Sök:

Sökresultat:

2571 Uppsatser om Gemensamma miljöer - Sida 19 av 172

Varför ska vi vÀlja just dig? : En studie om trenden performance urval och dess inriktningar.

I dagens arbetsliv anvÀnds olika urvalsprocesser för att finna lÀmpliga kandidater till lediga tjÀnster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrÄn en skriftlig ansökningshandling dÀr kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lÀmpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstÄtt dÄ en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

PartikelmÀngd i traktorers hydrauliksystem : en jÀmförande studie av tvÄ traktormÀrken med skilda respektive gemensamma oljor i hydraulik och transmission

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn. Partiklar som kommer utifrĂ„n och genom yttre faktorer kommer frĂ„n till exempel luftningen pĂ„ hydrauliksystem eller frĂ„n slarv vid pĂ„fyllning av olja.

Styrelseledamöters plikter och ansvar mot borgenÀrer vid ekonomiskt trÄngmÄl : SÀrskilt om plikten att inleda ett insolvensförfarande

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat pÄ att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, dÀr ledarskap utarbetas av fler Àn en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsomrÄdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, dÀr ledarskap uppstÄr i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat pÄ dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förÀndrad ledarskapskultur stÀlls inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie pÄ Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

R?relse i fritidshem. En empirisk studie genom intervjuer med l?rare i fritidshem.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

PartikelmÀngd i traktorers hydrauliksystem : en jÀmförande studie av tvÄ traktormÀrken med skilda respektive gemensamma oljor i hydraulik och transmission

Det finns studier som visar att skador i transmission och hydraulik Ă€r bland de vanligaste och dyraste skadorna pĂ„ traktorer. Ytterligare studier visar att det finns mycket partiklar i oljorna hos lantbrukets traktorer. Även om inte partikelmĂ€ngden som sĂ„dan Ă€r orsak till skadan kan den orsaka följdskador, ofta med stora kostnader som konsekvens. Partiklarna kan komma frĂ„n bĂ„de inre och yttre kĂ€llor. Partiklar som uppstĂ„r i traktorn uppkommer pĂ„ grund av olika slitage pĂ„ materialen i traktorn.

FÄr jag vara med och leka? En studie om inkluderande och exkluderande i förskolan

Studiens syfte Àr att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att frÀmja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör ocksÄ en jÀmförande analys om det som sÀgs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien Àr baserad pÄ fem intervjuer med pedagoger frÄn en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete pÄ en 3-5-Ärs avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

Luftföroreningseffekter pÄ graviditetsutfall

Vi började vÄrt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa Àmnade vi fÀrdigstÀlla under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling sÄ bestÀmde vi oss för att samarbeta, och fokusera pÄ vÄra respektive omrÄden. Med att utveckla egna verktyg ville vi fÄ en större förstÄelse för de grundlÀggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att pÄverka dessa efter vÄra specifika behov. Det var ocksÄ för att hÄlla koden fri frÄn licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlÀtta distribution..

¿Cómo? ? MÄlsprÄksanvÀndning i sprÄkklassrum : Hur lÀrare arbetar med utveckling av den kommunikativa förmÄgan vid undervisning i ett andra- eller frÀmmandesprÄk.

Denna studie behandlar mÄlsprÄksanvÀndningen i undervisningen av ett andra- och ett frÀmmandesprÄk. Syftet med studien Àr att i en jÀmförelse analysera om lÀrarens metoder för mÄlsprÄksanvÀndning som anvÀnds i andrasprÄksklassrummet, dÀr mÄlsprÄket Àr det gemensamma sprÄket, kan appliceras i frÀmmandesprÄksklassrummet, dÀr det gemensamma sprÄket Àr landets officiella sprÄk. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr ifrÄn behandlar vilken tillgÄng eleverna har till mÄlsprÄket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i sprÄkklassrummen, som pÄverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmÄga. Studien baseras pÄ klassrumsobservationer, lÀrarintervjuer samt elevenkÀter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andrasprÄk samt spanska som frÀmmandesprÄk.Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utstrÀckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera pÄ mÄlsprÄket, vilket Àr en förutsÀttning för andrasprÄkstillÀgnande. De skillnader som synliggjorts i de olika sprÄkklassrummen Àr att i svenskklassrummet var lÀrarnas förvÀntningar, elevernas engagemang att interagera pÄ mÄlsprÄket samt behovet av mÄlsprÄket högre Àn i spanskklassrummet.

Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Att integrera eller inte, det Ă€r frĂ„gan : Ämnesintegration av matematik och teknik i Ă„k 7 - 9

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmÄlen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa Àr lÀmpliga utgÄngspunkter för integrering av undervisningen i dessa Àmnen. Arbetet syftar Àven till att söka tillÀmpningar och konkreta exempel pÄ Àmnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen bestÄr av tvÄ delar dÀr den ena Àr en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot Àmnesintegrering i grundskolan i allmÀnhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingÄr Àven en intervjustudie dÀr nÄgra utvalda lÀrare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angÄende Àmnesintegrerad undervisning. Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för Àmnesintegrerad undervisning Àr den organisatoriska struktur som Àr mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det Àr den Àmnesuppdelade undervisningen som har dominerat dÄ administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fÄtt sÄdana egenskaper att det framstÄr som mycket svÄrt att undervisa med annat arbetssÀtt Àn Àmnesuppdelat.

Kring bostaden : Reflektioner runt planerar- och arkitektrollen

Planering Àr en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera pÄ den gemensamma stora frÄgan - det uthÄlliga samhÀllet. Vad Àr det och hur ska vi förÀndra vÄr bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frÄgor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan Àr starkt.  Planerare och arkitekter Àr nyckelpersoner i denna förÀndringsprocess och mÄste illustrera detta steg med djÀrva förslag baserade pÄ genomarbetade och högkvalitativa koncept..

Den geopolitiska krisen i Ukrainas p?verkan p? Svenska F?retags Leveranskedjor - En Analys av Svenska F?retags respons inom Livsmedels- samt J?rn- och Metallindustrin

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

The heartbeat under your necktie ? fysiska f?rem?l och den sociala milj?n i Ted Koosers "Delights & Shadows"

This essay examines through a sociological perspective how physical objects in Ted Kooser?s poetry collection "Delights & Shadows" can be used to depict the characters? social environment. This is done by examining the physical objects found in 25 poems, the relationships between subjects and objects, and how this relationship can describe the social environment. The essay also examines how the relationship between subjects, objects, and the presence of the social environment within the text affects the reader experience. The physical objects are examined with Bill Brown?s Thing Theory as "things" that stop working for humans, when their flow within the circuits of production and distribution, consumption and exhibition is arrested, however momentarily.

Dialog i samförstÄnd : FrÄn istappar till samarbete; faktorer som pÄverkat dialogen mellan Arlanda och kranskommunerna

Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby.  Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull.  För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Det sÀrskilda skyddsföremÄlet : Ur ett konkurrensrÀttsligt perspektiv

Det Àr inte svÄrt att se hur immaterialrÀtten och konkurrensrÀtten ibland kan kollidera. ImmaterialrÀtten syftar till att skydda prestationer eller kÀnnetecken medan konkurrensrÀtten syftar till att fri konkurrens och fri rörlighet ska rÄda pÄ EU:s inre marknad. ImmaterialrÀtten Àr frÀmst nationellt reglerad, medan konkurrensrÀtten normeras genom gemenskapsrÀtten och har erkÀnts företrÀde framför nationell rÀtt. Till följd av dessa omstÀndigheter har konkurrensrÀtten ofta i praktiken fÄtt företrÀde framför immaterialrÀtten. EU har dock sedan lÀnge erkÀnt legitimiteten och betydelsen av immaterialrÀtter och försöker numera uppnÄ en balans mellan mÄlet av en inre marknad med effektiv konkurrens och det viktiga immaterialrÀttsskyddet.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->