de tvÄ styrverktygen Balanced Scorecard och budget.

Skriftliga omdömen : En studie i uppfattning och betraktelsesÀtt

Hur uppfattar Temple of Set sin relation till den fornegyptiska religionen och vilka aspekter anser de att deras moderna ockultism har gemensamt med eller har utvecklats frÄn denna?.

Mobbning i skolan. : Vad Àr det och hur kan det förebyggas?

Mobbning Àr ett stort problem pÄ skolorna runt om i vÀrlden och Àven i Sverige. För elever Àr det en grundlÀggande rÀttighet att kunna kÀnna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för övergrepp eller förnedrande behandling. Detta Àr en litteraturstudie som sammanstÀller forskning kring mobbning, olika ÄtgÀrdsprogram samt vilka effekter olika ÄtgÀrdsprogram haft. Med mobbning menas att en eller flera individer tillfogar nÄgon annan skada, antingen fysiskt eller psykiskt, vid upprepade tillfÀllen. Olika ÄtgÀrdsprogram har utvecklats som ett sÀtt att förebygga samt stoppa mobbning.

Dold samÀganderÀtt till fast egendom

Dold samÀganderÀtt till fast egendom Àr en rÀttsfigur som uppkommit genom praxis. Syftet har varit att skapa ett ekonomiskt skydd till den make som inte varit formell köpare. Den make som inte Àr civilrÀttslig Àgare till en fastighet ges möjligheten att bli samÀgare om vissa förutsÀttningar Àr uppfyllda. Fastigheten ska vara köpt för gemensamt bruk och den make som hÀvdar dold samÀganderÀtt ska ha bidragit ekonomiskt till förvÀrvet. Makarna ska Àven ha haft avsikten att Àga egendomen gemensamt, Àr avsikten inte uttryckt har det godtagits en sÄ kallad tyst överenskommelse.

Distriktssköterskors samarbete i kommunaliserad hemsjukvÄrd

HemsjukvĂ„rdens arbete utgĂ„r frĂ„n teamarbete med patienten i fokus dĂ€r distriktssköterskan samarbetar med flera aktörer för att samordna vĂ„rden. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor upplever samarbetet med olika professioner inom den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden. Åtta distriktssköterskor i fyra norrbottniska kommuner intervjuades. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys och resulterade i fem kategorier; Bristen pĂ„ riktlinjer i en ny organisation, AnvĂ€ndning av olika datasystem komplicerar det dagliga arbetet, Bristande kommunikation pĂ„verkar arbetet i hemsjukvĂ„rden, Arbeta tillsammans med patienten i fokus och Tiden Ă€r av betydelse för att kunna samarbeta. Resultatet visar att distriktssköterskor upplevde att samarbetet i den kommunaliserade hemsjukvĂ„rden var bristande nĂ€r det fattas tydliga riktlinjer och rutiner.

SjÀlvintresse som Samarbetsgrund : Företag i Samverkan

Denna uppsats belyser förutsÀttningar för samarbete om en gemensamt Àgd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrÄn egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt Àgd resurs Àr kontraproduktivt och ohÄllbart för resursens bevarande pÄ lÄng sikt. DÀrför mÄste aktörerna Àndra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.HÀr belyses de förutsÀttningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krÀvs för att gemensam handling mellan egoister kan ingÄs, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Egoistiska, eller sjÀlvintresserade, konkurrerande aktörer gör lÄngsiktiga nyttovinster pÄ att samarbeta.Som exempel anvÀnds tvÄ imaginÀra vinstdrivande företag pÄ en konkurrensutsatt marknad.

Sjömakt som grund för marint nordiskt samarbete i Östersjön

Sverige och Finland har en ambition att skapa en gemensam sjöstyrka, SFNTG (SwedishFinnish Naval Task Group). LÀnderna har historiskt mycket gemensamt men har ocksÄ olika utgÄngspunkter för sina respektive sÀkerhetspolitiska lösningar. Med sjömaktens betydelse för nationerna ? den nationella uppfattningen om sjömakt, jÀmförs lÀndernas förutsÀttningar för att i framtiden fördjupa det marina samarbetet. I uppsatsen anvÀnds Alfred T Mahan, Geoffrey Till och Eric Grove som teoretisk grund för att utifrÄn strategiska och doktrinÀra nationella dokument tydliggöra avgörande skillnader i lÀndernas syn pÄ sjömakt.Den svenska utgÄngspunkten för sjömakt Àr global dÀr den finska utgÄngspunkten Àr terri­toriellt försvar med en internationell ambition.

Petra, Jakob och pedagogen : - Är det en jĂ€mstĂ€lld förskola som vi ska verka för?

I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma pedagoger fördjupat vÄra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jÀmstÀlld förskola. Syftet var att synliggöra hur pedagogerna utifrÄn deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jÀmstÀlld förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrÄn en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring pedagogernas förhÄllningssÀtt, bemötande och hur det pÄverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt pedagogerna arbetar de inte medvetet med jÀmstÀlldhet inom förskolan.

Strategisk kompetensförsörjning inom den offentliga verksamheten

Syftet med undersökningen Àr att skapa en förstÄelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvÀndiga att ta hÀnsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes pÄ Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det Àr viktigt för strategidesignen att ta hÀnsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. IstÀllet för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning.

Efter namnet kommer efternamnet - men vems? : En studie över val av efternamn vid Àktenskap

I den hÀr studien har jag undersökt hur par gör sina efternamnsval vid Àktenskap. De alternativ som finns Àr att antingen ta endera partens efternamn, att ta ett nytt efternamn (namn som tidigare funnits i slÀkten inkluderat) eller att behÄlla sina respektive ogiftnamn. Jag har Àven undersökt hur fördelningen ser ut mellan ovanstÄende alternativ. Studien bestÄr av tvÄ delundersökningar, en kvantitativ och en kvalitativ. Materialet till den kvantitativa undersökningen bestÄr av 80 bröllopsannonser i UNT och materialet till den kvalitativa undersökningen bestÄr av intervjuer med 14 personer.

Ett gemensamt förhÄllningssÀtt : - en trygghet för barn med koncentrationssvÄrigheter?

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvĂ„righeter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar pĂ„ en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har Ă€ven valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjĂ€lpa och stötta dessa barn.Undersökningen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baserad pĂ„ intervjuer med fyra pedagoger pĂ„ en traditionell förskola och fyra pedagoger pĂ„ en Montessoriförskola. FrĂ„gorna Ă€r stĂ€llda för att rent konkret fĂ„ reda pĂ„ hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanstĂ€llt och jĂ€mfört med litteraturen som belyser Ă€mnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns bĂ„de likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvĂ„righeter.

IUP - ett stöd för lÀrarna i deras arbete eller inte

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gÀllande att lÀraren vid utvecklingssamtalet skall i en framÄtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nÄ mÄlen, har varit ett stöd för lÀrarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete pÄ deras respektive skolor. UtifrÄn resultatet av intervjuer med lÀrare och skolledare pÄ tvÄ skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vÄr slutsats. Det finns inget svar som Àr gemensamt för alla, tvÄ av lÀrarna anser inte att tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem nÄgot nÀr det gÀller deras arbetssÀtt medan de andra tycker att det hjÀlpt dem att strukturera och organisera sitt arbete.

Folksjukdomen Alzheimer

Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin Àr nÄgra av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom..

Reflektionen som grund för utveckling, lÀrande och kvalitet i en Reggio Emilia-inspirerad miljö: En etnografisk studie

Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.

FörestÀllningar och uppfattningar om genus i förskolan. En fallstudie

Den hÀr fallstudien behandlar olika individers förestÀllningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingÄr bÄde förskolepedagoger och förÀldrar. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien Àr uppdelad i tvÄ delstudier; delstudie I bestÄr av intervjuer som analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien bestÄr av tvÄ delstudier beror pÄ att jag dÀrmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhÄllningsÀtt vad gÀller genusarbete i förskolan. Studien pÄvisar att begreppet genus uppfattas som nÄgot svÄrdefinierbart och informanternas svar tyder pÄ en osÀkerhet kring just detta begrepp.

<- FöregÄende sida 4 NÀsta sida ->