Sök:

Sökresultat:

2469 Uppsatser om Gemensamma mćl - Sida 5 av 165

En jÀmförande studie av konsumentgruppers vÀrderingar av miljö- och ursprungsmÀrkning avmatfisk

Tidigare definierades sambor i RTB som en kvinna och en man vilka inte Àr gifta med varandra men som Àr folkbokförda pÄ samma fastighet och har gemensamma barn. I och med den nyligen införda variabeln lÀgenhetsnummer i RTB skulle det nu kunna vara möjligt att förbÀttra klassificeringen av individer som sambo/icke-sambo i RTB. Genom att ta fram en tillfredsstÀllande berÀkningsdefinition för sambo Àr förhoppningen att kunna fÄ civilstÄnd sambo i RTB Àven pÄ sammanboende par som inte Àr gifta eller har gemensamma barn. För att kunna utvÀrdera alternativa klassificeringskriterier för berÀkning av sambor har vi datamaterial frÄn AKU 2010 samt ett utdrag ur RTB till hjÀlp. AKU Àr ett urval och vi betraktar variabeln civilstÄnd som korrekt för att ha möjlighet att utvÀrdera alternativa berÀkningsdefinitioner, AKU betraktas alltsÄ som sanningen.

Integrering och samverkan : ett hot eller ett löfte

Denna uppsats syfte Àr att belysa om gemensamma respektive fristÄende lokaler pÄverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De tvÄ grupper som ingÄr i studien Àr skolpersonal och behandlingspersonal pÄ fyra institutioner i VÀstra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har sÀrskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell nÀr nÄgon grupp Àr i kraftig minoritet. Studien Àr uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del dÀr intressanta omrÄden frÄn enkÀtanalysen ligger som grund för intervjuomrÄden. Studien pÄvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristÄende respektive gemensamma lokaler.

BorlÀnges gemensamma vÄrd- och omsorgsnÀmnd - en studie av den gemensamma nÀmndens uppkomst

AbstractThe organization of the health care system in Sweden has been subjected to investigations and discussions in order to make it more effective. The aim is to create a better public health care and to economize on the financial resources. In the year of 2003 an amendment of the Swedish law made it easier for municipalities and county councils to make own solutions and agree about how health service should be organized in the best way. This resulted in a number of test projects. In this paper I will focus on one of these test projects which took place in BorlÀnge and was based on collaboration between the municipality and the county council in Dalecarlia.

Sverige i fokus? - en kritisk diskursanalys om massmedias nyhetsrapportering av den gemensamma energipolitiken i EU

In Jaunuary 1995 Sweden became part of the European Union. Consequently Sweden agreed upon beeing part of a greater integration project with influences of federalism. However, many argue that the discourse that has been been dominant in Sweden is the discourse where we focus on the national state instead of the EU. In my essay I question whether the discourse about ?nationalstatslogiken? is found in the daily press in Sweden.

Begreppet tryck i grundskolans senare Är - en jÀmförande studie

SammanfattningI detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika lÀroböcker i fysik för grundskolans senare Är. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var Äterkommande i flera av böckerna. I detta arbete sÄ gjordes Àven tvÄ enkÀtundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kÀnnedom om lÀromedelförfattarnas motiv och kÀllor till det valda faktainnehÄllet samt att fÄ en inblick i elevernas uppfattningar av innehÄllet i deras lÀrobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som Äterkom i flera av lÀroböckerna, att lÀromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i sÄvÀl kÀllor som motiv till faktainnehÄllet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna betrÀffande innehÄllet i deras lÀrobok..

Sekvenser : Ett patienthotell för familjer vid regionsjukhuset i Örebro.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Men vÀnta nu, hur fÄr vi bete oss egentligen? - Ett utvecklingsarbete dÀr traditionella könsmönster utmanas.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jÀmstÀlldhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begrÀnsas av stereotypa könsuppfattningar och dÀrför har vi i vÄr studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lÀrande. Samlek, gemensamma lekÀventyr och fokus pÄ den fysiska miljön har varit vÄr strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vÄr studie Àr att utvecklingen handlar frÀmst om oss sjÀlva som forskande lÀrare, att det Àr vi som skapar nya möjligheter eller sÀtter hinder. Vi fann att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka lÀroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.

Olweus vs VĂ€rdegrundsarbete : - En dokumentstudie

Syftet Àr att utifrÄn komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella vÀrdegrundsriktlinjerna och vÀrdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrÄn mobbningsforskning. Vi har tittat pÄ hur mÄnga komponenter som Àr jÀmförbara och hur dessa kan kopplas till utvÀrderingar som Àr gjorda av dels vÀrdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien Àr en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras pÄ utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmÀnna vÀrdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds vÀrdegrundsarbete som Àr en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds vÀrdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram.

Vokaler i ystaddialekten : I vilken utstrĂ€ckning anvĂ€nds mĂŒslivokalen? : MĂŒslivokalen och nĂ„gra andra vokalljud

Föreliggande uppsats Ă€r disponerad sĂ„ att den i stort kan sĂ€gas vara tvĂ„ uppsatser, en för allmĂ€n sprĂ„kvetenskap och en för fonetik, samtidigt som det finns gemensamma kapitel med information och sammanfattning som gĂ€ller bĂ„da Ă€mnena.1 Uppsatsen har en övergripande titel Vokaler i ystaddialekten, och tvĂ„ undertitlar; I vilken utstrĂ€ckning anvĂ€nds mĂŒslivokalen? (den allmĂ€n sprĂ„kvetenskapliga delen) och MĂŒslivokalen och nĂ„gra andra vokalljud (fonetikdelen).De bĂ„da delarna Ă€r avskilda frĂ„n varandra för att markera Ă€mnesinriktningarnas olika omrĂ„den inom uppsatsen, men har ocksĂ„ gemensamma delar som sammanbinder och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt visar pĂ„ de bĂ„da inriktningarnas kontaktytor..

Organisationskultur i begynnelsen

Organisationskulturen Àr i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan dÀrför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har dÀrmed fÄtt ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrÄn handlande i olika situationer. Handlanden som Äterupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut sjÀlvklarheter och dÀrmed en del av kulturen.

EU:s gemensamma jordbrukspolitikoch dess effekter pÄ lantbrukaresbeslut samt landskapet : En fÀltstudie i Bettna, Södermanlands LÀn

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Överviktens gĂ„ta : en intervjustudie om framgĂ„ngsfaktorer för initiering och vidmakthĂ„llande av en livsstilsförĂ€ndring

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhĂ€lsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste Ă„rtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en vĂ€sterlĂ€ndsk livsstil bestĂ„ende av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförĂ€ndring tycks dĂ€rmed viktigt, men svĂ„rt. Syftet med studien var att identifiera framgĂ„ngsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthĂ„llande av en livsstilsförĂ€ndring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre mĂ€n, genomfördes dĂ€rför med individer som vidmakthĂ„llit en livsstilsförĂ€ndring i minst tvĂ„ Ă„r.

Stadsrum för social mÄngfald : allas rÀtt till vistelse i staden

MÄlet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ om och hur gestaltningen pÄverkar den sociala mÄngfalden i stadsrummet. Vi grundar vÄrt arbete pÄ en tanke om allas rÀtt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhÀllsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sÀtt att se pÄ begreppet social mÄngfald och dess vÀrden för att nÀrma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda pÄ tvÄ centralt belÀgna torg i Malmö har vi studerat hur olika mÀnniskor interagerar med den gestaltade utemiljön. DÄ vi jÀmfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men ocksÄ motsÀgelser. Vi har nÄtt en insikt om hur lika vi mÀnniskor Àr i anvÀndandet av stadsrummet.

Enskilt ansvar för anlÀggningar i detaljplan? : En undersökning av fem kommuner i Stockholms lÀn

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Schhhh! : En studie om lÀrares medvetenhet om elevers talutrymme

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus pÄ lÀrarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med Ätta lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet frÄn observationen syftade till att en jÀmförelse mellan lÀrarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill sÀga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och lÀraren, har i denna studie fÄtt vara en arena dÀr vi har studerat lÀrarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrÄn fyra frÄgestÀllningar, med utgÄngspunkt i tidigare forskning inom omrÄdet samt som nÀmnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien pÄvisade att pojkar tar/fÄr den största platsen i det gemensamma talutrymmet.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->