Sökresultat:
1707 Uppsatser om Gemensam partsvilja - Sida 3 av 114
En gemensam värdegrund : Förskolepedagogers föreställningar kring läroplanens övergripande mål
Examensarbete 10 poängi LärarutbildningenVårterminen 2007SAMMANFATTNINGÅsa Lobsien, Annette Persson & Jennie SandbergEn gemensam värdegrund? Förskolepedagogers föreställningar kring läroplanens övergripande målEn studie om den gemensamma värdegrunden inom förskolan?Engelsk titel: A common value-system: Pre-school teachers´ thoughts about the general objectives of the Swedish curriculum.Värdegrunden är ett omdiskuterat begrepp som är svårt att sätta ord på. Alla talar vi om en värdegrund, men hur ska det kunna vara en och samma värdegrund om inte vi inom förskolan för ständiga diskussioner om innehållet och vad värdegrunden står för. Avsikten med vårt examensarbete har varit att undersöka pedagogernas föreställningar kring begreppet värdegrunden samt hur pedagogerna arbetar med värdegrunden i förskolan. För att finna svar på detta har vi lämnat ut intervjuenkäter och haft fokussamtal med pedagoger på två förskolor.
Implementering av koncernstyrning i en mindre organisation: en fallstudie inom träförädlingsbranschen
Företag som idag går över till koncernstyrning måste beakta flera aspekter till exempel, hur bemanningen skall ske, hur styrningen av dotterbolagen ska gå till, vilka resurser som skall fördelas och vilka synergieffekter som genereras av att flera företag styrs från en gemensam ledning. Denna uppsats utgår från hur styrningen av dotterbolagen bör gå till och uppsatsens syfte är att undersöka hur företag skall gå tillväga vid en eventuell implementering av koncernstyrning. Fallstudien genomfördes i en koncern där koncernstyrning endast existerar genom dotter- och moderbolagsrelationen. Ingen gemensam koncernledning är upprättad och varje bolag styr sig självständigt. De slutsatser vi har kommit fram till är att tre grundförutsättningar bör vara uppfyllda för att kunna genomföra en implementering av koncernstyrning..
Den Ideologiska Debatten : En studie av det ideologiska innehållet i svenska partiledardebatter.
Den Europeiska Unionen är en mångfacetterad samling länder med ett brett spektra av historisk bakgrund, geografisk placering och ekonomiska förhållanden. I denna uppsats undersöks huruvida en gemensam europeisk identitet kan bidra till en ökad tillit från medborgarna i unionen till EU som institution.Uppsatsens teoretiska underlag består av tidigare forskning. Denna forskning skapar ett fundament för den statistiska modell som används för att besvara frågeställningen.Med hjälp av data samlad ur bland annat Eurobarometerrapporter tar uppsatsen, via multipel linjär regression, fram en modell som förklarar förhållandet mellan den beroende variabeln ?förtroende för EU? och de oberoende variablerna ?uppfattning av gemensam europeisk identitet?, ?avstånd till Bryssel?, ?BNP per capita? och ?antal år som medlem i EU?.Resultatet visar en koppling mellan en högre grad av upplevd gemensam identitet hos medborgarna i ett land och ett ökat förtroende för EU.Vidare visar modellen ett negativt samband mellan förtroendet för EU och ett stigande värde på var och en av de övriga förklaringsvariablerna. Med andra ord: ju längre avstånd till Bryssel, ju högre BNP per capita och ju längre medlemskap i unionen desto lägre förtroende känner den genomsnittlige medborgaren för EU..
En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur föräldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan.
Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur föräldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och Samhälle.
Studien har syftat till att sammanställa de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre föräldrar och tre pedagoger för att fördjupa förståelsen om hur förhållandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola är utvecklingssamtalet som enligt Läroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt.
Studien har visat att pedagoger och föräldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt så länge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och föräldrar är det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.
En kommunal One Stop Shop: Kan en gemensam kundtjänst verka som motor för verksamhetsutveckling?
The aim of this study has been to examine if an implementation of a One Stop Shop in the public sector and its IT-support can serve as a motor for business development. By examine the relation between the One Stop Shop and the public administrations we have tried to answer this question. The municipality that we have examined underwent a big change, seven years ago, when they implemented a One Stop Shop including a IT-support called Flexite. But despite these seven years and the fact that Flexite has changed approach from a Case Management System to a Support System for Business Development the municipality have not adapted to this change. .
Hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden : Behövs en ny lagstiftning
Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda.
Pedagogiskt arbete med elever i lässvårigheter : "Att färdas i samma riktning fast med andra verktyg"
Mot bakgrund av svenska elevers försämrade läsresultat och att det finns få studier inriktade på skolans mellanår, valde vi att undersöka vilka strategier lärare och specialpedagoger i årskurs 4-6 har i sin läsundervisning för att möta elever i lässvårigheter. För att nå syftet har vi undersökt vilka verktyg som används för bedömning av läsförmågan samt hur lärare respektive specialpedagoger möter elever i lässvårigheter utifrån aspekterna innehåll i undervisningen och läromedel. Det empiriska materialet består av insamlade dokument och nio intervjuer.Resultatet visar att en specialpedagogisk verksamhet, integrerad i skolans ordinarie undervisning, med ett tätt samarbete mellan specialpedagog och klasslärare ökar utvecklingsmöjligheterna för elever i lässvårigheter. Gemensam kompetensutveckling ger lärare kunskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Tiden i klassrummet utnyttjas effektivt med tydliga inslag av lärarledd undervisning.
Kritiska faktorer för ledning av förändring vid implementering av molntjänster
Studiens övergripande syfte var att skapa en bättre förståelse för helhetens betydelse hos samordnad utveckling och därmed bidra till bättre förutsättningar för detta. Studiens syfte var att öka medvetenheten om samordnad utveckling genom att utreda dess kritiska faktorer för ledning som behöver beaktas vid implementering av molntjänster.Ledningsfrågor vid implementering av molntjänster är av stor vikt för att på bästa sätt kunna hantera sådan förändring optimalt och därmed minska riskerna för misslyckande. Den metod som använts under arbetets gång var av kvalitativ sort där fyra respondenter intervjuades. En kortfattad del av resultatet visar att begreppet implementering inte verkar ha någon gemensam betydelse. Att ha en gemensam förståelse över begreppets innebörd minskar risken för missförstånd vid implementering.
Effekten av könshomogen idrottsundervisning för flickor i årskurs 5
Abstract Syftet med att studera detta är att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus på flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i två olika skolor i Blekinge, där en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergått till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vårt material har vi även intervjuat inblandade parter, det vill säga elever, rektorer samt idrottslärare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbättrats i den skola där man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det är roligare med idrott där de kan vara för sig själva.
Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte : En analys av intergenerationella finansiella transfereringar
Syftet med uppsatsen är att skapa djupare förståelse för vilka skillnader som finns mellan finsk och svensk organisationskultur. Den avser att belysa utmaningar för en gemensam organisationskultur. Ytterligare ett syfte är att ge en teoretisk grund för vår magisteruppsats. Den kommer att utgöra en studie av organisationskulturen på ett finsk-svenskt företag med utgångspunkt i de nationella skillnaderna. För att undersöka finsk och svensk kultur har vi utgått från tvärkulturellisten Geert Hofstedes (1980) modell om hur det med hjälp av fem dimensioner går att skilja nationella kulturer åt. Vi har likaså använt generella teorier om organisationskultur, samt litteratur om Finlands respektive Sveriges kultur.
En gemensam energiförsörjning
Denna rättspolitiska uppsats behandlar de viktigaste delarna i framtagandet av en gemensam energipolitik. Med bakgrund av en växande energianvändning, en målsättning om ökad tillväxt och konkurrenskraft, den osäkerhet som extern energitillförsel bär med sig samt vår oro för växthuseffektens globala påverkan, har energifrågan fått allt större betydelse. Europa- kommissionens grönbok från 2001 identifierar gemenskapens förutsättningar för en trygg energiförsörjning. Syftet med denna studie är att beskriva beslutsprocesser och ramar för EU:s politiska samt juridiska tillvägagångssätt för att trygga en hållbar framtida energiförsörjning i Europa. Uppsatsen behandlar även den strategiska roll som energifrågan har vilket också skildras i de olika beslutsunderlagen.
Svensk normering av språkförståelsedelen i Reynell Developmental Language Scales III för åldrarna 4:6-4:11 år - gemensam läsning
The main purpose of the present study was to collect Swedishnorm data for the comprehension scale of the Reynell DevelopmentalLanguage Scales (RDLS III) for the ages of 4:6-4:11. According to theBritish manual the degree of difficulty increases gradually and therefore theorder of the sections was examined to see whether this was the case inSwedish. The study also examined the relationship between the test resultsand shared book reading. A total of 88 children and their caregiversparticipated in the study. The participants were recruited from preschools inGöteborg and Mölndal.
Flexibel samvaro : - En studie om kulturen på ett kontorshotell
Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka om det finns en gemensam kultur bland företagarna på ett kontorshotell. Studien har ett socialpsykologiskt perspektiv där interaktionen mellan de olika aktörerna antas vara den viktigaste komponenten i uppkomsten av en kultur. De frågeställningar som studien avser att besvara handlar om interaktionen mellan aktörerna och på vilka olika sätt kulturen uttrycks. Den teoretiska referensramen utgörs framförallt av teorier kring organisationskultur. I första hand har Scheins tre kulturnivåer och Bangs fyra former av kulturuttryck legat till grund för kartläggningen av kulturens uttryckssätt.
Oklarhetsregeln : En analys av dess tillämpning inom försäkringsrätten
Den viktigaste uppgiften vid avtalstolkning är att försöka fastställa vad parterna hade för avsikt vid avtalsslutet. Av vikt vid fastställandet av den gemensamma partsviljan är hur parterna har handlat i tidigare liknande avtal. Försäkringsgivaren har enskilt utformat försäkringsavtalet så någon Gemensam partsvilja kan i dessa fall sällan fastställas.Då det inte kan fastställas vad parterna hade för avsikt vid avtalets ingående, så ska avtalet tolkas med utgångspunkt i avtalets lydelse. Det vill säga hur en utomstående part uppfattar avtalet. Uttryck med juridisk innebörd antas vara använda i sin allmänna rättsliga betydelse.
Mammors våld och vårdnadstvister : en undersökning av hur domstolen ser på våld vid vårdnadstvister när mamman uppges vara våldsutövare
Uppsatsen är en rättssociologisk studie som syftat till att undersöka hur våld som uppges utfört av mammor belyses i vårdnadstvister. Studien söker även ge möjliga förklaringar till varför domstolar dömer till gemensam vårdnad när det förekommer uppgifter om mammors utövande av våld mot pappan eller barnen. Svensk rätt rörande vårdnad redovisas, en kort historik av vårdnadslagstiftningen, samt berörda artiklar i Barnkonventionen. Vidare presenteras forskning kring kvinnligt utövande av våld. Undersökningen består av sju tingsrättsdomar samt en dom från Högsta domstolen.