Sök:

Sökresultat:

1871 Uppsatser om Gemensam utgćngspunkt - Sida 58 av 125

FörvÀntningar pÄ konferenser : En studie som beskriver konferensdeltagares förvÀntningar pÄ konferenser samt vad som pÄverkar valet av konferens.

I Sverige finns idag ett stort utbud av konferensanla?ggningar och de flesta drivs av de stora hotellkedjorna, och i och med att marknaden a?r konkurrensutsatt a?r det viktigare a?n na?gonsin att differentiera sig. Fo?r att kunna go?ra detta och skapa ett merva?rde ma?ste konferensanla?ggningarna fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar fo?r att kunna skapa ett sa? attraktivt tja?nstekoncept som mo?jligt. Detta betyder att det a?r av vikt fo?r konferensanla?ggningar att fo?rsta? kundens fo?rva?ntningar pa? konferensupplevelsen fo?r att skapa ett tja?nsteerbjudande som tilltalar ba?de beslutsfattare och konferensdeltagare.

Det förenande eller det Ätskiljande? -"kulturarvets" funktion i en mÄngkulturell skola

Examensarbetets utgÄngspunkt var att ifrÄgasÀtta varför kulturarvsförmedling framstÄr som viktigt i dagens mÄngkulturella skola. Genom att analysera och jÀmföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom omrÄdet utkristalliserade sig olika perspektiv pÄ "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" frÀmst som ett redskap som kan förmedla vÀrderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses dÀrför viktigt att förmedla dÄ det tros kunna leda till större förstÄelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mÄngfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strÀvan efter en gemensam vÀrdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gÀllande och styrande, det nationellt svenska.

Fokus pÄ : utveckling av nyckeltal för effektiv internlogistik

Detta arbete inom prestationsmÀtning av effektiv logistik Àr utfört pÄ Scanias produktionsenhet MB i Oskarshamn. Denna produktionsenhet tillverkar hytterna till Scanias lastbilar pÄ europamarknaden, frÄn plÄtrulle till fÀrdigmÄlad hyttkaross. Produktionsenheten MB bestÄr av en pressverkstad, en karossverkstad och ett mÄleri.Uppgiften i detta arbete Àr att utveckla ett antal mÀtetal för prestationsmÀtning av MB:s internlogistik, och utifrÄn dessa ge förslag pÄ förbÀttringsmöjligheter i verksamheten.Uppgiften löses genom att anvÀnda Bourne och Neelys metoder för utveckling av mÀtetal, sÄ som en framgÄngskarta för den kritiska framgÄngsfaktorn effektiv logistik och utformandet av ett definitionsblad, vilket explicit definierar varje mÀtetal. Detta tillsammans med Parmenters definitioner angÄende mÀtetal och arbetssÀtt vad det gÀller prestationsmÀtning, avser att spegla moderna tillvÀgagÄngssÀtt för prestationsmÀtning och för implementering av dessa i ett företag.De mÀtetal som rekommenderas för implementering i MB:s logistiska verksamhet Àr trucktimmar per hytt, leveranspÄlitlighet, lageryta, energianvÀndning per hytt för transporter och materialhanteringskostnad per hytt. Flera förbÀttringsförslag rekommenderas ocksÄ vad det gÀller den förbÀttringspotential som finns vid införandet av en gemensam materialhanteringsfunktion pÄ MB.

Gestaltning- en frÄga om principer? En analys av dialog och gestaltningsfrÄgor kopplade till stadsförnyelseprojektet "Centrum och bostÀder vid Opaltorget" i södra Tynnered

Opaltorget pekades redan i forskningsrapporten Lokala torg frÄn 2004 ut som en plats i stort behov av förÀndring. Processen, som sedan pÄgÄtt frÄn att ett behov av en ny detaljplan identifierades till att ett planförslag slutligen presenterades pÄ samrÄd under november och december 2009, har varit lÄngdragen och komplicerad. MÄnga av aktörerna som varit engagerade i planarbetet har deltagit redan under ett tidigt skede, medan ett par involverades först efter det att arkitektfirman BIG tagit fram ett gestaltningsförslag och det hunnit bearbetas. Synpunkterna som aktörerna hade pÄ gestaltningen har i mitt arbete jÀmförts med Jan Gehls, Gordon Cullens och Kevin Lynchs principer för gestaltning och rumslig organisation, för att se om aktörernas förslag och synpunkter kunde hÀrledas till en gemensam grund eller princip. Dessa tre teoretiker fokuserar pÄ gestaltning av stadsrummet och inte sÄ mycket pÄ gestaltningen av sjÀlva byggnaderna, vilket gjorde att arbetets tyngdpunkt lades pÄ utformningen av de offentliga platserna. Gehl, Cullen och Lynch har dock angripit planeringsfrÄgorna olika. Gehl har definierat de principer som Àr mest optimala att anvÀnda för att skapa en vital utomhusmiljö, det vill sÀga liv mellan husen.

Fildelning bortom rÀtt och fel : en studie om fildelning och filbytare

All utveckling av ny teknologi Ätföljs av nya möjligheter, framkallar nya aktiviteter, intentioner och ÄteruppvÀcker idéer som tidvis kolliderar med kraftfulla kommersiella intressen och lagar. Fildelning Àr i den bemÀrkelsen ett ytterst intressant och aktuellt exempel. I följande uppsats övertrÀds den offentliga debatten om fildelning, vad vi istÀllet avser Àr att belysa omrÄdet utifrÄn filbytarens perspektiv. Vad vi avser Àr att studera filbytarens instÀllningar, motiveringar och vÀrderingar för att dÀrigenom försöka kasta ett nytt ljus över fildelningsfrÄgan. Empiriskt material som behandlas i studien, har insamlats genom strukturerade enkÀtintervjuer samt tre personliga intervjuer.

"Det handlar om att ta tillvara pÄ elevernas frÄgor och funderingar" : pedagogers tankar om sex- och samlevnadsundervisning pÄ högstadiet

NÀr tonÄringar utvecklar sin syn pÄ sexualitet och samlevnad behöver de vuxenvÀrldens stöd och vÀgledning. Denna period av en mÀnniskas liv prÀglas av upptÀckande och utforskande vilket gör det betydelsefullt att ungdomar tillskansar sig kunskaper och utvecklar förstÄelse som bidrar till att de fattar hÀlsosamma beslut. Skolan fyller en viktig funktion i arbetet med att försöka ge alla ungdomar samma möjligheter till en god sexuell hÀlsa och Àr sÄledes en sjÀlvklar arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syftet med denna studie Àr att ta del av pedagogers upplevelser av att undervisa inom sex- och samlevnad. Datainsamlingen genomfördes i form av sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger inom olika undervisningsÀmnen pÄ olika högstadieskolor i tvÄ kommuner.

MÄngkulturalismen Àr död! Leve gemenskapen? : SammanhÄllning, identitet och grÀnsdragningar i brittisk integrationspolitik

Storbritannien har traditionellt sett bejakat kulturell mÄngfald som en del av det brittiska samhÀllet, ?en gemenskap av gemenskaper?. De vÄldsamheter som uppstod mellan asiatiska och vita ungdomar, polis och medlemmar ur högerextrema organisationer i flera nordengelska stÀder sommaren 2001 markerade emellertid en brytpunkt i den brittiska diskursen om integration och kulturell mÄngfald, vilken förstÀrktes ytterligare i de politiska svaren pÄ sjÀlvmordsbombningarna i Londons tunnelbana 2005. En rad utredningar och rapporter publicerades som signalerade ett tydligt politiskt skifte frÄn fokus pÄ antirasism och skillnadstÀnkande till en betoning av en gemensam nationell identitet över de kulturella skillnaderna och vikten av att skapa sammanhÄllning kring en uppsÀttning ?brittiska vÀrden?.Med hjÀlp av Laclau och Mouffes teorier identifikation, gruppbildning och makt och Foucauls fokus pÄ problemformulering, analyserar jag hur makt pÄ olika sÀtt aktiveras i den nya sammanhÄllningsagendan och problematiserar de processer genom vilka den brittiska regeringen försöker skapa en förstÀrkt nationell gemenskap.

En deskriptiv analys av Europaskolan i Mol

Arbetet Àr en studie över tyska avdelningen och engelska gruppen pÄ Europaskolan i Mol i Belgien. Vi har i arbetet Ätergivit intervjuerna vi har gjort med lÀrare, förÀldrar och elever vid Europaskolan. I vissa fall har intervjuerna genomförts pÄ ett sprÄk som inte Àr modersmÄl för endera parten i intervjusituationen, dÀrför blir det en tolkning, blandat med vÄra iakttagelser och samtal som vi haft under tiden vi vistades i Belgien.De yttre förutsÀttningarna för alla avdelningarna Àr bland annat stora klassrum och stor skolgÄrd. Sedan gÄr vi vidare till bÄda avdelningarnas lÀrarperspektiv, efter det kommer förÀldraperspektivet och sist elevperspektivet.I intervjuerna med lÀrarna kommer det fram att man arbetar efter det egna landets lÀroplan i sprÄk, i orienteringsÀmnena finns en lokal lÀroplan, matematiken och europeiska timmarna styrs av en gemensam lÀroplan för Europaskolorna. LÀrarna har alla genomgÄtt en lÀrarutbildning typisk för sitt hemland.FörÀldrarna berÀttar alla att de inte har informerats om lÀroplanen, de har inte nÄgot inflytande pÄ skolans verksamhet och att det inte finns nÄgon förÀldraförening.

MilitÀrtjÀnstgöring, martyrskap eller McDonald 's ? Om hur studenter pÄ Göteborgs universitet uppfattar att socialtjÀnsten framstÀlls pÄ utbildningen.

Syftet med min uppsats var att undersöka vilka bilder socionomstudenter pÄ termin 3 och 4 uppfattade att socionomutbildningen pÄ Göteborgs universitet gav av SocialtjÀnsten. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag haft 4 fokusgruppsintervjuer med studenter. Jag har undersökt hur studenterna uppfattar att bilden av socialtjÀnsten framstÀlls, i relation till socialtjÀnsten som samhÀllsfunktion och socialtjÀnsten som framtida arbetsplats. Jag har analyserat mitt material med ett avstamp ur Bourdieus teorier om fÀlt, habitus och kapital. Det framkom i min studie att socialtjÀnsten framstÀlldes som en viktig samhÀllsinstans, men med oförmÄga att fullfölja sitt uppdrag, pÄ grund av inkompetens, stress och otillrÀckliga resurser.

Europaparlamentet och skolans demokratiuppdrag

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag Àr att förbereda eleverna för det samhÀlls- och arbetsliv som vÀntar efter avslutad skolgÄng. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjÀrde Är. Den fjÀrde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hÄlls dessa val var femte Är. Uppsatsens syfte Àr att i lÀroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framstÀlls i jÀmförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmÀktige och kommunfullmÀktige framstÀlls.

Interaktioner inom kluster - fallet MjÀrdevi Science Park

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkÀndes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, Àr klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel pÄ omrÄden som kÀnnetecknas av starka lÀnkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nÀmnas, Àven kÀnda som ?Industriella Hollywoods?.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ?Industriellt Hollywood? ? MjÀrdevi Science Park. Hur förhÄller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett nÀromrÄde, i hur stor utstrÀckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför?Metod: Denna studie Àr baserad pÄ djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter frÄn MjÀrdevi Science Park och en professor frÄn Linköpings Universitet.Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i nÄgon större utstrÀckning.

UngdomsgÀng : En studie av olika pÄverkansfaktorer vid gÀngbildning

Bakgrund: Ett gÀng definieras som en grupp mÀnniskor vilka medverkar i kriminell aktivitet och har minst en gemensam symbol som definierar dem. Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom noggranna analyser av tidigare genomförda studier kring ungdomsgÀng belysa ungdomsgÀng som ett fenomen i dagens samhÀlle. Metod: Forskningsöversikten baserades pÄ tretton vetenskapliga artiklar. InnehÄllsanalysen av artiklarna resulterade i fyra teman. Resultat: Huvudfynden i studien Àr att gÀngmedlemmarna ofta Àr marginaliserade ungdomar.

GrundlÀggande kunskaper Àr en viktig förutsÀttning för en lyckad kunskapsutveckling i matematik En studie om matematikundervisning i Äk 1-6

SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..

VarumÀrket Sverige : En fallstudie om hur VisitSweden arbetar med varumÀrket Sverige mot internationella turister

Syftet med denna fallstudie Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt VisitSweden arbetar med Sveriges varu­mÀrke mot internationella turister och besökare, samt hur de samarbetar med besöksnÀringen för att stÀrka varumÀrket Sverige. MetodmÀssigt har vi genomfört en fallstudie pÄ VisitSweden vars uppdrag Àr att marknadsföra Sverige till internationella turister och besökare. Vi har genom­fört kvalitativa intervjuer med marknadschefen pÄ VisitSweden och aktörer i besöksnÀringen. Fallstudien visar att VisitSweden i samarbete med NSU (NÀmnden för SverigefrÀmjande i Utlandet) arbetar med en strategi för Nation branding. Detta för att stÀrka Sverigebilden.

Konjunkturavdraget :  En inblick i Uddeholm AB

Under 2009 genomförde Uddeholm i Hagfors ett konjunkturavdrag, vilket var den första överenskommelsen i sitt slag. Konjunkturavdraget gick ut pÄ att alla anstÀllda fick gÄ ner Ätta timmar i arbetstid, med villkoret att gÄ ner tio procent i lön. Denna överenskommelse gÀllde hela företaget, vare sig man var fackligt ansluten eller inte.Syftet med denna uppsats Àr att genom ett förutsÀttningslöst arbetsÀtt belysa konjunkturavdraget. ArbetssÀttet i uppsatsen förhÄller sig till en metod som kallas grundad teori, som bygger pÄ författarnas öppna sinne,tabula rasa. Som grund för informationssökandet genomförde vi intervjuer med de olika fackliga organisationerna; Ledarna, Unionen, Sveriges Ingenjörer och IF Metall, som Àr nÀrvarande vid Uddeholm.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->