Syftet med uppsatsen var att studera de olika problemtyper, lösningsstrategier och samarbetsformer som användes i grundskolans årskurs 4-6 vid arbete med problemlösning i matematik. För att genomföra studien observerades tre olika klasser; en årskurs 4, en årskurs 5 och en årskurs 6. Lärarna i respektive klass intervjuades för att undersöka tankarna bakom den undervisning de bedrev. De sorters problem eleverna arbetade med varierade och det gjorde även strategierna som de använde. De strategier som var mest frekvent förekommande var emellertid att rita bilder, gissa och pröva samt att välja en eller flera operationer att arbeta med. Eleverna arbetade både enskilt, i mindre grupper och i helklass när de arbetade med problemlösning. Helst skulle alla dessa tre delar tillgodoses, ansåg flera av de intervjuade lärarna..

Detta arbete fokuserar på bedömning i matematik sett ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare och rektor på samma skola beskriver hur bedömning i matematik utförs, detta för att studera om bedömningen är en pågående process integrerad i undervisningen. Jag studerar hur lärarna och rektorn beskriver undervisning, vilka bedömningsunderlag som används och styrdokumentens funktion. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua fem lärare och rektorn på en skola i södra Sverige. Den teoretiska bakgrunden utgörs av det sociokulturella och behavioristiska perspektivet på lärande.

C-uppsats som avhandlar de centrala begreppen i Guidelines for Operational Planning(GOP) (Centre of Gravity, Decisive Points, Direct and Indirect Approach, Culmination,Manoeuvre, Temp, Operational pause och Lines of operation) granskat i ett historisktperspektiv.Uppsatsen försöker verifiera hypotesen att Guidelines for operational planning (GOP)centrala begrepp fungerar och är applicerbara på alla operationer. Ett belägg för detta är attman kan identifiera begreppen i en historisk operation.Tyska väpnade styrkor från Wehrmacht, Kriegsmarine och Luftwaffe genomförde ett anfallöver havet och i luften mot Norge den 9 april 1940. Operationen var av tyskarna döpt tilloperation Weserübung-nord och var mycket vågad. I uppsatsen kommer denna operation attvara det historiska perspektivet.

Syftet med denna studie var att studera lärares uppfattningar av reflektion genom att undersöka hur lärare reflekterar över sin yrkesutövning och vilken betydelse de lägger i detta. Utifrån litteratur har vi funnit att reflektion har stor betydelse i läraryrket och att det är en förutsättning för utveckling. Vi fann också i litteraturen att lärarens gemensamma reflektion tillsammans med kollegor är av stor vikt. Vår studie ägde rum på en skola där lärarna förde en gemensam dialog och reflektion dagligen. Vi använde oss av enkäter som urvalsinstrument för att finna de lärare som medvetet reflekterade på den aktuella skolan.

Denna studie behandlar tio invandrarkvinnors möte med dramapedagogiska metoder i deras lärande av svenska språket. I studien har jag genomfört fyra dramapedagogiska möten med tio invandrarkvinnor i åldersgruppen 50-70 år under våren 2010. Syftet med denna studie är att undersöka om pedagogiskt drama kan stimulera invandrarkvinnors kommunikativa kunskaper i svenska språket genom dramaövningar och att analysera vilka faktorer som har haft betydelse för detta. Jag har i studien använt mig av aktionsforskning som är ett kvalitativt tillvägagångssätt att påverka ett utvecklingsarbete genom praktiska experiment. I studien har jag varit både ledare och deltagande observatör.

Genom massmedierna kan hela samhällen bli influerade. Med tanke på medieteknikutvecklingen så har det varit intressant att ta reda på om medietekniken har bidragit till utvecklingen av psyops användande. Med medieperspektivet som bakgrund har uppsatsen svarat på om det första informationskriget, Operation Desert Shield/Desert Storm, har följts upp med ännu mer användande av psyops.Med slutsatser så som att psyops har fått en mer framträdande roll i krigföringen och att förändringarna kan härledas till medieteknikutvecklingen kan också frågeställningen besvaras.Slutsatsen är att Operation Desert Shield/Desert Storm har följts upp med ännu mer användande av psyops. Med medietekniken som bakgrund är denna en av anledningarna till att psyops utvecklats men också vice versa.För att besvara dessa frågor har en faktainhämtning gjorts på området för att sedan kunna jämföra de olika operationernas mål, medel och metoder..

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

Lövdén Brefelt, S. Föräldraskap och sexualitet. En studie av föräldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, 2012.

Detta arbete undersöker huruvida Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna utifrån ett revolutionärt eller evolutionärt synsätt. Ett revolutionärt synsätt grundar sig i föreställningen att flygstridskrafterna har ändrat krigets karaktär medan ett evolutionärt synsätt grundar sig i att flygstridskrafterna är en naturlig utveckling av krigföringen som exempelvis kulsprutan.De två synsätten representeras av varsin teoretiker. Det revolutionära synsättet representeras av John Warden och det evolutionära synsättet av Martin van Creveld.Genom att med kvalitativ textanalys undersöka den svenska doktrinserien samt försvarsmaktens utvecklingsplan och flygvapnets utvecklingsplan efter indikatorer som visar åt ena eller det andra hållet anser författaren att han fått fram ett resultat.Undersökningen visar att Försvarsmakten beskriver flygstridskrafterna ur ett evolutionärt synsätt när det gäller flygstridskrafternas integrering i den gemensamma myndigheten Försvarsmakten samt fokus på den gemensamma operationen och dess fördelar. Dock beskrivs flygstridskrafterna ur ett revolutionärt synsätt gällande deras förmåga att skapa luftöverlägsenhet samt hur de bör ledas..

Syftet med denna studie är att undersöka de problem som kan uppstå i ett nätverk där konkurrerade företag samarbetar mot gemensamma mål. Vidare undersöks även bakomliggande faktorer till problemen, samt hur de kan motverkas. Som grund för arbetet ligger de teorier som behandlar problem vid relationer mellan företag, samt hur företagen kan skapa starka relationer för att motverka problemen. En empirisk undersökning genomfördes i form av en fallstudie för att erhålla data till en vidare analys. Fallstudien genomfördes på fem aktörer inom Luleå Taxi, som är ett nätverk av konkurrerande företag.

År 2000 presenterade FN den s.k. Brahimi-rapporten. Den efterlyste en ?doktrinomsvängning? för attFN på ett mer effektivt sätt skulle kunna möta framtida utmaningar inom ramen för fredsfrämjandeoperationer. Rapporten redovisade ett antal konkreta förslag till förbättringar.

I följande studie undersöks fenomenet middagsklubbar, ett slags hemma-hos-restauranger där matglada amatörkockar bjuder in okända människor på middag i sitt hem. Syftet med studien är att undersöka vilka som lockas av att driva och besöka middagsklubbar samt varför fenomenet blir alltmer populärt i det senmoderna samhället. Materialet utgörs av kvalitativa djupintervjuer med fyra personer som själva driver middagsklubbar. Genom innehållsanalys hittades gemensamma teman, vilka sedan analyserades utifrån teorier om den senmoderna medelklassen, konsumtion i det senmoderna samhället och upplevelseekonomin.Matklubbars ökande popularitet kan förstås utifrån en längtan efter nya och unika matupplevelser. Den ökade individualiseringen och informaliseringen har skapat en längtan efter social samhörighet samt en önskan att återupprätta traditionella måltidsförhållanden.

Studiens syfte var att kvantitativt undersöka hur medarbetare upplever sina utvecklingssamtal ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. I frågeställningarna ingick också att utreda eventuella skillnader, dels mellan kvinnor och män och dels mellan valda arbetsgivarsektorer.Studien genomfördes som en enkätundersökning och resultatet visar att medarbetarna i stora drag är nöjda med sina utvecklingssamtal, trots att de inte verkar fylla någon större funktion för den egna utvecklingen. De ger både chefen och sig själva genomgående höga betyg. Dessutom är medarbetarna nöjda med den gemensamma kommunikationen och relationen. Men som motsats till detta finns det också medarbetare som är starkt missnöjda med sina utvecklingssamtal, både ur ett kommunikations- och relationsperspektiv.När det gäller skillnader mellan kvinnor och män, visar resultatet att kvinnorna anser sig vara bättre på att berätta om egna önskemål och förmågor i arbetet.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevernas algebraiska svårigheter som de när de arbetar med algebraiska uttryck, samt att undersöka deras förståelse kring algebraiska bokstavssymboler. För att få svar på detta fick 105 gymnasieelever, som läser Matematik A eller Matematik 1c, göra ett skriftlig algebratest. Resultaten visar att eleverna har svårigheter och uppvisar olika förståelse för de algebraiska bokstavssymbolerna, såsom tolkning av bokstavssymboler i uttrycket och hantering av operationer för olika bokstäver som förekommer i ett uttryck. Detta kan exempelvis bero på om eleverna hanterar symbolerna som process eller som objekt. Slutsatsen är att lärarna måste visa skillnaderna bokstavssymbolerna i olika sammanhang såsom bokstavssymboler som okänd tal och som generellt tal för elever och tydliggöra betydelsen av bokstavsymbolerna som kommer i kontexten genom att peka på deras olika betydelser..

Föräldrakoordination är en barnfokuserad alternativ konfliktlösningsmetod som praktiserats i Sverige sedan 2009. Denna intervjustudie har undersökt separerade föräldrars upplevelse av att få stöd i sitt föräldrasamarbete av en föräldrakoordinator. Intervjuer har genomförts med sju föräldrar som haft insatsen föräldrakoordinator under minst sex månader. Samtliga deltagande föräldrar har flera års erfarenhet av svårlösta konflikter med den andra föräldern och har tidigare provat andra former av konfliktlösningsinsatser. Resultaten visar att föräldrarna upplevt metoden som hjälpsam när det gäller att öka samarbetsförmågan, sänka konfliktnivån och förbättra barnens mående.