Sök:

Sökresultat:

9991 Uppsatser om Gemensamma erfarenheter - Sida 30 av 667

Erfarenheter av nationella prov i årskurs 6 : En intervjustudie med några elever som har extra anpassningar eller särskilt stöd

Obligatoriska nationella prov för årskurs 6 är en policyförändring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lärare att hantera och förhålla sig till. Syftet med denna studie är att ta del av några elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra anpassningar eller särskilt stöd i svenska för att få förutsättningar att nå kunskapskraven.I studien har fyra elever från två olika skolor intervjuats. Jag har använt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Förskollärares erfarenheter av att förebygga läs- och skrivsvårigheter i förskolan

Denna uppsats utforskar förskollärares erfarenheter och synpunkter på att förebygga läs- och skrivsvårigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Denna uppsats utgår ifrån språkliga orsaker och literacy används som en teoretisk utgångspunkt. Literacy handlar om hur barn lär sig ett språk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen läser en bok eller genom namnskyltar på förskolan. Jag har använt mig av intervjuer med två förskollärare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Båda pedagoger menar att det är för tidigt att sätta en stämpel på ett förskolebarn för läs- och skrivsvårigheter, men att arbete med språket i förskolan är viktigt och är en del av förskolans arbete.

Det gemensamma ansvaret för lokal folkhälsoutveckling : En studie om folkhälsoarbetets villkor på kommunal nivå

Titel: Det gemensamma ansvaret fo?r lokal folkha?lsoutveckling - En studie om folkha?lsoarbetets villkor i tva? svenska kommuner. Bakgrund: Befolkningens ha?lsa a?r beroende av fungerande samha?llsstrukturer da?r kommuner har en central uppgift att vara med och skapa dem. Arbetet att skapa goda villkor fo?r ma?nniskors ha?lsa a?r en komplex uppgift.

SPR?KBARRI?RER INOM H?LSO- OCH SJUKV?RD En litteratur?versikt om upplevelser och erfarenheter av tolkanv?ndning

Bakgrund: Inom h?lso- och sjukv?rden ?r det vanligt att m?ta migranter och det finns ofta spr?kbarri?rer som f?rsv?rar kommunikationen. F?r att bryta denna spr?kbarri?r kan tolkar anv?ndas, men att anv?nda tolkar i v?rdm?tet kan ocks? ha konsekvenser. Syfte: Syftet ?r att belysa migranters och sjuksk?terskors erfarenheter av tolkanv?ndning. Metod: En litteratur?versikt har genomf?rts som baseras p? 10 vetenskapliga artiklar, varav 8 anv?nder sig av kvalitativ metodik och 2 anv?nder sig av kvantitativ metodik. Resultat: Resultatet sammanfattades i 3 huvudteman och 6 subteman; huvudtemat ?Informella tolkar? med subtema ?Familjemedlemmar och anh?riga som tolkar? och ?V?rdpersonal som tolkar?, huvudtemat ?Professionella tolkar? med subtema ?Anv?ndning av professionella tolkar i den kliniska v?rden?, ?Erfarenheter av tolkanv?ndning inom h?lso- och sjukv?rden?, ?Egenskaper hos tolken som p?verkar tolksituationen? och ?Tolkens professionella kompetens? samt huvudtemat ?Organisatoriska faktorer som p?verkar tolkanv?ndningen?. Resultatet visar hur olika faktorer p?verkar tolkanv?ndningen. Slutsats: Anv?ndningen av tolkar inom h?lso- och sjukv?rden kan ha olika konsekvenser beroende p? vilket typ av tolk som anv?nds.

Värdet av handledning för sjuksköterskan

Sjuksköterskans arbete innebär att vårda svårt sjuka patienter, se till varje individs behov samt fungera väl i relation till anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier. I denna krävande arbetsmiljö, där det ofta är stressigt och många etiska och moraliska frågor uppstår, kan det kännas övermäktigt. Ett behov av handledning finns. Syftet med studien var att belysa värdet av handledning för sjuksköterskor. Studien genomfördes som en litteraturstudie och den baseras på 13 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats.

Förändringar i dagliga aktiviteter efter höftfraktur: erfarenheter hos äldre kvinnor

Syftet med denna studie var att beskriva erfarenheter av förändringar i dagliga aktiviteter efter ett falltrauma som resulterat i en höftfraktur. Data samlades in via kvalitativa intervjuer med sex kvinnor i åldrarna 77 till 84 år. Analysen genomfördes sedan utifrån en innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: ?Aktiviteter tillsammans med andra har minskat?, ? Behov av assistans för att kunna utföra aktiviteter? samt ? Aktiviteter möjliggörs genom anpassning? Resultatet visar att flertalet av informanternas dagliga aktiviteter har förändrats efter höftfrakturen. Informanternas erfarenheter avspeglar hur de idag utför färre aktiviteter tillsammans med andra vilket medfört att de är mer begränsade till att utföra aktiviteter i hemmet.

Kvinnobilderna och relationen mellan könen i J.M Coetzees Onåd : En feministisk läsning av en postkolonial roman

Studiens syfte är att undersöka vilka erfarenheter patienter har av bemötande, integritet och miljö på en uppvakningsavdelning. Studien är kvantitativ med deskriptiv design och utgörs av en enkätundersökning som patienter vårdade på en uppvakningsavdelning, på ett länssjukhus i södra Sverige, har fått besvara. I bakgrunden beskrivs vad postoperativ vård innebär och vilka faktorer som påverkar patienten. Vidare beskrivs bemötande, integritet och miljö på uppvak-ningsavdelningar baserat på litteratur och tidigare forskning inom området. Den enkät som används i studien är utarbetad utifrån frågeformuläret KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspek-tiv) vilket anses vara väl beprövat.

Familjetillhörighet och föräldrarelationer : En kvalitativ studie av unga vuxna, f.d. familjehemsplacerades erfarenheter under och efter placering i familjehem.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxna f.d. familjehemsplacerades erfarenheter av föräldrarelationer och familjetillhörighet under och efter placeringstiden i familjehemmet. Studien tog sin utgångspunkt i de unga vuxnas egna erfarenheter. Målsättningen med undersökningen var att få en djupare förståelse av respondenternas erfarenheter, varför en kvalitativ metod användes. Fyra unga vuxna har intervjuats och materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier med hjälp av forskningsbaserade och naturliga kategorier.

En studie om vilka undervisningsstrategier lärare i särskolan använder sig av i ämnet svenska

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur åtta lärare som arbetar inom särskolans lägre ochhögre åldrar använder sig av för undervisningsstrategier i sin undervisning. För att genomföra dennaundersökning så användes kvalitativa intervjuer med åtta lärare som arbetar i särskolan med elevermed utvecklingsstörning och elever med tilläggsdiagnoser. Vi använde oss även av observationermed en observationsmall med hög grad av struktur i klassrumsmiljö. Studiens resultat haranalyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där vi fått fram intervju och observations resultatoch slagit ihop dem till en helhet utifrån fem undervisningsidéer. Vi har delat in dem i olikakategorier så somHelhet och del, åskådlighet, naturen som förebild, handens arbete och dialog föratt få det enhetligt och för att göra det lättläst för läsaren.Slutsatser som dragits är att lärarna har många gemensamma undervisningsstrategier i sinundervisning som skapar förutsättningar för lärandet.

Jag finns också : Barns erfarenheter när en förälder får cancer

Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.

När informationen inte når fram : Illustration som verktyg för att ta sig runt språkbarriärer

Syftet med denna studie är att utforma ett förslag på hur ett informationsmaterial om tvättstugan kan utformas så att även invandrade med begränsade eller inga färdigheter i svenska språket kan läsa och förstå. Studien avser även söka svar på huruvida ett sådant informationsmaterial kan påverka negativa beteenden associerade med användning av gemensamma tvättstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet är menat att bidra till att förebygga felanvändning av utrustning, samt bristande hänsyn till regler i tvättstugan. Den empiriska grunden utgörs primärt av problemsökande intervjuer genomförda med både boende och anställda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer många olika problem i de gemensamma tvättstugorna, samt att det finns tecken på att det kan behövas ett bättre anpassat informationsmaterial.

?Man måste nog vara mer konkret? : En fenomenografisk intervjustudie av språklärares erfarenheter av formativ bedömning

Studiens syfte var att undersöka och jämföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielärare i moderna språk. Detta undersöktes med hjälp av metoden samtalsintervju utifrån en fenomenografisk utgångspunkt. Denna utgångspunkt innebar att lärarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förståelse av målen är av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom två övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebär: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framåtsyftande samt främjande för förståelsen av målen som grundläggande inom formativ bedömning.

Den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erafrenheter av ätsituationen : En allmän litteraturstudie

Bakgrund: Varje år insjuknar i Sverige mellan 25?30 000 personer i stroke. Det är 80 % som får ätsvårigheter. Syfte: Att sammanställa den aktuella kunskapen om strokedrabbade personers erfarenhet av ätsituationen. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar.

Sjuksköterskors erfarenheter av datoriserat beslutsstöd i telefonrådgivning

Telefonrådgivning har ökat på senare år och för att underlätta samtalsstrukturen och säkerställa en hög kvalitet i rådgivningen har ett datoriserat beslutsstöd utvecklats. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av datoriserat beslutsstöd i telefonrådgivning. Till grund för studien vilade intervjuer med 15 sjuksköterskor som arbetade med telefonrådgivning vid fyra olika vårdcentraler i norra Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehålls-analys vilket resulterade i fyra övergripande huvudkategorier. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde beslutsstödet som en trygghet i rådgivningen men också att det inte räckte till, inte var heltäckande och var tidskrävande att hantera.

Business Intelligence - Problem i olika typer av användning

Vi har valt att skriva om Business Intelligence på grund av dess relevans i dagens växande teknologiska samhälle. Ett Business Intelligence system är en typ av informationssystem som hjälper användaren att se mönster, relationer och trender inom företaget och dess försäljning.BI är ett verktyg för företag och organisationer att använda som underlag för att kunna ta väl grundade och beslut baserade på information snarare än intuition.Syftet med vår uppsats är att söka förståelse för de problem som olika typer av användare står inför vid användning av BI system och hitta gemensamma nämnare bland dem.Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metodansats där vi undersökt vilka problem och utmaningar olika användartyper står inför vid användandet av systemet.Studien belyste behovet av ordentlig informationsmodell och en masterdatamodell över gemensamma definitioner inom organisationerna.Det största problemet som identifierades i studien var problematiken för företag att hålla en kvalitativ data inom företaget. Detta problem var något som de alla var väl införstådda med.På grund av slutanvändarnas olika uppfattning av BI system såg problembilderna olika ut. Resultatet av vår studie är att problembilderna skiljer sig åt beroende på vilken användartyp som åsyftas. Leverantörerna, IB-arkitekterna och analytikerna hade en mer gemensam problembild, medan slutanvändarnas problembild var mer spretig..

<- Föregående sida 30 Nästa sida ->