Denna C-uppsats är en litteraturstudie, en forskningsöversikt över ämnet socialisering till lärare.  Syftet med studien var att besvara tre frågor (a) Vad är yrkessocialisering till lärare och hur går den till? (b) Hur kan yrkessocialisering till lärare mätas och undersökas? (c) Hur har detta mätts tidigare och vad har man kommit fram till?Litteraturstudien bygger på en analys av nio vetenskapliga artiklar som alla handlar om lärares yrkessocialisering. Studien visade att lärare skapar sina yrkesidentiteter genom att använda sig av olika metoder, till exempel reflekterande samtal. Den blivande lärarens uppväxt och egen skolgång har betydelse för att de väljer att bli lärare. Lärarutbildningen, den första arbetsplatsen och de första kollegorna har också påverkat individerna i deras yrkessocialisering.Eftersom socialisationsprocesser är mycket komplicerade företeelser var inte syftet att ge någon exakt förklaring till hur socialisation går till utan snarare att ge exempel på olika sätt att mäta och redogöra för hur olika delar av yrkessocialisationsprocessen till lärare kan se ut.Till denna studie valdes nio artiklar, de lästes igenom och viktiga partier markerades.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur Case Management (CM) samverkanspartners: socialtjänst, frivård, Missbruks- och beroendeavdelning samt tre vårdcentraler, i Luleå kommun upplever den gemensamma samverkan. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod eftersom att avsikten är att beskriva upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på tre individuella intervjuer samt tre gruppsamtal ? totalt tolv intervjuade.

Syftet med studien var att beskriva, analysera och förstå hur pedagoger i förskolemiljö, arbetar inomhus med att stödja barns språkutveckling. För att få svar på vårt syfte använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer och litteraturstudier. I vår studie intervjuades fyra verksamma pedagoger på fyra olika förskolor i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet i denna studie visade att informanterna har haft språkutveckling i åtanke när de utformat den fysiska miljön på förskolan. Informanterna nämner dock inte ofta möblering som en viktig faktor, utan istället ligger fokusen på att det ska finnas tillgång till sociala mötesplatser där barn kan utföra gemensamma aktiviteter.

Alkoholkonsumtionen ökar bland Sveriges befolkning, mellan åren 1996-1997 och 2004-2005 har konsumtionen ökat med 3 procentenheter. Patienter som missbrukar alkohol utgör en stor grupp som påträffas inom många olika instanser såsom vårdcentraler, medicinska akutvårdsavdelningar och psykiatriska avdelningar. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med patienter som missbrukar alkohol. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

CSR är frivilliga åtaganden och handlar om hur man ser sig själv som en aktör i samhället. Definitionen kring CSR har länge diskuterats runt om i världen och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven är tvetydliga och det finns många olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sätt att öka tydligheten är att använda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem är en annan möjlighet att förbättra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvångsvårdsåtgärder av patienter med psykisk ohälsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bådekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvångsvårdsåtgärder inkluderar ett brett spektrum av känslor som engagerar bland annat enmotstridighet av känslor då patientens autonomi fråntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gällande uppfattning om tvångsvårdsåtgärder gynnade patienten i fråga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvångsåtgärder används för lättvindigt samt att de äventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma åsikt var att det fanns behov för att få möjlighet att ventilera åtgärdsförfarandet.Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansåg att tvångsvårdsåtgärder medförde negativa erfarenheter. Ett återkommande utslag i samband med tvångsvårdsåtgärder var motstridighet av känslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod.

På grund av vårt stora och gemensamma intresse för konståkning valde vi att sätta upp en isshow i samarbete med Lunds konståkningsklubb. Rapporten behandlar hur det är att försöka leda ett projekt i en ideell förening samt tar upp vikten av kommunikation och ledarskap för att ett projekt ska lyckas. Den tar upp problem som uppstått under projektets gång och hurdana lösningar vi funnit till dessa problem. Vi har också undersökt hur man ljussätter en isyta och hur man går tillväga när föreställningen som ska ljussättas inte står färdig förrän dagen före premiär..

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad desssyfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen påbankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellankommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olikaformer för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och enkombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning avkommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen.

SammanfattningLärares kompetens att genomföra kartläggningar som ger vägledning för fortsatta pedagogiska insatser är en avgörande faktor för att kunna förebygga, avhjälpa och lindra matematiksvårigheter (Lundberg & Sterner, 2009). Syftet med studien är att få en bild av hur klasslärare för årskurserna 1-3 i Värmland går tillväga när de kartlägger och följer upp elever i matematiksvårigheter. Jag vill även veta om de har gemensamma rutiner inom kommunen och på skolan. Metoden som jag använt för att samla in data är kvantitativ i form av en enkät som 71 klasslärare anställda på skolor i 15 av 16 Värmländska kommuner har besvarat.Studiens resultat visar att 90 % av klasslärarna använder läromedelsdiagnoser för att följa upp elevernas matematikutveckling. Hälften av klasslärarna uppger att resultaten leder till individuella pedagogiska insatser för eleverna medan nästan lika många svara att resultaten inte påverkar undervisningen.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Mitt syfte med studien har varit att beskriva hur undersköterskorna på en avdelning vid ett äldreboende upplever kommunikationen med boende, anhöriga, enhetschef, sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut och hur upplevelsen av kommunikationen påverkar arbetsmiljön. Undersökningen har utförts genom sju intervjuer och ett enkätformulär. Enkätformuläret besvarades av undersköterskorna. Intervjuerna gjordes med ett arbetslag, det var sex undersköterskor och en enhetschef vid ett äldreboende. Det undersköterskorna ansåg vara viktigt när det gäller att nå gemensamma mål på arbetsplatsen, var att ha en dialog under tiden.

Inom institutionsvård för ungdomar har det visat sig finnas flera faktorer som är avgörande för ett positivt behandlingsresultat. En av dessa är personalgruppens samstämmighet. I föreliggande studie har syftet varit att undersöka vilka teorier och metoder som finns och tillämpas på HVB-hemmet Multigruppen, om det finns en förtrogenhet om, samt samstämmighet kring dessa hos personalgruppen, samt på vilket sätt ledarskapet på verksamheten bedrivs och om strategier för att främja en samstämmighet finns. Studien har en kvantitativ och kvalitativ metodansats. En enkätundersökning med verksamhetens personalgrupp och fem stycken intervjuer genomfördes.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlärande samt hur det påverkar verksamhetens utformning. Studien baseras på relevant litteratur inom området samt på kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar på att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlärande även om samlärande är ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. Lärandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att människans kunskap skapas och upprätthålls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lär sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att träna varandra på hur man beter sig när man är i en grupp.