Denna uppsats handlar om hur enskilda, mindre butiker inom klädbranschen arbetar med konkurrensmedelsmixen sexhörningen för att konkurrera på marknaden. I inledningen får läsaren en inblick i vad uppsatsen kommer att handla om och vi vill här förmedla hur just en konkurrensmedelsmixmodell kan påverka enskilda butikers marknadsföringsåtgärder. Bakgrunden till denna uppsats är den starka konkurrens som finns inom klädbranschen i dagsläget och vi vill studera enskilda klädbutiker som till skillnad från butiker som tillhör integrerade kedjor har en större påverkan på sina marknadsföringsåtgärder.Frågeställningen som ska belysas är hur de enskilda klädbutikerna idag använder sig av olika konkurrensmedel och hur de kan använda sig av dessa för att effektivisera sin marknadsföring. Vi har därmed utformat en problemformulering som lyder: Hur utnyttjar de enskilda butikerna konkurrensmedelsmixmodellen sexhörningen för att skaffa konkurrensfördelar på marknaden och vilken del ska de lämpligen arbeta mer med?Syftet med uppsatsen är att beskriva hur de enskilda klädbutikerna arbetar med konkurrensmedlen i sin dagliga verksamhet och de teorier vi tar hjälp av för att kunna uppfylla syftet är affärsidé, kundsegment/målgrupper, butiksmarknadsföring, konkurrensmedelsmixmodellen, modell för butikens konkurrensmedelsmix ? sexhörningen (Läge, pris, sortiment, kommunikation, människor och service) och positionering.

Mitt syfte med studien har varit att beskriva hur undersköterskorna på en avdelning vid ett äldreboende upplever kommunikationen med boende, anhöriga, enhetschef, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut och hur upplevelsen av kommunikationen påverkar arbetsmiljön. Undersökningen har utförts genom sju intervjuer och ett enkätformulär. Enkätformuläret besvarades av undersköterskorna. Intervjuerna gjordes med ett arbetslag, det var sex undersköterskor och en enhetschef vid ett äldreboende. Det undersköterskorna ansåg vara viktigt när det gäller att nå gemensamma mål på arbetsplatsen, var att ha en dialog under tiden.

Uppsatsen är en jämförande studie över vilken påverkan standardändringar i USA. respektive Sverige har haft på koncerners resultat och nyckeltal. Denna studie har haft två syften: det ena är att se hur den förändrade redovisningsstandarden för goodwillavskrivningar påverkat svenska koncerners resultat och nyckeltal på den svenska marknaden. Studiens andra syfte har varit att kontrollera hur väl transparenskravet för IFRS 3 har uppfylls efter standardändringen i Sverige.Vår undersökning visar på att alla koncerner med stor goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mer av standardändringen. De koncerner med en liten goodwillpost i förhållande till eget kapital påverkas mindre.

Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv.Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer.Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80?20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafterResultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen.

 I dagens samhälle ökar konkurrensen avsevärt, alltfler butikskedjor och stormarknader etablerar sig på marknaden och de mindre butikerna får kämpa allt hårdare för sin  överlevnad.  Studier  visar  att  34  %  av  butiker  från  den  tätortsnära  landsbygden  har försvunnit  under  de  senaste  femton  åren.  Frågan  är  då  hur  dessa  småbutiker  ska  kunna undvika butiksdöden och konkurrera med de stora jättarna?  Idag  läggs  stort  fokus  på  upplevelsen  och  butiksatmosfären  i  stort.  Genom  att  intervjua  en butikschef  och  konsumenter  och  även  observera  en  butik  har  vi  kunnat  analysera  den  inre butiksatmosfären för att se hur de fyra sinnena, hörsel, syn, känsel och doft påverkar kunden. Genom att kombinera färger och ljus och använda sig av matchande dofter och musik kan en butik skapa en attraktiv atmosfär för kunden. Studien har visat att konsumenten uppskattar ett samband mellan den inre atmosfären och sortimentet och visar även hur viktigt det är att inte överstimulera  kunden.  Att  atmosfären  har  en  stor  inverkan  på  kunden  kan  tydligt  ses  och likaså  att  det  skulle  kunna  vara  ett  konkurrensmedel  för  mindre  butiker.  Studien  har  även väckt  frågor  och  förslag  till  framtida  studier,  bekvämlighetsfaktorer  som  sittplatser  och toalettbesök    kan    vara    ett    enkelt    medel    för    att    bibehålla    kunderna    i    butiken..

Denna uppsats behandlar den svenska resemarknaden och om olika reseföretags tillämpning av konkurrensstrategier kan skapa framgång och hjälpa dem att överleva på en mogen resemarknad. Arbetet bygger på en jämförelse mellan tre reseföretag som distribuerar resor, för att undersöka och analysera olika konkurrensstrategiers verkan på den svenska resemarknaden.Tre reseföretag med olika inriktningar på marknaden jämförs i uppsatsen, KILROY travels Sweden AB, Ticket Travel Group AB och MyTravel Sweden. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod genom personliga intervjuer med respektive företag.I analysen görs en jämförelse av reseföretagen som konkurrenter till varandra. Det som har framkommit i intervjuerna jämförs med utvalda teorier i analysen. En kombination av konkurrensstrategier används för att utreda vilka köpare och leverantörer som finns och om det finns hot från potentiella etablerare och substitut.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlärande samt hur det påverkar verksamhetens utformning. Studien baseras på relevant litteratur inom området samt på kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar på att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlärande även om samlärande är ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. Lärandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att människans kunskap skapas och upprätthålls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lär sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att träna varandra på hur man beter sig när man är i en grupp.

Flygmotorindustrin är en ledande industri i att utveckla och nyttja avancerade legeringar. Titanlegeringar har använts inom flygbranschen sedan 40-talet, men i andra branscher har de varit mindre vanliga. I dag ökar titananvändningen inom flera olika branscher samtidigt som flygbranschen är i en kraftig högkonjunktur. Efterfrågan är stor på nya flygplan och motorer för att minska vikt och bränsleförbrukning. Den ökade efterfrågan har bidragit till att priset på titanmetall har flerdubblats under en tvåårsperiod.

Bakgrund och syfte: Det är viktigt för ett företag idag att hitta en position på marknaden som fungerar i ett långsiktigt perspektiv. Dessutom gäller det för företaget att på ett tydligt sätt positionera sin produkt eller sitt varumärke i kundernas medvetande. Ett företag som inte är nöjd med positioneringen kan välja, eller är tvunget, att ompositionera.Vi har studerat fastighetsföretaget Norrviddens arbete med ompositioneringar av två varumärken, galleriorna Flanör i Gävle och In: i Sundsvall. Syftet är att undersöka när och varför ett företag är i behov av att ompositionera sitt varumärke eller sin produkt samt att beskriva hur processen kan gå till. Huvudfrågorna uppsatsen behandlar är:- Varför genomför ett företag en ompositionering av ett varumärke?- Vilka strategier kan ett företag använda sig av vid en ompositionering?- Hur kan en ompositioneringsprocess gå till?Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi har arbetat med ett induktivt angreppssätt med utgångspunkt i empirin.

Wella startades 1881och var fram till och med 2004 ett Tyskt famlijeägt företag. År 2004 köptes företaget upp utav Procter & Gamble, ett multinationellt företag som innehar ett brett sortiment av olika varumärken från dagligvaruhandel till skönhetsprodukter. Wella är indelad i tre divisioner samt ytterligare en division inom frisördivisionen. Denna division benämns Selective Brands. Idag präglas marknaden av snabba växlingar och kunder kan, via informationskanaler såsom Internet, snabbt erhålla information om liknande produkter från andra leverantörer.

För små till medelstora företag (SMEs) vars kännetecken är bristande resurser kan konsekvensen av ett felaktigt etableringssätt vid internationell expansion vara skillnaden mellan överlevnad och konkurs (Kuo & Li 2003). Etableringar på utländska marknader kan genomföras via en rad olika etableringssätt. Två av dessa kommer att behandlas i denna uppsats; export och joint venture. Det amerikanska SME-företaget Pro Spot tillverkar svetsar till bilverkstäder och önskar expandera på den europeiska marknaden. Vårt syfte med denna uppsats är att belysa de alternativ Pro Spot står inför på den europeiska marknaden, utvärdera dessa samt ge en rekommendation.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att behandla det pågående förenklingsarbetet inom redovisning och revision för att undersöka hur detta påverkar redovisningskonsulter på den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och tar sin form i en liten N-studie. Insamling av data har skett genom semi-strukturerade intervjuer med tio respondenter i Sverige och Danmark. Vidare har vi i arbetet använt en abduktiv ansats för att nå våra slutsatser. Litteraturgenomgång: Hur den danska och den svenska redovisnings- och revisionsmarknaderna fungerar samt hur förenklingsarbetet har gått till, alternativt föreslås gå till, är utgångspunkten för uppsatsen.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Idag äger drygt 7 miljoner svenskar någon typ av värdepapper. Dessa handlas av två typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och säljer sina värdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgångar, jämfört med den passiva investeraren som köper värdepappret på lång sikt.En aktiv investerare analyserar ständigt marknaden och dess utveckling, försöker utläsa historiska mönster för att förutspå hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspå framtida mönster kallas teknisk analys . Två vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys är glidande medelvärde och Relative Strength Index.