Sökresultat:
1707 Uppsatser om Gemensam mćlbild - Sida 63 av 114
Pedagogisk kartlÀggning i förskolan kring barn med funktionsnedsÀttningar. : En kvalitativ studie utifrÄn fem förskolepedagogers uppfattningar.
Studien Àr en kvalitativ intervjuundersökning av fem förskolepedagogers uppfattningar av möjligheter och svÄrigheter att genomföra pedagogisk kartlÀggning kring barn med funktionsnedsÀttningar i förskolan. Barnen i barngrupperna Àr mellan ett och fem Är. Ett eller flera barn har nÄgon funktionsnedsÀttning. TvÄ kommuner frÄn södra Sverige Àr representerade. Viktigt för studien har varit att studera arbetet med kartlÀggningen i ett helhetsperspektiv. Studiens teoretiska, utvecklingsekologiska, perspektiv ger möjlighet att uppfatta faktorer i barnets nÀrmiljö men ocksÄ i andra miljöstrukturer pÄ samhÀllsnivÄ. Resultatet presenteras i temana; observation, reflektion, samverkan och fortbildning.
Effekter och förutsÀttningar för etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd : En litteraturstudie
Denna litteraturstudie presenterar effekter och förutsÀttningar för etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Arbetet Àr genomgÄende av ett kvalitativt förhÄllningssÀtt i analys och bearbetning. UtifrÄn en kvalitativ ansats ger litteraturstudien en fördjupning i omrÄdet etisk reflektion i förhÄllande till organisatoriskt lÀrande i palliativ vÄrd. Datainsamling skedde utifrÄn sökord kring palliativ vÄrd och etiska modeller. Urvalet presenteras i olika steg utifrÄn Fribergs analysgÄng.Resultatet av betydelsefulla förutsÀttningar för etisk reflektion presenteras utifrÄn huvudteman och underteman i tabell och löpande text.
HÀlsoundervisning : En kvalitativ studie om idrottslÀrares tankar kring hÀlsobegreppet
SammanfattningHÀlsoundervisning Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ som Àr skriven under höstterminen 2012 vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som omfattar 15 högskolepoÀng.Syfte och frÄgestÀllningarStudiens syfte Àr att undersöka hur högstadielÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, arbetar med hÀlsobegreppet i sin undervisning utifrÄn deras synsÀtt pÄ hÀlsobegreppet. UtifrÄn syftet har dessa frÄgestÀllningar vuxit fram:Vad har lÀrare i idrott och hÀlsa för synsÀtt pÄ hÀlsobegreppet?Hur undervisar lÀrare i idrott och hÀlsa sina elever i och om hÀlsobegreppet?MetodJag har anvÀnt mig av den kvalitativa ansatsen med fokus pÄ intervjuer. Urvalet Àr fem stycken lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Metoden har anvÀnts för att fÄ stora och djupa svar pÄ frÄgestÀllningarna.
Om revisionsplikt och ekonomisk brottslighet
Ekonomisk brottslighet berÀknas kosta samhÀllet 70 miljarder per Är. Myndigheternas redskap för att komma till rÀtta med problemet Àr att utöva styrning och lagstiftning med hjÀlp av kontrollerande funktioner, en av dessa Àr revisorerna. Revisorerna har genom sin insyn i företagen, och i kombination med införandet av anmÀlningsskyldigheten, tÀckt ett tidigare obevakat omrÄde. Inom EU sker förÀndringar av revisionspliktens lagstadgande omfattning, lÀttnader har införts, nÄgot ett par av Sveriges grannlÀnder har anammat. Detta sammantaget har medfört att det rests krav pÄ sÄdana reformer Àven i Sverige.
Wittingmetoden och LTG-metoden utifrÄn grundlÀggande antaganden i syntetiskt och analytiskt synsÀtt- en jÀmförande och klargörande textanalys
I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.
Produktvalsprincipen efter REACH
Kemikaliehanteringen hÀnger samman med flera av vÄr tids största miljöhot. EU har i flera Är arbetat för att fÄ till stÄnd en sammanhÄllen och gemensam lagstiftning pÄ kemikalieomrÄdet och detta arbete Àr nu i slutfasen. En omröstning angÄende det nuvarande förslaget kommer att hÄllas i Europaparlamentet den 13 december. REACH, som stÄr för Registration Evaluation and Authorization of Chemicals, kommer pÄ mÄnga sÀtt att innebÀra en skÀrpning av kemikalieregleringen inom unionen. Det finns dock stridsfrÄgor, den kanske allra största gÀller substitutionsregelns utformning i förslaget.
Uppfattningar och synsÀtt : förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning
Syftet med denna studie Àr att granska hur lÀrarna för Äk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och ÄtgÀrdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda pÄ hur lÀrarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och ÄtgÀrdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utlÀsa tre olika diskurser vad gÀller synen pÄ mobbning. Vad gÀller utsagorna om det förebyggande och ÄtgÀrdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och Äterkoppling, uttalade förvÀntningar, omvÄrdnad och delaktighet.
Engagemang som samhÀllsförÀndring : Individen ? Drivkraften ? Engagemanget
Fokus i denna antologi kommer att ligga pĂ„ individens engagemang inom fyra olika organisationer i en mellanstor stad i Sverige. Vi kommer att undersöka drivkraften bakom individernas engagemang. Ămnet för denna antologi har vi valt pĂ„ grund av att vi besitter en fascination för den drivkraft som engagerade individer tycks besitta. VĂ„ra gemensamma teoretiska utgĂ„ngspunkter rör identitetsprocesser och socialt kapital. För att samla empiri har vi anvĂ€nt oss av kvalitativa intervjuer samt observationer.
Har den nya fastighetsmÀklarlagen inneburit ett ökat förtroende för branschen ?
Under början av 2000-talet framkom uppgifter om att vissa fastighetsmÀklare anvÀnt sig avfabricerade bud för att trissa upp priserna i en budgivning, nÄgot som sjÀlvklart Àr mycketallvarligt och direkt olagligt. Branschen har lÀnge fÄtt kÀmpa med relativt lÄgt förtroendefrÄn allmÀnhetens sida, detta har delvis hÀngt ihop med att det tidigare inte fanns nÄgotutbildningskrav för yrket. Detta tillsammans med de olÀgenheter som upptÀcktes under2006 bidrog till ett krav bÄde frÄn branschens och allmÀnhetens sida om att en nyfastighetsmÀklarlag skulle arbetas fram, sÄ att de seriösa aktörerna i branschen skulle kunnaverka för kundernas bÀsta med en yrkesstolthet.Arbetet inriktar sig pÄ de delar i den nya lagen som behandlar budgivningsprocessen,förmedling av sidotjÀnster samt upprÀttande av mÀklarjournalen.TillvÀgagÄngsÀttet har varit att intervjua fastighetsmÀklare, kunder och enmyndighetsperson inom branschen. Dessa har till viss del haft lika Äsikter om att branschenmÄdde gott av att regleras bÀttre, och att lagen inneburit ökad transparens. FramgÄr görÀven att en hel del personer har förutfattade meningar om yrket, som ofta bygger pÄenskilda dÄliga erfarenheter av yrket sedan tidigare, som man sedan har svÄrt att nyansera.Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida den nya lagen har inneburit enförÀndring i arbetssÀttet hos fastighetsmÀklarna, samt om lagen inneburit ett ökatförtroende för branschen.Arbetet visar att det finns goda förutsÀttningar för branschen att öka sitt förtroende frÄnallmÀnhetens sida i och med den nya fastighetsmÀklarlagen.
Balanced Scorecard i offentlig verksamhet : En fallstudie av FörsÀkringskassan
Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Ăr balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte. En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.
Individuella utvecklingsplaner : SprÄk och fokus - en analys av skriftliga formuleringar
Syftet med vÄr undersökning var att fÄ kunskap om hur lÀrare skriftligt formulerar mÄl och tillvÀgagÄngssÀtt i individuella utvecklingsplaner. DÀrför undersökte vi vilket fokus lÀrare har nÀr de formulerar sig i individuella utvecklingsplaner. VÄr forskningsansats var att jÀmföra de skriftliga formuleringarna med Skolverkets rekommendationer gÀllande individuella utvecklingsplaner. UtifrÄn dessa rekommendationer valde vi Àven att undersöka vem som ansvarar för elevens framgÄng i skolarbetet samt om det existerar ett för lÀrare gemensamt och sakligt sprÄk. Undersökningen baserade sig pÄ textanalys av 35 ifyllda individuella utvecklingsplaner frÄn nio skolor gÀllande elever i Är fem med utgÄngspunkt frÄn Àmnet svenska.
Kariesprevalens hos barn med övervikt och fetma : En litteraturstudie
Introduktion: Ăvervikt och fetma Ă€r ett ökande hĂ€lsoproblem i vĂ€rlden. Karies Ă€r en vĂ€l utbredd sjukdom globalt. BĂ„de karies, övervikt och fetma Ă€r multifaktoriella sjukdomar som har kostvanor och socioekonomi som gemensamma riskfaktorer. VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen (WHO) har dĂ€rför tagit fram strategier i försök att förebygga och kontrollera karies och viktökning bland barn. Syfte: Att beskriva kariesprevalensen hos barn i Ă„ldrarna 2-12 Ă„r med övervikt och fetma. FrĂ„gestĂ€llningar: Vilken Ă€r kariesprevalensen hos barn med övervikt och fetma jĂ€mfört med normalviktiga? Metod: Litteraturstudien bygger pĂ„ insamlad data frĂ„n vetenskaplig litteratur publicerad 2007- 2014. Resultat: Nio av 16 studier visade att barn med övervikt och fetma hade högre kariesprevalens Ă€n normalviktiga barn, medan sju artiklar inte kunde pĂ„visa nĂ„gon statistiskt signifikant association.
Personlig men inte privat : KriminalvÄrdares individuella uppfattningar om professionalitet i yrkesutövandet
Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.
FrÄn förskola till förskoleklass : En studie om hur samarbetet utformas i övergÄngen mellan tvÄ verksamheter
I denna uppsats har vi uppmÀrksammat förskollÀrares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien Àr att belysa hur samverkan tar form i övergÄngen mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna gÄr ut pÄ. Vi har lÀst in oss pÄ texter och relevant pedagogisk forskning pÄ omrÄdet och utifrÄn detta gjort intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till Àr att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna Àr det som förekommer nÀr barnen ska byta verksamhet.
En studie av tvÄ havsnÀra omrÄdens offentliga platser och attraktivitet
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur vattennÀra omrÄden det vill sÀga
VĂ€stra Hamnen och Norra Ălvstranden, som tidigare anvĂ€nts som hamn- och
industriomrÄden idag fungerar med sin nya anvÀndning genom att titta pÄ vad som
gör dem attraktiva och för vem. Vidare Àr syftet att ta reda hur tillgÀngliga
de Àr för allmÀnheten genom dess offentliga platser. Studien har ett
typo-morfoligiskt förhÄllningssÀtt vilket betyder att den sociala
sammansÀttningen studerats i omrÄdena samt den fysiska strukturen genom att
offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen.
SjönÀra omrÄden anses vara attraktiva för en mÄngfald av mÀnniskor men studien
visar att det överlag Àr resursstarka personer som bosÀtter sig i Norra
Ălvstranden och VĂ€stra Hamnen. Att omrĂ„dena Ă€r attraktiva samt att det överlag
Àr en viss grupp mÀnniskor som bosÀtter sig i omrÄdena exemplifierar en
problematik kring hur tillgÄngen till omrÄdenas offentliga platser fungerar.
Studier kring de offentliga rummen har uppmÀrksammat att strÄken i dessa
omrÄden Àr betydelsefulla för att en mÄngfald av mÀnniskor och inte bara de som
bor dÀr ska kunna orientera sig till de attraktiva vattennÀra omrÄdena och
kÀnna sig vÀlkomna till exempelvis de offentliga kajstrÄken.