SammanfattningLÀrares kompetens att genomföra kartlÀggningar som ger vÀgledning för fortsatta pedagogiska insatser Àr en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjÀlpa och lindra matematiksvÄrigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur klasslÀrare för Ärskurserna 1-3 i VÀrmland gÄr tillvÀga nÀr de kartlÀgger och följer upp elever i matematiksvÄrigheter. Jag vill Àven veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och pÄ skolan. Metoden som jag anvÀnt för att samla in data Àr kvantitativ i form av en enkÀt som 71 klasslÀrare anstÀllda pÄ skolor i 15 av 16 VÀrmlÀndska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslÀrarna anvÀnder lÀromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. HÀlften av klasslÀrarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nÀstan lika mÄnga svara att resultaten inte pÄverkar undervisningen.

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Mitt syfte med studien har varit att beskriva hur undersköterskorna pÄ en avdelning vid ett Àldreboende upplever kommunikationen med boende, anhöriga, enhetschef, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut och hur upplevelsen av kommunikationen pÄverkar arbetsmiljön. Undersökningen har utförts genom sju intervjuer och ett enkÀtformulÀr. EnkÀtformulÀret besvarades av undersköterskorna. Intervjuerna gjordes med ett arbetslag, det var sex undersköterskor och en enhetschef vid ett Àldreboende. Det undersköterskorna ansÄg vara viktigt nÀr det gÀller att nÄ gemensamma mÄl pÄ arbetsplatsen, var att ha en dialog under tiden.

Inom institutionsvÄrd för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som Àr avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa Àr personalgruppens samstÀmmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillÀmpas pÄ HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstÀmmighet kring dessa hos personalgruppen, samt pÄ vilket sÀtt ledarskapet pÄ verksamheten bedrivs och om strategier för att frÀmja en samstÀmmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkÀtundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlÀrande samt hur det pÄverkar verksamhetens utformning. Studien baseras pÄ relevant litteratur inom omrÄdet samt pÄ kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar pÄ att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlÀrande Àven om samlÀrande Àr ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. LÀrandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att mÀnniskans kunskap skapas och upprÀtthÄlls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lÀr sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att trÀna varandra pÄ hur man beter sig nÀr man Àr i en grupp.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Globalisering Ă€r ett ord pĂ„ allas lĂ€ppar och i globaliseringens spĂ„r följer ett behov av globala ledare. En global ledare Ă€r en person som behĂ€rskar förmĂ„gan att hantera personal av olika nationaliteter, kulturer och team som befinner sig i olika vĂ€rldsdelar.Sony Ericsson, ett "joint venture" företag i mobiltelefonbranschen, tog kontakt med pedagogiska institutionen pĂ„ Lunds Universitet för att fĂ„ utomstĂ„endes syn pĂ„ globalt ledarskap. Inom detta omrĂ„de har vi valt att fokusera pĂ„ "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frĂ„gor och hur detta kan leda till organisatoriskt lĂ€rande.VĂ„r undersökning har utförts med hjĂ€lp av semistrukturerade intervjuer av ledare pĂ„ olika nivĂ„er som alla har konfronterats med utmaningen att leda team i en global organisation.Alla har svĂ„rt för att finna den gemensamma vĂ€rderingen för vad som krĂ€vs av globala ledare inom Sony Ericsson. De saknar ett verktyg för "knowledge sharing" av ledarskapsrelaterade frĂ„gor. Även HR avdelningen vill ha gemensamma vĂ€rderingar nĂ€r det gĂ€ller vad som krĂ€vs av globala ledare.

Syftet Àr att beskriva och analysera ett kunskapsintensivt företags gemensamma Ärliga Balanced Scorecard- och budgetprocess samt studera om ett gemensamt verktyg för dessa kan uppnÄs. Studien grundar sig pÄ den kvalitativa metoden och en fallstudie har genomförts pÄ ett kunskapsintensivt företag. För att fÄ en djup inblick i företaget har kvalitativa intervjuer utförts pÄ tre personer inom omrÄdet. DÄ inte tillrÀcklig teori finns om Àmnet vi behandlar valde vi att Àven skapa ett eget teoristycke. Vi har valt att anvÀnda oss av och beskriva de tvÄ styrverktygen Balanced Scorecard och budget.

Syftet med denna studie var att framarbeta ett nytt svenskt 360 graders mÀtintrument för transformerande ledarskap med specifik inriktning mot Kouzes och Posner (2003) och Ledarskapscentrum Nord AB:s utbildningar i Ledarskapets 5 utmaningar. Studien inbegrep en första ansats till itemanalys och utveckling av 5 beteendekategorier; förebild för gemensamma vÀrderingar inspirera till gemensamma framtidsvisioner, utmana befintliga processer, frigöra handlingskraft samt uppmuntra och stödja. En enkÀt konstruerades med avsikt att testa huruvida de förmodade skalorna tillförlitligt och adekvat mÀter avsedd ledarskapsstil. Instrumentet som testats utvecklades i linje med en kombination av steg och principer gÀllande vetenskaplig itemanalys och skalutveckling som föreslagits av Spector (1992). DeVellis (2003) och Kline (2000).

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn. Partiklar som kommer utifrĂ„n och genom yttre faktorer kommer frĂ„n till exempel luftningen pĂ„ hydrauliksystem eller frĂ„n slarv vid pĂ„fyllning av olja.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn.

Vi började vÄrt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa Àmnade vi fÀrdigstÀlla under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling sÄ bestÀmde vi oss för att samarbeta, och fokusera pÄ vÄra respektive omrÄden. Med att utveckla egna verktyg ville vi fÄ en större förstÄelse för de grundlÀggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att pÄverka dessa efter vÄra specifika behov. Det var ocksÄ för att hÄlla koden fri frÄn licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlÀtta distribution..

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att frÀmja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör ocksÄ en jÀmförande analys om det som sÀgs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med pedagoger frÄn en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete pÄ en 3-5-Ärs avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..