Tidigare definierades sambor i RTB som en kvinna och en man vilka inte är gifta med varandra men som är folkbokförda på samma fastighet och har gemensamma barn. I och med den nyligen införda variabeln lägenhetsnummer i RTB skulle det nu kunna vara möjligt att förbättra klassificeringen av individer som sambo/icke-sambo i RTB. Genom att ta fram en tillfredsställande beräkningsdefinition för sambo är förhoppningen att kunna få civilstånd sambo i RTB även på sammanboende par som inte är gifta eller har gemensamma barn. För att kunna utvärdera alternativa klassificeringskriterier för beräkning av sambor har vi datamaterial från AKU 2010 samt ett utdrag ur RTB till hjälp. AKU är ett urval och vi betraktar variabeln civilstånd som korrekt för att ha möjlighet att utvärdera alternativa beräkningsdefinitioner, AKU betraktas alltså som sanningen.

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler.

AbstractThe organization of the health care system in Sweden has been subjected to investigations and discussions in order to make it more effective. The aim is to create a better public health care and to economize on the financial resources. In the year of 2003 an amendment of the Swedish law made it easier for municipalities and county councils to make own solutions and agree about how health service should be organized in the best way. This resulted in a number of test projects. In this paper I will focus on one of these test projects which took place in Borlänge and was based on collaboration between the municipality and the county council in Dalecarlia.

In Jaunuary 1995 Sweden became part of the European Union. Consequently Sweden agreed upon beeing part of a greater integration project with influences of federalism. However, many argue that the discourse that has been been dominant in Sweden is the discourse where we focus on the national state instead of the EU. In my essay I question whether the discourse about ?nationalstatslogiken? is found in the daily press in Sweden.

SammanfattningI detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika läroböcker i fysik för grundskolans senare år. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var återkommande i flera av böckerna. I detta arbete så gjordes även två enkätundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kännedom om läromedelförfattarnas motiv och källor till det valda faktainnehållet samt att få en inblick i elevernas uppfattningar av innehållet i deras lärobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som återkom i flera av läroböckerna, att läromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i såväl källor som motiv till faktainnehållet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna beträffande innehållet i deras lärobok..

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jämställdhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begränsas av stereotypa könsuppfattningar och därför har vi i vår studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsättningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lärande. Samlek, gemensamma lekäventyr och fokus på den fysiska miljön har varit vår strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vår studie är att utvecklingen handlar främst om oss själva som forskande lärare, att det är vi som skapar nya möjligheter eller sätter hinder. Vi fann att arbetet med jämställdhet inte är enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka läroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.

Syftet är att utifrån komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella värdegrundsriktlinjerna och värdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrån mobbningsforskning. Vi har tittat på hur många komponenter som är jämförbara och hur dessa kan kopplas till utvärderingar som är gjorda av dels värdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien är en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras på utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmänna värdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds värdegrundsarbete som är en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds värdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram.

Föreliggande uppsats är disponerad så att den i stort kan sägas vara två uppsatser, en för allmän språkvetenskap och en för fonetik, samtidigt som det finns gemensamma kapitel med information och sammanfattning som gäller båda ämnena.1 Uppsatsen har en övergripande titel Vokaler i ystaddialekten, och två undertitlar; I vilken utsträckning används müslivokalen? (den allmän språkvetenskapliga delen) och Müslivokalen och några andra vokalljud (fonetikdelen).De båda delarna är avskilda från varandra för att markera ämnesinriktningarnas olika områden inom uppsatsen, men har också gemensamma delar som sammanbinder och på så sätt visar på de båda inriktningarnas kontaktytor..

Organisationskulturen är i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan därför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har därmed fått ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrån handlande i olika situationer. Handlanden som återupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut självklarheter och därmed en del av kulturen.

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förändringar skettbåde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har påverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta påverkar landskapet i samhälletBettna, Södermanlands län. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som är involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhälsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste årtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en västerländsk livsstil bestående av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförändring tycks därmed viktigt, men svårt. Syftet med studien var att identifiera framgångsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthållande av en livsstilsförändring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre män, genomfördes därför med individer som vidmakthållit en livsstilsförändring i minst två år.

Målet med vår uppsats har varit att ta reda på om och hur gestaltningen påverkar den sociala mångfalden i stadsrummet. Vi grundar vårt arbete på en tanke om allas rätt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhällsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sätt att se på begreppet social mångfald och dess värden för att närma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda på två centralt belägna torg i Malmö har vi studerat hur olika människor interagerar med den gestaltade utemiljön. Då vi jämfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men också motsägelser. Vi har nått en insikt om hur lika vi människor är i användandet av stadsrummet.

Inom bebyggelseområden är det nödvändigt att utrymmen och anläggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vägar eller grönområden. Förekomsten av dessa gemensamma anläggningar väcker frågor om vem som ska anlägga och bekosta drift och underhåll av anläggningarna. Inom detaljplanelagda områden regleras dessa frågor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angående tillämpningen av denna lagstiftning.

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus på lärarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med åtta lärare i grundskolans tidigare år. Resultatet från observationen syftade till att en jämförelse mellan lärarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill säga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och läraren, har i denna studie fått vara en arena där vi har studerat lärarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrån fyra frågeställningar, med utgångspunkt i tidigare forskning inom området samt som nämnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien påvisade att pojkar tar/får den största platsen i det gemensamma talutrymmet.