Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den västerländska humanismen? överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag..

Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den västerländska humanismen? överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag..

Stämning, relationer och miljöer skiljer sig från klassrum till klassrum. Vårt gemensamma intresse och vår strävan om hur man skapar goda relationer och ett positivt klimat i klassrummet ligger som grund för vår studie. Syftet med studien är att lyfta fram vad som kännetecknar ett positivt klassrumsklimat, vad som kännetecknar ett bra ledarskap samt hur läraren kan arbeta för att skapa ett positivt klassrumsklimat. Genom intervjuer med pedagoger samt relevant forskning och litteratur vill vi synliggöra några pedagogers tankar om fenomenet klassrumsklimat. Studien är uppbyggd på intervjuer med fem utvalda pedagoger, pedagogerna valdes utifrån deras olika arbetsplatser och erfarenheter.

Syftet med studien är att inom anhörigprogram få ta del av yrkesverksammas erfarenheter och upplevelser av hur syskon till en person med missbruksproblematik påverkas. Syftet är också att få kunskap om hur yrkesverksamma bemöter syskon till personer med missbruksproblematik och vilken form av behandlingsinterventioner som erbjuds inom området. Metoden bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerande intervjuer för att på bästa sätt belysa intervjupersonernas egna berättelser och upplevelser. Resultatet visar att syskon har gemensamma specifika problemområden på grund av en persons missbruksproblematik. Syskon kan belastas med mycket ansvar då de ska hjälpa sitt syskon samtidigt som de vill avlasta föräldrarna.

Denna uppsats syfte var att undersöka hur man i skolan arbetar med att lära ut om de gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna. Hur kan de abrahamitiska religionernas gemensamma rötter vara en hjälp att främja en mångkulturell pedagogik och varför behövs en mångkulturell pedagogik? Jag har använt mig av en kvalitativ metod för att nå syftet med min uppsats. Där jag började med att göra litteraturstudier för att få en grund att stå på och vara bättre förberedd inför mina intervjuer. De gemensamma rötterna i de abrahamitiska religionerna är ett bra sätt att arbeta i skolan för att uppnå en mångkulturell pedagogik.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person med traumatisk hjärnskada (THS). Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka erfarenheter beskrivs i anknytning till relationen med personen med THS? Vilka erfarenheter beskrivs om information från vårdpersonal? Hur kan vårdpersonal hjälpa närstående att känna välbefinnande? Studien baserades på 22 vetenskapliga artiklar. Närståendes erfarenheter var ett ökat ansvarstagande och rollförändringar i relationen och kände oro, stress, ångest, ilska, och missbelåtenhet. Närståendes erfarenheter av informationen var att den var bristfällig, inadekvat samt svårförståelig.

Min uppsats handlar om Sverige året 1968 och om hur tre olika personer som delar erfarenheten av att ha varit unga och aktiva politiskt då, upplevde året för egen del. Mitt syfte är att undersöka hur deras erfarenheter av 1968 ser ut och hur de minns dessa. Det finns enligt mig en etablerad bild och ett kollektivt minne av 1968, kårhusockupationen i Stockholm, studentprotester och Vietnamdemonstrationer. Denna uppfattning förstärktes under jubileumsåret 2008 då media uppmärksammade dessa händelser. Min ambition är inte att komma fram till vad 1968 var och vad som bör anses vara viktigt eller varför vissa saker hände eller inte.

Ett stort antal personer insjuknar varje år i kranskärlssjukdom, vilket inkluderar angina pectoris. Sjuksköterskan behöver ha goda kunskaper om hur patienter med angina pectoris erfar olika symptom relaterat till sjukdomsbilden, samt hur patienter anterar och lever med sin sjukdom. Detta för att kunna ge bästa stöd och arbeta på ett personcentrerat sätt. Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med angina pectoris. Metoden som användes var litteraturstudie vilken grundades på tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades och sammanställdes.

Syftet med studien var att beskriva hur skiftarbetare upplever aktivitetsbalans. En kvalitativ design användes för att fokusera på människors tankar och levda erfarenheter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sju deltagare ingick i studien varav sex män och en kvinna. Analysen resulterade i tre kategorier.

Inom EU leder skyddet av nationella immateriella rättigheter ofta till konflikter med ett av Unionens och Romfördragets grundläggande syften; principen om varors fria rörelse. Parallellimport av läkemedel på den gemensamma marknaden ställer konflikten mellan immaterialrätten, konkurrensrätten och principen om fria varurörelser på sin spets. Den fria rörligheten för läkemedel går genom EG-domstolens rättspraxis i bräschen för utvecklingen av en enhetlig marknad. I denna uppsats analyserar författaren Jon Håkansson parallellhandeln med läkemedel, i synnerhet problematiken med varumärkesintrång vid ompaketering, ommärkning och anbringande av nytt varumärke. EG-domstolens omfattande rättspraxis fram till och med de senaste avgörandena på området klargörs och balansen mellan de motstridiga intressena analyseras; på ena sidan finns viljan att uppnå så fri rörlighet för varor som möjligt och på den andra intresset av att bevara rättigheter enligt nationell immaterialrätt..

William S. Lind och Robert Leonhard har båda givit ut skrifter som behandlar begreppet manöverkrigföring. Försvarsmakten skall vid operationer använda sig av manövertänkandet som enligt doktrinen har sin grund i manöverkrigföring. Den svenska doktrinen avser att ta utgångspunkt i teorin men lämnar fåtalet referenser till detta i sin utformning. Uppsatsen syftar till att studera likheterna mellan William S Lind och Robert Leonhards teorier om manöverkrigföring, och det manövertänkande som finns i Doktrin för gemensamma operationer.

Sammanfattning I detta arbete har vi utgått från ett elevperspektiv. Vi har intervjuat elever om deras möjligheter till estetiska erfarenheter i skolan och på fritiden. Eleverna går i femte klass och är 11-12 år gamla. Vi har undersökt om eleverna i skolan får möjligheter att ta till vara sina estetiska erfarenheter från fritiden och hur detta i så fall synliggörs. Vi har också undersökt om de ges tillfälle att använda sig av estetiska uttrycksformer vid redovisningar.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ?The Experiential Learning Cycle??Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel ? ?The Experiential Learning Cycle?.I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.

Syftet med uppsatsen är att utifrån en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som påverkar en bestämd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har båda erfarenheter från grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra människor i en grupp. Uppsatsens centrala frågeställning är: Hur påverkar rollerna, sammanhållningen och kommunikationen de anställdas arbete i en specifik grupp på ett företag inom detaljhandeln? Hur påverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?Studien bygger på elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrån relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestämda arbetsgruppen har en sammanhållning där individernas personliga roller präglar arbetsplatsen mer än de arbetsrelaterade rollerna.