Sökresultat:
2469 Uppsatser om Gemensamma mćl - Sida 31 av 165
Samarbetet mellan leverantör och dagligvaruhandel vid tillverkning av EMV : en studie av EMV pÄ den svenska mejerimarknaden
Dagligvaruhandeln befinner sig i en hÄrd konkurrenssituation. Det gÀller att locka konsumenter till kedjornas butiker, och framförallt fÄ dem att bli trogna kunder. Detta har lett till att livsmedelskedjorna antagit ett antal strategier för att stÀrka konkurrensförmÄgan. En av dessa Àr EMV, Egna MÀrkesvaror. Detta Àr produkter som dagligvarukedjorna sÀljer under eget varumÀrke, men inte tillverkar sjÀlva.
Det hÀlsopromotiva arbetet : Hur individen identifierar sig med organisationen
SamhÀllet har under de senaste Ärtiondena inriktat sig allt mer pÄ hÀlsa och vÀlmÄende. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hÀlsopromotion, det vill sÀga frÀmjande av hÀlsa pÄ arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hÀlsopromotion anvÀnds för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets vÀrderingar. AnstÀllda har intervjuats dÀr utgÄngspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hÀlsopromotion och hur vÀrderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret anvÀnder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli sjÀlvstyrande.
Manual om tillgÀnglighet och anvÀndbarhet i gruppbostad
Detta examensarbete Àr en manual om tillgÀnglighet och anvÀndbarhet i gruppbostad för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmÄga. Arbetet Àr gjort för Arkitektgruppen GKAK och skall anvÀndas som hjÀlpmedel vid projekteringen. Meningen med manualen Àr att den ska minska risken för att viktiga krav och regler förbises. Arbetet ger först en teoribakgrund om olika handikappgruppers behov. DÀrefter Àr varje kapitel i manualen indelad i regler, rÄd och rekommendationer.
Tomteboda BO
Projektet innebÀr en nyprogrammering och ombyggnad av en stor 60-talsbyggnad, belÀgen framför det nationalromantiska "Kontrollkontoret" i Solna, Tomteboda. Det nya förslaget innebÀr yteffektiva student och forskarbostÀder i mÄngfald. FrÄn enkilda boendeceller till gemensamma boenden och radhusliknande lÀgenheter. Detta för att möta den efterfrÄgan av bostÀder som stÀndigt ökar och för att anpassa den ekonomiska aspekten i att bygga bostÀder sÄ nÀra Stockholms city. En central frÄga har varit att anpassa boendet efter buller, dÄ platsen Àr utsatt för buller frÄn olika hÄll; jÀrnvÀg & motorvÀg.
MVG-texter: homogen grupp eller brett spektrum? En textanalytisk undersökning av elevtexter frÄn det nationella provet i Svenska B
I denna undersökning studeras 20 MVG-texter frÄn det nationella provet i Svenska B. Syftet Àr att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs pÄ samtliga 20 texter; pÄ fyra texter utförs mer djupgÄende analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhÄller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG Àr brett Àven om genomsnittliga vÀrden för materialet som helhet visar pÄ en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlÀngd.
Design av gemensam hemleverans via onlinebestÀllning
Den hÀr uppsatsen beskriver ett försök att skapa en webbdesign för gemensam hemleverans av matkassar Ät webbtjÀnsten Mealplanner. Varför det hÀr Àr av intresse Àr för att spara bÄde tid och pengar för företagen som erbjuder tjÀnsten samt för att lÄta kunden skÀra ner pÄ leveranskostnaden. Problemet ligger i att lÄta kunder i ett nÀromrÄde av varandra kunna samarbeta för att uppnÄ mÄlet med gemensamma bestÀllningar och reducerade leveranskostnader. För att lyckas skapa en design som uppfyller en bra funktionalitet anvÀndes beprövad mÄldrivet designarbete framtaget av Kim Goodwin. Resultatet Àr en framtagen design som lÄter anvÀndare samarbeta pÄ webbplatsen genom kontaktmöjligheter och visualisering av varandras bestÀllningsspecifikationer.
TidsbegrÀnsad SFI för lÄgutbildade ? utmaning eller ÄtervÀndsgrÀnd?
Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika aktörer inblandade i introduktionsprocessen av nyanlÀnda invandrare ? myndighetspersoner, SFI-lÀrare och elever upplever den nuvarande integrationspraktiken prÀglad av en tydlig arbetsmarknadsorientering och tidsbegrÀnsad svenskundervisning. Fokus lÄg pÄ invandrare med kort utbildningsbakgrund.Datainsamlingen byggde pÄ semistrukturerade intervjuer med de tre informantgrupperna, urvalet av informanter och analysen följde principerna för en kvalitativ forskningsansats.Resultatet uppvisar klara tecken pÄ motsÀgelsefullhet angÄende den rÄdande integrationspraktiken. Det visar sig att det saknas gemensamma nÀmnare nÀr det gÀller syftet med utbildningen i svenska för invandrare, nÄgot som mestadels beror pÄ de olika aktörernas erfarenheter och förvÀntningar. Av lÀrarna ses SFI frÀmst som en pedagogisk verksamhet medan myndighetspersonerna tenderar att se pÄ utbildningen som ett renodlat integrations- och arbetsmarknadspolitiskt instrument.
Hur överförs erfarenhetsbaserad kunskap inom CSN? : En kvalitativ fallstudie av hur kunskapen som fÄs av att hantera komplexa Àrenden överförs inom CSN och hur samarbetsklimatet pÄverkar överföringen
Syftet med denna uppsats Àr att identifiera hur erfarenhetsbaserad kunskap överförs inom CentralaStudiestödsnÀmnden, CSN, och hur samarbetsklimatet pÄverkar kunskapsöverföringen. Det Àr enkvalitativ fallstudie som Àr inriktad pÄ de Àrenden som krÀver bedömning. Dessa benÀmnskomplexa Àrenden. Genom att överföra den erfarenhetsbaserade kunskap som fÄs av att hanterakomplexa Àrenden kan CSN uppnÄ ett gemensamt synsÀtt för att sÀkerstÀlla att liknande Àrendenbehandlas pÄ likartat sÀtt. Totalt fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med personer pÄolika positioner inom CSN.
Möjligheter och hinder i samarbetet mellan förskola och barnhabilitering : Involverad personals syn pÄ sitt gemensamma arbete
Detta sjÀlvstÀndiga arbete i lÀrarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades Äsikter och tankar kring ett samarbete prÀglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped pÄ barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att fÄ en djupare förstÄelse för intervjupersonernas syn pÄ samarbetet. FrÄgestÀllningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen stÀlldes frÄgan hur de olika professionerna ansÄg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar tydligt att ett samarbete Àr beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.
Autonomi och gemensamma strÀvanden
The liberal state, it has been argued, must be neutral between different conceptions of the good. Embodying ideals such as fairness and impartiality, state neutrality is intuitively appealing, but working as a restraint for state actions it is somewhat unsatisfactory. People make mistakes about their lives and people live less valuable lives than they could do. To then restrain the state from doing as much good as it can seems just as unappealing as neutrality at first seemed appealing. In this paper, a possible solution to this dilemma is presented.
Hur musiklÀrare kan skapa en god gruppdynamik som befrÀmjar lÀrandet i en ensemble
Syftet med mitt arbete var att undersöka hur musiklÀrare kan skapa en god gruppdynamik som befrÀmjar lÀrandet i en ensemble. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: (1) Hur kan ledaren för en grupp bidra till en god gruppdynamik? (2) Vilka tankesÀtt och attityder Àr gynnsamma att förmedla till eleverna? (3) Vilka Àr de vanligaste sociala hindren för en god gruppdynamik? Metoden i studien var kvalitativ. Jag valde att intervjua 4 st. musiklÀrare frÄn Norrbotten som undervisar pÄ musikskola och musikhögskola.
L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie
Bakgrund
Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.
Sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med lÀkare i samband med rond : En intervjustudie
Bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvÄrden. Den dagliga ronden kan sÄledes vara ett tillfÀlle dÀr det Àr av vikt att kommunikationen upplevs vÀlfungerande av sÄvÀl sjuksköterska som lÀkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med lÀkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer Àn tvÄ Är pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning intervjuades med öppna frÄgor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades dÀrefter med innehÄllsanalys enligt Burnard.
Riskfaktorer för alkohol- och narkotikamissbruk med fokus pÄ familjefaktorer
Syftet var att undersöka riskfaktorer för grad av alkohol- och narkotikamissbruk ochför tungt alkohol- och narkotikamissbruk med fokus pÄ familjefaktorer i ett svensktsampel av 14079 missbrukare. Deltagarna hade blivit intervjuade med AddictionSeverity Index (ASI) pÄ 51 kommunala missbruks- och beroendeenheter.Gemensamma riskfaktorer för bÄde alkohol- och narkotikamissbruk var missbruk islÀkten och svÄrigheter i relationer till nÀrstÄende. Mer alkoholmissbruk i slÀkten varassocierat till mer alkoholproblem och mer narkotikamissbruk i slÀkten till mernarkotikaproblem. LÀgre Älder, mindre utbildning, att vara utlandsfödd och att hablivit utsatt för misshandel ökade risken för narkotikamissbruk. Högre Älder, bÀttreutbildning och att vara född i Sverige ökade risken för alkoholmissbruk.
Vilka redovisningsproblem kan komma att uppstÄ för svenska smÄföretag i samband med införandet av euron?
Den ekonomiska och monetÀra unionen Àr tÀnkt att öppna den sista dörren, de olika valutorn, för en Ànnu smidigare handel inom EU. Sverige kommer att stÄ utanför unionen frÄn start den 1 januari 1999, men de svenska företagen kommer ÀndÄ att pÄverkas av införandet av den gemensamma valutan euron. Syftet med vÄr uppsats Àr att se vilka redovisningsproblem som de svenska smÄföretagen kan koma att stöta pÄ nÀr euron införs i EU-lÀnderna som gÄr med i EMU frÄn start. För att kunna besvara vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med personer insatta i vÄrt problemomrÄde. UtifrÄn svaren tillsammans med övrigt material sÄ kom vi fram till att smÄföretagens redovisning kommer att pÄverkas i olika omfattning och pÄ olika sÀtt beroende pÄ typ av företag.