Denna uppsats syftar till att undersöka betygssÀttningens likvÀrdighet i en svensk kommun.För att undersöka detta har jÀmförelser pÄ individnivÄ gjorts mellan grundskolans slutbetygoch betygen efter avslutad A-kurs pÄ gymnasiet. De Àmnen som har jÀmförts Àr matematik,svenska och engelska. Teoretiska utgÄngspunkter utgörs av pÄ omrÄdet tidigare gjordforskning.Undersökningen visar att likvÀrdigheten nÀr det gÀller betygssÀttningen i kommunen kanifrÄgasÀttas. Detta pÄstÄende baseras pÄ skillnaderna i de olika grundskolornasbetygsutveckling, dÄ grundskolebetygen jÀmförs med den gemensamma referenspunktengymnasiebetygen..

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar pÄ framtida utmaningar. Samverkan blir ett sÀtt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och ÄtgÀrder. Exempel pÄ sÄdana aktörer Àr kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den hÀr typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans mÄste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.

Den 17 september 2006 röstade det svenska folket för ett maktskifte i riksdagen. Den nya regeringsmakten gick under namnet Allians för Sverige och bestod av partierna Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna. För skapandet av denna allians utarbetade partierna en tydlig gemensam politik och ett gemensamt valmanifest.Detta Àr en undersökning om vad dessa fyra partier har fÄtt offra av sin egen politik till den gemensamma politikens fördel, samt om nÄgot eller nÄgra partier har fÄtt ÄsidosÀtta större del politik Àn resterande partier. Den beroende variabeln Àr dÀrmed graden av office-seeking. För undersökningen har partiernas valmanifest 2002 varit utgÄngspunkten.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Vi lever i ett allt mer multikulturellt samhÀlle, Är 2004 passerade Sveriges befolkning 9 miljoner och vid den tidpunkten var 1, 1 miljoner mÀnniskor i landet utrikes födda. Detta ökar kravet pÄ vÄrden och inte minst för oss blivande sjuksköterskor. Vi mÄste öka vÄr kunskap för att kunna tillgodose dessa mÀnniskors behov och uppnÄ den hÀlso- och sjukvÄrdslag som sÀger att alla mÀnniskor har rÀtt till en god vÄrd pÄ lika villkor. Syftet med denna studie var att fÄ ökad förstÄelse kring hur sjuksköterskan kan lindra smÀrta och lidande för patienter med annan kulturell bakgrund. Som teoretisk referensram i arbetet anvÀnds Madeleine Leiningers modell ? The Sunrise Model?, vilken syftar till att hjÀlpa sjuksköterskan att bedriva en kulturellt anpassad omvÄrdnad.

Syftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om relationen mellan fotbollsspelare och fotbollsledare. Detta ska göras med följande frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har spelar- och ledarrelationen för flickors och pojkars fotbollsspelande i Äldrarna 13 och 16 Är? - Hur ser spelar- och ledarrelationen ut? - Vilka krav stÀller spelare pÄ ledare? - Vilka krav stÀller ledare pÄ spelare? - Vilka vÀrden har stor betydelse för spelare och ledare inom fotbollen? Det gjordes sammanlagt nitton intervjuer med flickor och pojkar mellan 13 och 16 Är, och deras ledare i tvÄ breddföreningar i Helsingborg och Lund, i SkÄne. Materialet analyseras utifrÄn teorier om mÀnniskors samspel som symbolisk interaktion och utbytesteori. Ytterligare analyser görs utifrÄn Sport Enjoyment-modellen och utbildningsmÄlet som Àr ungdomars motiv till idrottsdeltagande.

Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera möjliga utfallspĂ„verkande faktorer som möjliggör ett framgĂ„ngsrikt implementerat utfall avseende social hĂ€nsyn i offentlig upphandling i en svensk kontext. Analysen och slutsatserna bygger pĂ„ en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ fall dĂ€r utfallet utgör den gemensamma nĂ€mnaren. Underlaget till uppsatsen bygger primĂ€rt pĂ„ intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och politiker i Sigtuna och i Örebro.De teoretiska analysverktygen som anvĂ€nds i denna uppsats Ă€r hĂ€mtade frĂ„n Rational choice- och Normativ institutionalism. Tre temafaktorer har anvĂ€nts för att kategorisera likheter och skillnader mellan fallen. Dessa Ă€r spelregler, preferenser och resurser.Resultatet visar pĂ„ att fallen har fler möjliga utfallspĂ„verkande faktorer gemensamma Ă€n de har utfallspĂ„verkande faktorer som skiljer dem Ă„t.En troligt viktig möjlig förklarande faktor ligger i att frĂ„gan om sociala krav har hanterats pĂ„ ledningsnivĂ„ som en strategisk frĂ„ga, snarare Ă€n som en juridisk eller teknisk frĂ„ga.Fallen kan Ă€ven förstĂ„s som att behovet av upphandling och behovet av sociala Ă„tgĂ€rder har vĂ€xt fram oberoende av varandra innan sjĂ€lva upphandlingsprocesserna och att det Ă€r genom aktörernas aktioner som upphandlingsfrĂ„gan och den sociala frĂ„gan har kombinerats.

SammanfattningDenna uppsats har skrivits för att skapa en bild av mÀnniskors upplevelser av musik pÄ deras arbetsplats. Vad upplever de arbetande mÀnniskorna att musiken bidrar med och vilken betydelse har musiken för det arbete som de utför? Inledningsvis har en teoridel utformats i uppsatsen för att ge lÀsaren en fördjupad förstÄelse för musik och dess koppling till arbetet. För att samla in data om mÀnniskors upplevelse av musik pÄ arbetsplatsen sÄ har kvalitativa intervjuer utförts med fem respondenter. Ett strategiskt urval har varit grunden med den gemensamma faktorn att alla mÄste ha musiken nÀrvarande under sin arbetstid.

I denna studie granskas hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ musikestetiska programmet, folkhögskola samt högskola ser pÄ sÄngfenomenet gemensam sÄng och hur de upplever undervisningsformen samt vad denna kan göra för elevens sjÀlvförtroende. Studien genomfördes med hjÀlp av 13 stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var i blandade Äldrar och hade olika erfarenheter av gemensam sÄng. För högskola samt folkhögskola finns inga styrdokument att förhÄlla sig till i Àmnet, dÀremot har vi lÀst igenom styrdokumenten för gymnasieskolan och kopplat dessa till den gemensamma sÄngen.Vi fann att samtliga sÄnglÀrare anser att gemensam sÄng Àr en god undervisningsform för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroenden. De anser Àven att undervisningsformen gynnar elevernas personliga och musikaliska utveckling, genom att vÄga stÄ framför andra samt att bÄde ge och ta konstruktiv kritik. BÄde sÄnglÀrarna och eleverna anser att gemensam sÄng var ett viktigt komplement till den individuella sÄngundervisningen för att utvecklas och bli bÀttre pÄ sitt instrument.

Vi vill nyansera Lars-Göran Malmgrens (1996) tre Àmneskonceptioner och pÄvisa möjligheten av en litteraturbaserad erfarenhetspedagogik som har andra och mer tidsenliga bildningsidéer Àn Malmgrens "svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsÀmne".VÄrt syfte Àr att i görligaste mÄn konkretisera detta svenskÀmne, som vi har valt att kalla svenska som ett litterÀrt bildningsÀmne. Avslutningsvis har vi stÀllt upp kriterier för detta litterÀra bildningsÀmne, dÀr vi vÀver samman teori och empiri för att ge en bild av hur ett sÄdant Àmne skulle kunna se ut..

Den hÀr uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i att social sammanhÄllning Àr mycket viktigt för militÀra förband för att de ska kunna fungera i den varierande arbetsmiljö de Àr tvungna att arbeta i. undersökningen syftar till att studera de praktiska metoder och strukturer som Förvarsmakten anvÀnder sig av för att skapa starka arbetslag och öka den sociala sammanhÄllningen. Som teoretiskt ramverk anvÀnds Durkheims religionsbegrep det heliga och de profana, totem och ritualer. Totem Àr de symboler som grupper av mÀnniskor anvÀnder för att visualisera det de anser Àr heligt samtidigt som dessa symboler identifierar individen som bÀr dem till gruppen. Ritualer har den egenskapen att de för mÀnniskor nÀrmare varandra och sÀtter oss i rörelse.

Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att visa hur en handelsplats pÄverkas av nÀtverk och aktörer i samverkan. FrÄgestÀllningar: VÄra centrala frÄgor för denna uppsats kommer att vara: Varför vÀljer kunder att inte handla i Landskrona centrum? Vad har nyckelpersonernas makt och ledarskap för roll i nÀtverket? Hur skapas en enhetlig identitet i ett uppbyggt nÀtverk för handel? Resultat: Ur vÄra fokusgrupper och nyckelpersoner finner vi att det finns olika orsaker till varför kunder vÀljer att inte handla i Landskrona centrum. En anledning kan vara att det Àr en svag balans mellan det naturliga flödet, invÄnare, och det rörliga flödet av besökare som flanerar i staden som medför att genomströmningen försÀmras. En annan anledning till att kunderna vÀljer att inte handla i Landskoran centrum Àr pÄ grund av den butiksdöd som finns.

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i Àmnet svenska. Studien Àr genomförd utifrÄn en fenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i Ärskurs 1-3 pÄ olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fÄtt information om lÀrares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lÀrarna inte anser sig fÄ den fortbildning vilken skulle underlÀtta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det rÄder Àven en viss osÀkerhet kring vilka kunskapsmÄl som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lÀrare efterfrÄgar gemensamma mallar för kommunen.

Abessinienskolan Àr en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att sÄ gradvis knyta an till Ärskursen, skolan och samhÀllet. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen bestÄr av en serie fristÄende volymer anpassade till terrÀngen dÀr varje klassrum Àr slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.

I denna uppsats har innehÄllet i den första lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 1973 och den senaste lÀroplanen för trÀningsskolan frÄn 2011 analyserats och jÀmförts. Analysen har genomförts med hjÀlp av diskursanalys utifrÄn syftet att undersöka hur syftet/mÄlet med trÀningsskolan har förÀndrats frÄn 1970-tal till 2010-tal.   UtifrÄn analysen av de bÄda lÀroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen Àr att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhÀllet. Eleverna ska bli sÄ sjÀlvstÀndig och trygga som möjligt för att kÀnna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/mÄlet med utbildningen som har identifieras i min undersökning Àr möjligen inte sÄ förvÄnande dÄ en relativt oförÀndrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan lÀroplanerna.