sjuksköterska (I. Dahl).

Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ?problembarnen? runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen.

Genom tiderna har HBTQ-personer varit en starkt marginaliserad grupp i samhället som varit utsatta för förtryck. Hälso- och sjukvård har inte varit ett undantag, utan har baserats på heterosexualitet som norm. I sjuksköterskans profession ingår att värna om alla människors lika värde. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa och beskriva vilka erfarenheter HBTQ- personer har av möten med hälso- och sjukvårdspersonal samt vilka förhållningssätt hälso- och sjukvårdspersonal har till HBTQ-personer. Nitton vetenskapliga artiklar analyserades med integrerad analysmetod utifrån två olika frågeställningar.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt.

Syftet med studien var att beskriva distriktsarbetsterapeuters erfarenheter av att tillämpa ett klientcentrerat arbetssätt. För att studera detta intervjuades sex yrkesverksamma distriktsarbetsterapeuter inom Norrbottens Läns Landsting, med mellan 1½ och 17 års arbetslivserfarenhet. Intervjuerna utgick ifrån tre öppna frågor. Data analyserades utifrån innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?att etablera en god relation?, ?att klienten är delaktig? och ?att utgå ifrån klientens önskningar och behov?.

Många av oss kommer någon gång i livet att drabbasav depression och enligt forskning blir sjukdomen allt vanligare. Syftet var att belysabestämningsfaktorer rörande upplevd livskvalitet hos vuxna med depression. Metoden en systematisk litteraturstudiegenomfördes med induktiv ansats där 12 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet. Resultatet visade attsamhörighet, familjen och vården var faktorer som påverkade livskvalitetenpositivt. Samtidigt som ensamhet, vardagssysslor och försämrad sexuell hälsa bidrogtill försämrad livskvalitet.

Ytmonteringsavsnittet är en av de första länkarna i Flextronics Västerås Operations produktionskedja för kretskort. Det är relativt oflexibelt vad gäller kapacitetsanpassning inom en tidshorisont kortare än tre månader. Ledningen för ytmonteringsavsnittet har på grund av variationer i kundernas efterfrågan och störningar i materialtillförseln svårt att anpassa ytmonteringsavsnittets produktionskapacitet. Syftet med examensarbetet är att skapa en hållbar simuleringsmodell för kapacitetsplanering av verkstadens ytmonteringsavsnitt. Genom att kunna simulera det framtida kapacitetsbehovet ska ledningen förbättra planeringen av ytmonteringsavsnittets resurser.

Intensivvårdspatienter är i behov av sedering för att uthärda smärtsamma upplevelser såsom endotrakealtub och respiratorbehandling. Ytlig sedering blir allt vanligare inom intensivvården då det visat sig ha patientnytta. Syftet med undersökningen var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter ytligt sederade med Dexmedetomidine (Dexdor), som är ett nyare läkemedel för sedering inom intensivvården. Studien har kvalitativ design. Åtta intensivvårdssjuksköterskor deltog och datainsamling genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Inom forskningssammanhang har det introducerats mängder av initiativ i syfte att föra IT-funktion och affärsverksamhet närmare varandra men fortfarande framställs relationen ofta i problematiska termer då det kommer till deras samarbete. Ett samarbete som i många fall begränsas av bristande förståelse för varandras kunskaper. Denna uppsats undersöker den sociala dimensionen av anpassning inom företag verksamma i bank- och försäkringsbranschen. Baserat på intervjuer med personer från tre av Sverige största bank- och försäkringsföretag, söker denna uppsats förstå hur dessa möjliggör för, vilka utmaningar de möter och vilka motiv de har för att arbeta med den sociala dimensionen av anpassning.Med utgångspunkt i definitionen av den sociala dimensionen av anpassning följer teorier om kunskapsdelning, individens absorptionskapacitet samt organisationens tillämpning av den praktikbaserade gemenskapen för att främja den gemensamma förståelsen och engagemanget mellan IT-funktion och affärsverksamhet. Genom att utveckla en konceptuell modell baserat på tidigare litteratur analyseras de empiriska fynden inom ett bank- och försäkringskontext.

Bakgrunden till denna litteraturöversikt utgick från handledningens möjligheter att utveckla sjuksköterskors professionella identitet och därmed höja kvaliteten på omvårdnaden. Sjuksköterskestudenter utgör de framtida försörjarna för god omvårdnad och är potentiella gynnare av handledningens avsikt och mål. Syftet med denna studie var att beskriva deras erfarenheter av handledning och reflektion. I översikten, vars avsikt är att sammanfatta den kunskap som finns inom ett specifikt område, ingick 22 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Studiernas fynd sammanställdes till fyra slutgiltiga grupper som representerar denna studies resultat.

Syftet med mitt arbete är att ta del av pedagogers erfarenheter av att arbeta med sinnligt lärande på en gymnasiesärskola. Hur skapar pedagogerna en kreativ lärmiljö för sina elever? Använder de sig av några sinnliga lärmetoder och i så fall hur? Min metod består bl.a. avdeltagande observationer och semistrukturerade intervjuer i en etnografisk studie. Analysen har visat att innebörden av ett framgångsrikt pedagogiskt arbete med dessa ungdomar på gymnasiesärskolan kan ses som en god praktik där fenomen som individuella mål, erfarenhet, intresse, delaktighet, sinnligt lärande, upplevelse, synliggörande samt att lära av varandra är centrala och viktiga delar.

På vårdavdelningar världen över vårdas patienter för sina sjukdomar. Eftersom patienten vårdas på en specifik avdelning beroende på grundsjukdom så saknar sjuksköterskorna ofta erfarenhet av annan sjukdom eller akut försämring av vitalfunktioner. Av den anledningen samt för att i tid kunna stoppa försämring hos patient inneliggande på sjukhus har i många länder bildats mobila intensivvårdsgrupper som kan tillkallas till patienten på vårdavdelning för att antingen behandla på plats eller ta med sig patienten till intensivvårdavdelningen.  Syftet med denna studie var att beskriva avdelningssjuksköterskors erfarenheter i samband med att de larmat en mobil intensivvårdsgrupp. Studien har en kvalitativ ansats. Tre fokusgruppsintervjuer, med sammanlagt 15 deltagande sjuksköterskor har genomförts.

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Humor och skratt genomsyrar livet i sin helhet det är ett sätt för människor att vara tillsammans och förhålla sig till varandra. Med hjälp av humor kan vårdgivaren och patienten minska klyftan mellan dem, den kan även bidra till att patienten känner ett förtroende för vårdpersonalen. Humor är också ett hjälpmedel för vårdpersonal att kunna ventilera den stressiga arbetssituation som råder. Syftet med studien är att belysa vårdpersonalens erfarenheter och upplevelser av humor och skratt i omvårdnadsmöten. Undersökningen genomfördes med hjälp av bandade intervjuer i vilka fyra olika sjuksköterskor och en undersköterska berättade om sina upplevelser och erfarenheter av humor och skratt i möten med patienter.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer.