Sök:

Sökresultat:

4329 Uppsatser om Gemensamma kostnader - Sida 32 av 289

Trä- eller betongfasad - en jämförelse av kostnader

I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal.

Kostnadsoptimering av emballage för interntransporter för Perstorp components

En kraftig expansion inom Perstorp Components de senaste åren, har inneburit att användningen av emballage ökat och därmed också emballagekostnaderna. Målsättningen med föreliggande studie har varit att undersöka om det är möjligt att reduceraemballagekostnaderna genom att införa internemballage.Arbetet delades in i tre faser. Den första var en identifikationsfas där dagens flöden skulle kartläggas. Därefter analyserades flödena och slutligen jämfördes olika emballagealternativ för att utröna vilka alternativ som var mest fördelaktiga.Det vanligast förekommande emballaget i dag kommer från Volvo Transport, som hyr ut emballage. Utöver emballage från Volvo Transport används pallar av olika slag, på vilka vanligtvis lådor av wellpapp placeras.Samtliga flöden som är större än 450 m3 per år, samt mindre flöden som kan inkluderas i de större, analyserades för att undersöka möjligheterna till reduktion av kostnaderna genom införande av internemballage.

Luftföroreningseffekter på graviditetsutfall

Vi började vårt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa ämnade vi färdigställa under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling så bestämde vi oss för att samarbeta, och fokusera på våra respektive områden. Med att utveckla egna verktyg ville vi få en större förståelse för de grundläggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att påverka dessa efter våra specifika behov. Det var också för att hålla koden fri från licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlätta distribution..

Får jag vara med och leka? En studie om inkluderande och exkluderande i förskolan

Studiens syfte är att öka kunskapen om hur pedagogerna arbetar för att främja barnens samspel och gemensamma lek samt se hur de bemöter barnen vid konflikter i leksituationer. Jag gör också en jämförande analys om det som sägs i intervjuerna praktiseras i vardagen. Studien är baserad på fem intervjuer med pedagoger från en förskola samt observationer av pedagogerna i deras arbete på en 3-5-års avdelning. Resultatet visar tydliga skillnader i hur pedagogerna tror/anser att de arbetar och hur de faktiskt gör..

¿Cómo? ? Målspråksanvändning i språkklassrum : Hur lärare arbetar med utveckling av den kommunikativa förmågan vid undervisning i ett andra- eller främmandespråk.

Denna studie behandlar målspråksanvändningen i undervisningen av ett andra- och ett främmandespråk. Syftet med studien är att i en jämförelse analysera om lärarens metoder för målspråksanvändning som används i andraspråksklassrummet, där målspråket är det gemensamma språket, kan appliceras i främmandespråksklassrummet, där det gemensamma språket är landets officiella språk. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån behandlar vilken tillgång eleverna har till målspråket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i språkklassrummen, som påverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Studien baseras på klassrumsobservationer, lärarintervjuer samt elevenkäter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andraspråk samt spanska som främmandespråk.Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utsträckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera på målspråket, vilket är en förutsättning för andraspråkstillägnande. De skillnader som synliggjorts i de olika språkklassrummen är att i svenskklassrummet var lärarnas förväntningar, elevernas engagemang att interagera på målspråket samt behovet av målspråket högre än i spanskklassrummet.

Hur begränsade öppettider hos Munksunds Pappersbruk skulle påverka åkerier i Norr- och Västerbotten

Munksunds Pappersbruk har ett av Sveriges äldsta renserier i drift. Av den anledningen har en projektering påbörjats för att antingen bygga ett nytt renseri eller renovera det befintliga. Om renseriet ersätts med ett nytt och effektivt renseri kommer det eventuellt vara stängt nattetid. De kontrakterade åkerierna som levererar virke till Munksunds Pappersbruk är vana att kunna leverera virke dit dygnet runt. Om renseriet skulle vara stängt nattetid förlorar åkerierna möjligheten att leverera virke dit under natten. Syftet med studien är att undersöka vilka åsikter de berörda åkerierna har angående en eventuell begränsning av öppettiderna hos Munksunds Pappersbruk.

Parkering i Linköping : En samhällsekonomiskt studie av parkering i Linköpings innerstad

En bil står i genomsnitt parkerad 95 procent av dygnets timmar och använder under denna tid oftast flera parkeringar. Det ses som en självklarhet för bilisten att finna en ledig parkering relativt lätt och centralt. Befolkningstillväxten i städerna och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfråga på central parkering. I städerna råder hög konkurrens om de alltmer begränsade centrala markområdena. Kostnaden för att tillgodose centralt belägna parkeringar utifrån dagens norm blir allt mer kännbar och den ökade bilismen bidrar dessutom till negativa externa effekter såsom trängsel, utsläpp och buller.

Produktionsupplägg för vridstyv tvärbalk

Detta examensarbete är utfört på Ferruform AB i Luleå. Ferruform är ett helägt dotterbolag till Scania och är Luleås största verkstadsindustri. Scania och Ferruform arbetar ständigt med förbättringar för att bli bättre mot konkurrerande företag. En del av förbättringsarbetet är att finna nya, effektivare och billigare produktlösningar. Scania och Ferruform har en önskan om att kunna tillverka en i dagsläget gjuten vridstyv tvärbalk genom plåtformning, svetsning och bearbetning.

Överviktsprevention för barn i skolan - En möjlighet till förändrad livsstil och förbättrad hälsa

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. Från 1980 till 2010 ökade andelen personer med övervikt eller fetma från 30.7 procent till 46.6 procent. I dagsläget har 15-20 procent av barnen i Sverige övervikt och tre till fem procent fetma. Det senare är förenat med låg livskvalitet. Övervikt och fetma är också riskfaktorer för ett flertal allvarliga sjukdomar som till exempel diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och belastningsproblem i rörelseapparaten, vilket i sin tur leder till höga kostnader för samhället.

Kalkyleringsmodell för val av förpackningsställe vid Volvo
Personvagnar AB i Göteborg

Denna rapport beskriver ett examensarbete utfört på Volvo Personvagnar i Göteborg. Examensarbetet är avslutningen på civilingenjörsprogrammet i Industriell Ekonomi vid Luleå tekniska universitet. Volvo Cars Customer Service, hädanefter refererat till VCCS, är en enhet inom Volvo Personvagnar. VCCS ansvarar för eftermarknaden, med distribution av reservdelar och tillbehör. Varje artikel som levereras från VCCS ska vara förpackad i Volvos originalemballage enligt en given förpackningsinstruktion.

Att integrera eller inte, det är frågan : Ämnesintegration av matematik och teknik i åk 7 - 9

Detta examensarbete syftar till att söka gemensamma beröringspunkter i kursmålen för matematik och teknik, i grundskolans senare del, för att se om dessa är lämpliga utgångspunkter för integrering av undervisningen i dessa ämnen. Arbetet syftar även till att söka tillämpningar och konkreta exempel på ämnesintegrering av matematik och teknik. Undersökningen består av två delar där den ena är en granskning av styrdokumenten för undervisning i matematik och teknik. Den andra granskar litteratur som ger argument för och emot ämnesintegrering i grundskolan i allmänhet och i matematik och teknik i synnerhet. I examensarbetet ingår även en intervjustudie där några utvalda lärare intervjuas om sina erfarenheter och ambitioner angående ämnesintegrerad undervisning. Resultatet av undersökningen visar att det största hindret för ämnesintegrerad undervisning är den organisatoriska struktur som är mycket vanlig i den svenska grundskolan.  Det är den ämnesuppdelade undervisningen som har dominerat då administration och organisation har byggts upp och det har resulterat i att organisationen har fått sådana egenskaper att det framstår som mycket svårt att undervisa med annat arbetssätt än ämnesuppdelat.

Kring bostaden : Reflektioner runt planerar- och arkitektrollen

Planering är en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera på den gemensamma stora frågan - det uthålliga samhället. Vad är det och hur ska vi förändra vår bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frågor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan är starkt.  Planerare och arkitekter är nyckelpersoner i denna förändringsprocess och måste illustrera detta steg med djärva förslag baserade på genomarbetade och högkvalitativa koncept..

Produktionsplanering vid fjärrvärmeutbyggnad

Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) på bygg och anläggningsprogrammet vid Luleå Tekniska Universitet gjorde jag på Svevia i Piteå som arbetsledare vid Pite Energis utbyggnad av fjärrvärmenätet. Under den tiden funderade jag på om det finns förbättringar för både produktionen och arbetsmiljön.Att hitta förändringar i produktionsgången handlar mest om att identifiera Svevias största kostnader och att försöka tänka om från en beprövad och genomarbetad metod. Det jag kom fram till är att de största kostnaderna ligger i rensning och pumpning av redan grävda schakter. Det innebär att man måste gå tillbaka med en grävmaskin och rensa vilket leder till att framdriften i projektet stannar upp, då produceras inget fakturerbart arbete utan man har bara kostnader som snabbt blir stora. Att minimera detta ser jag som den största vinsten men samtidigt är den svårt att genomföra utan att kunna pressa underentreprenörerna att jobba närmare schakten och på det sättet kunna återfylla snabbare.

Dialog i samförstånd : Från istappar till samarbete; faktorer som påverkat dialogen mellan Arlanda och kranskommunerna

Arlanda är Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse när det kommer till jobb, näringsliv, kunskap, turism, kultur och därmed hela Sveriges välfärd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands Väsby.  Alla dessa arbetar aktivt med åtgärder för en hållbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och är beroende av varandra.  För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hållbara lösningar på de problem och möjligheter som uppstår runt intressena har kommunerna och Arlanda en väl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna är delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio år sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hänsyn till vilken påverkan man hade på omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poängterar ofta vikten av att man förstår varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar består i om relationen ska vara värdefull.  För att få en större kunskap om hur det samförståndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter från de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.

Det särskilda skyddsföremålet : Ur ett konkurrensrättsligt perspektiv

Det är inte svårt att se hur immaterialrätten och konkurrensrätten ibland kan kollidera. Immaterialrätten syftar till att skydda prestationer eller kännetecken medan konkurrensrätten syftar till att fri konkurrens och fri rörlighet ska råda på EU:s inre marknad. Immaterialrätten är främst nationellt reglerad, medan konkurrensrätten normeras genom gemenskapsrätten och har erkänts företräde framför nationell rätt. Till följd av dessa omständigheter har konkurrensrätten ofta i praktiken fått företräde framför immaterialrätten. EU har dock sedan länge erkänt legitimiteten och betydelsen av immaterialrätter och försöker numera uppnå en balans mellan målet av en inre marknad med effektiv konkurrens och det viktiga immaterialrättsskyddet.

<- Föregående sida 32 Nästa sida ->