Sökresultat:
1798 Uppsatser om Gemensam läsning - Sida 62 av 120
Vad skriver lÀrarna i omdömena till utvecklingssamtalen? - En innehÄllsanalys av texter som ligger till grund för utvecklingssamtal i Är 7-9
Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram och synliggöra vad som skrivs i underlag inför utvecklingssamtal för Är 7-9. HuvudfrÄgan Àr:
- Vad skriver lÀrarna i omdömena till utvecklingssamtalen? Till denna följer tvÄ hjÀlp- eller delfrÄgor enligt följande formuleringar.
- PÄ vilket vis kan det som skrivs stödja den sociala och kunskapsmÀssiga utvecklingen för eleven?
- I vilken utstrÀckning kan man hÀvda att omdömena förhÄller sig positiva och/eller framÄtsyftande
I min text har jag analyserat innehÄll och kategoriserat hela eller delar av meningar hÀmtade frÄn sammanlagt 341 omdömen riktade till elever i Är 7-9.
Studie- och yrkesvÀgledning inom vuxenutbildningen
Detta examensarbete syftar till att jÀmföra mellan studie och yrkesvÀgledning pÄ Komvux och folkhögskola. Vi har intervjuat tvÄ studie- och yrkesvÀgledare och sex stycken sökande. HÀlften av intervjuer skedde pÄ respektive vuxenutbildning för att kunna göra en jÀmförelse av vÀgledningen inom bÄda skolformer. Vi har i samband med intervjuerna Àven undersökt vilka tidigare erfarenheter, upplevelser och förvÀntningar de sökande har av möten med studie och yrkesvÀgledarna. Vid intervjuerna av studie och yrkesvÀgledarna har vi forskat i deras arbetslivserfarenhets bakgrund och deras syn pÄ vÀgledningssamtal.
Examensarbetet Àr en kvalitativ intervjustudie.
Linnéuniversitetet i Kalmar : en fallstudie
Cityuniversitetet Àr ett begrepp pÄ vÄr samtids universitetsmodell som innebÀr att universitetets lokaler ligger utspritt, helst pÄ ett fÄtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen Àr nÀra knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser pÄ universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra stÀder och regioner och universiteten anvÀnds i marknadsföringen av kunskapsregioner/stÀder. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet Àr, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.
Att dela ett bostadshus eller kommunikationen till staden
Detta projekt handlar om hur vi kan bo nÀra varandra i en stad och samtidigt ha tydliga grÀnser kring de ytor vi delar. Var möts vi i staden? Var Àr vi tillsammans i bostaden? NÀr övergÄr den privata sfÀren till gemensam?Kommunikationen i dagens bostadshus har reducerats till minsta möjliga vilket helt tar över dess utformning. Att istÀllet se denna som en social yta har potential att skapa ett levande atmosfÀr dÀr mer privata funktioner delas med kommunikationen. Delandet handlar ocksÄ om de saker vi har i hemmet, Àr delning av kökmaskiner och stÀdredskap ett möjligt sÀtt att spara energi? Hur kan vi bygga för att frÀmja detta?I processen har jag försökt definiera vad som skapar ett attraktivt boende i stadskontext och se hur detta gÄr att applicera i morgondagens Stockholm.
Modersbeteende hos mÀnniskoapor i fÄngenskap
Trots förbÀttringar sedan tidigare Är Àr otillrÀckligt modersbeteende hos mÀnniskoapor i fÄngenskap fortfarande ett problem som behöver ÄtgÀrdas. Syftet med denna litteraturstudie Àr dÀrför att kartlÀgga de orsaker som pÄverkar modersbeteende hos mÀnniskoapor och vad man
kan göra för att förbÀttra situationen.
De orsaker som togs upp i olika studier var kortisolnivÄer som ett mÄtt pÄ stress, sexhormoner innan förlossning, miljö, modersuppfostran jÀmfört med handuppfödning, grupphÄllning istÀllet för social isolering och förstföderskor mot erfarna föderskor. Förutom dessa faktorer
togs Àven maternell trÀning för att öka bra modersbeteende upp. De olika studierna var svÄra att jÀmföra med varandra pÄ grund av stora skillnader i studiepopulationer samt olika
definitioner av vad bra modersbeteende Àr. Detta kan ha gett signifikanta resultat i en studie vars resultat inte hade blivit signifikant i en annan studie.
HÀckar för SmÄlands inland : en översikt
HÀcken Àr ofta ett sjÀlvklart och naturligt element i en trÀdgÄrd. Som trÀdgÄrds-ingenjör kan det vara svÄrt att vÀlja en lÀmplig hÀck till ett gestaltningsförslag. Det krÀvs att vi tar hÀnsyn till flera parametrar, bÄde för att hÀcken ska trivas men ocksÄ för att kunden ska bli nöjd. Det kan dÀrför ta mycket tid att leta upp en hÀck som uppfyller alla krav och önskemÄl som finns, tid man oftast inte har.
Syftet med det hÀr arbetet Àr att studera lÀmpliga arter för hÀckar till villatrÀdgÄrdar i
det smÄlÀndska inlandet. Arbetet har gjorts med hjÀlp av litteraturstudier samt
intervjuer med plantskolor.
Kommunala bestÀllares kontraktsstyrning av Àldreboenden pÄ entreprenad
Under de senaste tjugo Ären har det blivit vanligt att vÀlfÀrdstjÀnster sÄsom ÀldreomsorglÀggs ut pÄ entreprenad. Kritiker hÀvdar ofta att uppdagade fall av kvalitetsbristeri samband med att Àldreboenden har övergÄtt i privat regi, talar för attÀldreomsorg tillhandahÄlls bÀst nÀr produktionen sker av offentliga utförare. Tidigareforskning indikerar dock att det inte finns nÄgra systematiska kvalitetsskillnadermellan boenden som drivs i offentlig respektive privat regi. I praktikenfinns exempel pÄ att kontraktering av Àldreomsorg har resulterat i ökad kvalitetlikaledes finns exempel pÄ motsatsen. Vad som saknas i tidigare forskning Àr docken rigorös teoretisk och empirisk analys av hur offentliga bestÀllare kan och böragera för att Àldreboenden som bedrivs i privat regi ska genera hög kvalitet.
Planeringsideal som format och formar staden : KungsÀngens stadsomvandling som exempel pÄ dagens planeringsideal
Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.
Sexualitetsdiskursens motstÄndsgerilla - asexuell verklighet, identitet och diskurs
Uppsatsen syftar till att identifiera och ringa in rÄdande normer kring sexualitet och hur asexualitet förhÄller sig till dessa. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig med asexualitet. Dessa intervjuer har vi analyserat för att urskilja vad diskurser kring sexualitet och asexualitet innehÄller och hur de förhÄller sig till varandra. VÄra huvudsakliga frÄgestÀllningar Àr: ? Hur definieras asexualitet av respondenterna?? Vad upplever respondenterna för reaktioner frÄn omgivningen?? Hur upplever respondenterna samhÀllets attityder till sexualitet och asexualitet?? Hur kan dessa definitioner och upplevelser förstÄs utifrÄn en teoretisk referensram?För att analysera empirin har vi valt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och ett queert förhÄllningssÀtt.
Offentliggörande av person- hur förÀndrar framvÀxten av elektroniska medier debatten kring namnpublicering?
Syfte: Uppsatsens syfte Àr att problematisera och undersöka diskussionen om namnpublicering pÄ nÀtet ur ett yttrande-/tryckfrihetsperspektiv.Metod: Studien bygger pÄ kvalitativ metod och i min analys av artiklar och intervjuer anvÀnds dialogisk textanalys. Slutsatser: Mina slutsatser visar att det finns en stor skillnad mellan journalister och juristers syn pÄ namnpublicering. Journalisterna har en vÀldigt stor yrkesstolthet och vill inte se problemet ur en juridisk synvinkel, bÄda redaktörerna leder hela tiden tillbaka frÄgorna till de etiska riktlinjerna och allmÀnintresset. De har Àven en lÀttsam instÀllning till fÀllningar i PO och stÀmningar, dÀr bÄda sÀger att det Àr nÄgot de rÀknar med. Ingen av dem vill se lagÀndringar och menar att systemet vi har idag Àr fullt tillrÀckligt.
SkiftavlÀmning i kontrollrum : En fallstudie pÄ OKG
Syftet med denna studie var att undersöka skiftavlÀmning i tre kontrollrum pÄ kÀrnkraftverket OKG utifrÄn attityder, tillit och procedurer. OKG beskriver sin sÀkerhetskultur som att all personal kan kÀnna sig bekvÀma med att ifrÄgasÀtta och dÀr hög tillit skall verka för att skapa ett öppet klimat. Tidigare forskning har visat att relationen mellan sÀkerhetsklimat och instÀllningen till avlÀmning Àr beroende av tillit (Kath et al., 2010). Studiens mÄl Àr att resultatet skall ge förslag till förbÀttringar eller förÀndringar till dagens arbetssÀtt kring skiftavlÀmning.Studien Àr genomförd som en fallstudie av explorativ samt jÀmförande karaktÀr och har en innesluten multipel enhets design. Datainsamlingen utfördes genom observationer samt semistrukturerade intervjuer.
Lyrik : en sjÀlvklarhet i skolan?
Syftet med mitt utvecklingsarbete har varit att lÄta de elever som vanligtvis kÀmpar med sitt skrivande, fÄ möjligheten att uttrycka sig i text pÄ ett sÀtt som kan vara svÄrt för dem i vanlig prosaform. Syftet har ocksÄ varit att lÄta eleverna sjÀlva fÄ upptÀcka vad lyrik Àr, samt att lÄta dem skriva sin egen lyrik. Mitt utvecklingsarbete har bestÄtt av ett temaarbete med lyrik i en klass i Är 6. Eleverna har sjÀlva fÄtt vara med och bestÀmma temats innehÄll och arbetssÀtt, vilket enbart har gynnat mitt arbete. Under temats gÄng har eleverna fÄtt skriva, lÀsa och lyssna pÄ lyrik av olika slag.
Dansens bidrag till platsutveckling : alternativa arbetsmetoder inom landskapsarkitekturen
Inom landskapsarkitekturen anvÀnds digitala verktyg frekvent och den mÀnskliga kroppen anvÀnds allt mindre i arbetet. NÀr vi rör oss mindre ute pÄ platser som ska projekteras riskeras den fysiska kontakten och förstÄelsen för utemiljöer att gÄ förlorad. Den hÀr uppsatsen undersöker exempel pÄ hur dans kan bidra med förstÄelse och kunskap om de utemiljöer en trÀdgÄrdsingenjör arbetar med.
Genom 1) en fallstudie av Anna Asplinds dansperformance 'Dancewalks', 2) en litteraturstudie av paret Halprins (koreograf Anna Halprin och landskapsarkitekt Lawrence Haprin) samarbete och 3) en fallstudie av Carola Wingrens arbete med dans i undervisning av landskapsarkitektstudenter, belyser uppsatsen olika möjligheter att involvera dans i platsutvecklande processer i offentlig utemiljö. NÀr hela kroppen och alla sinnen involveras genom dans, kan kroppslig kunskap om rum, rörelser och krafter erhÄllas. Genom dansmetoder som bryter rörelsemönster pÄ offentliga platser kan sociala normer och territorium synliggöras.
Maskulint och feminint?
Detta arbete redovisar resultat frÄn en studie om hur barn i en förskoleklass uttrycker och tecknar fram sin representation av sina genussystem. Jag har frÀmst fokuserat pÄ om barnen beskriver aktiviteter som maskulina eller feminina samt hur barnen fokuserar pÄ pojkars och flickors utseende. Studiens resultat visar att det finns lekar/aktiviteter som dessa barn ser som frÀmst maskulina respektive feminina. Exempel pÄ dessa Àr dans, som anses som en feminin aktivitet samt TV-spel som anses som en maskulin. Enligt de teckningar som barnen producerat finns ingen gemensam aktivitet som anses vanlig för bÄda könen.
Den kollektiva skrivprocessen : En fallstudie av hur medarbetare pÄ FörsÀkringskassan producerar texter i grupp
I denna fallstudie studeras hur medarbetare pÄ FörsÀkringskassan anpassar sig efter och samarbetar i ett skrivprojekt dÀr flera deltagare med olika mycket inflytande över och engagemang gemensamt producerar texter. Syftet med studien Àr att kartlÀgga hur deltagarna i skrivprojektet nyttjar kognition och kommunikation. FrÄgorna som studien försöker besvara Àr 1.vem deltar i skrivprocessen och hur, 2.hur upplever deltagarna att den kollektiva aspekten pÄ skrivandet pÄverkar deras kognition och 3.vilken roll spelar deltagarnas individuella kognitiva processer i sociala förhandlingar?Materialet som studeras har inhÀmtats med kommunikationsetnografiska och praxisanalytiska metoder genom deltagande observation och intervjuer dÀr deltagarna sjÀlva har fÄtt bidra till analysen. Resultaten visar att deltagarna delas in i en kÀrngrupp, som oftast skriver och fattar beslut, och en grupp med sekundÀra deltagare, som fungerar som en resurs och sÀtter begrÀnsningar för kÀrngruppen.