Sök:

Sökresultat:

2479 Uppsatser om Gemensamma gränssnitt - Sida 6 av 166

Sekvenser : Ett patienthotell för familjer vid regionsjukhuset i Örebro.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Men vÀnta nu, hur fÄr vi bete oss egentligen? - Ett utvecklingsarbete dÀr traditionella könsmönster utmanas.

Det hÀr utvecklingsarbetet har genomförts i en förskoleklass och syftar till att utveckla ett jÀmstÀlldhetsarbete i förskola och skola. Vi upplever att barns handlingar begrÀnsas av stereotypa könsuppfattningar och dÀrför har vi i vÄr studie intagit ett genusperspektiv. Med leken som metod har vi skapat förutsÀttningar för att ge barnen fler valmöjligheter till utveckling och lÀrande. Samlek, gemensamma lekÀventyr och fokus pÄ den fysiska miljön har varit vÄr strategi i utvecklingsarbetet.Resultatet av vÄr studie Àr att utvecklingen handlar frÀmst om oss sjÀlva som forskande lÀrare, att det Àr vi som skapar nya möjligheter eller sÀtter hinder. Vi fann att arbetet med jÀmstÀlldhet inte Àr enkelt eftersom det ligger hos den enskilda individen att tolka lÀroplanens formulering av att bryta traditionella könsmönster.

Olweus vs VĂ€rdegrundsarbete : - En dokumentstudie

Syftet Àr att utifrÄn komponenterna i Olweusprogrammet hitta gemensamma komponenter i de nationella vÀrdegrundsriktlinjerna och vÀrdegrundsarbetet i Strömsund, samt diskutera och analysera detta utifrÄn mobbningsforskning. Vi har tittat pÄ hur mÄnga komponenter som Àr jÀmförbara och hur dessa kan kopplas till utvÀrderingar som Àr gjorda av dels vÀrdegrundsarbete och dels Olweusprogrammet. Studien Àr en dokumentstudie i rapportform. Studien baseras pÄ utvald litteratur samt utvalda artiklar och forskning som gjorts av programmen och de allmÀnna vÀrdegrundsriktlinjerna, samt Strömsunds vÀrdegrundsarbete som Àr en kombination av de nationella riktlinjerna och Olweus programkomponenter. Man kan konstatera att Strömsunds vÀrdegrundsarbete har mest gemensamt med Olweus orginalprogram.

Vokaler i ystaddialekten : I vilken utstrĂ€ckning anvĂ€nds mĂŒslivokalen? : MĂŒslivokalen och nĂ„gra andra vokalljud

Föreliggande uppsats Ă€r disponerad sĂ„ att den i stort kan sĂ€gas vara tvĂ„ uppsatser, en för allmĂ€n sprĂ„kvetenskap och en för fonetik, samtidigt som det finns gemensamma kapitel med information och sammanfattning som gĂ€ller bĂ„da Ă€mnena.1 Uppsatsen har en övergripande titel Vokaler i ystaddialekten, och tvĂ„ undertitlar; I vilken utstrĂ€ckning anvĂ€nds mĂŒslivokalen? (den allmĂ€n sprĂ„kvetenskapliga delen) och MĂŒslivokalen och nĂ„gra andra vokalljud (fonetikdelen).De bĂ„da delarna Ă€r avskilda frĂ„n varandra för att markera Ă€mnesinriktningarnas olika omrĂ„den inom uppsatsen, men har ocksĂ„ gemensamma delar som sammanbinder och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt visar pĂ„ de bĂ„da inriktningarnas kontaktytor..

Organisationskultur i begynnelsen

Organisationskulturen Àr i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan dÀrför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har dÀrmed fÄtt ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrÄn handlande i olika situationer. Handlanden som Äterupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut sjÀlvklarheter och dÀrmed en del av kulturen.

EU:s gemensamma jordbrukspolitikoch dess effekter pÄ lantbrukaresbeslut samt landskapet : En fÀltstudie i Bettna, Södermanlands LÀn

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995. Sedan dess har stora förÀndringar skettbÄde i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP) och inom Sveriges jordbruk. Tidigarestudier har undersökt de ekologiska och ekonomiska effekterna av GJP med kvantitativametoder och modellering. Denna studie undersöker hur GJP har pÄverkat lantbrukaresbeslut i deras jordbruksverksamhet samt hur detta pÄverkar landskapet i samhÀlletBettna, Södermanlands lÀn. Empirin som ligger till grund för uppsatsen har samlats ingenom semistrukturerade intervjuer med boende i Bettna som Àr involverade ijordbruket som heltids- eller deltidslantbrukare.

Överviktens gĂ„ta : en intervjustudie om framgĂ„ngsfaktorer för initiering och vidmakthĂ„llande av en livsstilsförĂ€ndring

Övervikt och fetma anses vara ett globalt folkhĂ€lsoproblem, vars omfattning tycks ha ökat de senaste Ă„rtiondena. Förklaringen till det anses ofta vara en vĂ€sterlĂ€ndsk livsstil bestĂ„ende av kaloririk kost och bristande fysisk aktivitet. Att lyckas med en livsstilsförĂ€ndring tycks dĂ€rmed viktigt, men svĂ„rt. Syftet med studien var att identifiera framgĂ„ngsfaktorer som bidragit till initierande och vidmakthĂ„llande av en livsstilsförĂ€ndring. Enskilda intervjuer, med tre kvinnor och tre mĂ€n, genomfördes dĂ€rför med individer som vidmakthĂ„llit en livsstilsförĂ€ndring i minst tvĂ„ Ă„r.

Stadsrum för social mÄngfald : allas rÀtt till vistelse i staden

MÄlet med vÄr uppsats har varit att ta reda pÄ om och hur gestaltningen pÄverkar den sociala mÄngfalden i stadsrummet. Vi grundar vÄrt arbete pÄ en tanke om allas rÀtt till stadsrummet och ville undersöka om det finns faktorer som kan vara exkluderande för vissa samhÀllsgrupper. Inledningsvis har vi tagit del av litteratur som har olika sÀtt att se pÄ begreppet social mÄngfald och dess vÀrden för att nÀrma oss en egen definition. Genom litteraturstudier samt passiva observationer och intervjuer utförda pÄ tvÄ centralt belÀgna torg i Malmö har vi studerat hur olika mÀnniskor interagerar med den gestaltade utemiljön. DÄ vi jÀmfört resultat av litteraturstudier, observationer och intervjuer har vi funnit flera gemensamma slutsatser men ocksÄ motsÀgelser. Vi har nÄtt en insikt om hur lika vi mÀnniskor Àr i anvÀndandet av stadsrummet.

Enskilt ansvar för anlÀggningar i detaljplan? : En undersökning av fem kommuner i Stockholms lÀn

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

Schhhh! : En studie om lÀrares medvetenhet om elevers talutrymme

Syftet med studien var att behandla talutrymme ur ett genusperspektiv med fokus pÄ lÀrarens uppfattningar kring sin fördelning av ordet. Empirin samlades in genom att en observations- samt intervjustudie genomfördes med Ätta lÀrare i grundskolans tidigare Är. Resultatet frÄn observationen syftade till att en jÀmförelse mellan lÀrarens utsaga och det faktiska utfallet kunde genomföras. Talutrymme, det vill sÀga den plats som kommunikation och interaktion tar i klassrummet och som inkluderar samtliga elever och lÀraren, har i denna studie fÄtt vara en arena dÀr vi har studerat lÀrarens genusmedvetenhet i sin fördelning av ordet till eleverna.Resultatet analyserades och diskuterades sedan utifrÄn fyra frÄgestÀllningar, med utgÄngspunkt i tidigare forskning inom omrÄdet samt som nÀmnt ur ett genusperspektiv. Resultatet av studien pÄvisade att pojkar tar/fÄr den största platsen i det gemensamma talutrymmet.

Samverkan mellan l?rare i fritidshem och specialpedagoger: M?jligheter, utmaningar och dess betydelse f?r elevst?d.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.

Vad frÀmjar motivation hos ungdomar? : Vikten av anpassning och stöd för lÀrande

Motivation inom skolan Àr avgörande för elevers lÀrande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förvÀntningar och mÄlsÀttningar har visats sig ha positiv inverkan pÄ motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som frÀmjar ungdomars motivation, med utgÄngspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrÄn skilda tillvÀgagÄngssÀtt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare frÄn en friskola och 8 frÄn en ungdomsverksamhet.

Fo?rdjupande aktiviteter i gymnasieskolans matematik : En studie om uppfo?ljningen av det inverterade klassrummets videolektioner

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Elevers medvetenhet om lÀsutveckling utanför skolan - jÀmförelse mellan elever i förskoleklassen samt skolÄr tre

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om eleverna i förskoleklassen och skolÄr tre har en medvetenhet kring samhÀllet som kunskapskÀlla för lÀsutvecklingen. Detta dÄ skolan och samhÀllet Àr delar av en helhet, den gemensamma verkligheten. Genom intervju som metod har undersökningen genomförts med totalt sexton elever. UtifrÄn intervjuerna har det framkommit att eleverna i dessa skolÄr har en kÀnnedom om samhÀllet som kunskapskÀlla. Denna förstÄelse Àr dock mer utvecklad hos eleverna i skolÄr tre.

Fallstudie av designuppdrag för bridgeförbundshemsida : En studie i hur man kan hantera ett designuppdrag Ät en förening med mÄnga olika anvÀndare

Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->