Sök:

Sökresultat:

1798 Uppsatser om Gemensam läsning - Sida 60 av 120

?Det hade ju underlÀttat en hel del om man inte behövde skÀmmas för att man Àr narkoman? - brukarorganisationers röster om narkomanvÄrden och narkotikapolitiken i Göteborg.

I denna uppsats har vi undersökt hur brukarorganisationer upplever narkotikapolitiken ochnarkomanvÄrden i Göteborg. Detta har vi gjort genom att intervjua representanter för olikabrukarorganisationer inom missbruks- och beroendeomrÄdet. Hur upplever brukarorganisationerna attnarkotikapolitiken och narkomanvÄrden i Göteborg fungerar? Hur tÀnker brukarorganisationerna attden framtida narkotikapolitiken och narkomanvÄrden i Göteborg borde se ut? PÄ vilket sÀtt uppleverbrukarorganisationerna att enskilda brukare samt brukarorganisationer utövar konkret inflytande pÄnarkotikapolitiken samt inom narkomanvÄrden i Göteborg? Tre brukarorganisationer i Göteborgmedverkade i studien: KRIS (Kriminellas revansch i samhÀllet), RFHL (Riksförbundet för rÀttigheter,frigörelse, hÀlsa, likabehandling) och SBF (Svenska brukarföreningen). Studien har en kvalitativansats och brukarorganisationernas svar analyserades utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektivmed teorin Claims-Making.

CCCTB:s betydelse för grÀnsöverskridande förlustavdrag : - Resultatet av ett genomförande ur svenskt och EU rÀttsligt perspektiv

On the internal market within the EU, freedom of establishment under articles 49 and54 TEU stipulates that companies have the right to set up businesses in other MemberStates. On the internal market there are 27 different national tax law systems whichhave caused obstacles regaring taxation between Member States. These obstacles havebeen shown deterrent when a company enters a new market. One problem area is thelack of cross-border loss compensation for groups. This means that cross-bordergroups is over taxed when they are unable to set of gains against losses.

Leder införandet av en sjukhusövergripande gemensam utvÀrdering av handledningen pÄ lÀkarprogrammets kliniska placeringar till förbÀttrad klinisk handledning?

Syftet med studien var att undersöka tonÄringar och förÀldrars uppfattning om vad en bra familj Àr. Genom kvalitativ metod med en induktiv utgÄngspunkt har tonÄringar och förÀldrars beskrivning av Àmnet undersökts. 100 deltagare har skriftligt berÀttat vad en bra familj Àr för dem. 50 tonÄringar har författat en uppsats, 10 av dessa var 18 Är och 40 var 13 Är. 50 förÀldrar, med barn i motsvarande Älder har som en del i en enkÀt svarat pÄ samma öppna frÄga.

Sjuksköterskor i allmÀnhet om patienter i synnerhet - en litteraturstudie om sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvÄrdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs Àr uppbyggd pÄ olika sÀtt pÄ olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? GÄr det att pÄverka dessa attityder och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt? Metoden var en litteraturstudie, dÀr kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jÀmfördes. De teoretiska referensramar, som anvÀndes, var Parses omvÄrdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Sjuksköterskor i allmÀnhet om patienter i synnerhet - en litteraturstudie om sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med psykisk sjukdom

Negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom förekommer bland sjukvÄrdspersonal. Sjuksköterskeutbildningens psykiatriska delkurs Àr uppbyggd pÄ olika sÀtt pÄ olika högskolor i landet. Syftet var att studera sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder gentemot patienter med en psykisk sjukdom utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar: Vilken betydelse har olika bakomliggande faktorer för sjuksköterskors attityder? GÄr det att pÄverka dessa attityder och i sÄ fall pÄ vilka sÀtt? Metoden var en litteraturstudie, dÀr kvalitativa och kvantitativa artiklar studerades och jÀmfördes. De teoretiska referensramar, som anvÀndes, var Parses omvÄrdnadsteori och den socialpsykologiska Tripartite Model of Attitude Change.

Tidigare kom familjerna till BUP - idag kommer förÀldrarna med sina barn - En kvalitativ studie om behandlares tankar om och erfarenheter av familjearbete inom BUP öppenvÄrdsmottagning

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har en lÄng tradition av att arbeta med familjer, dÀr kunskap om barnet i samspel med familj och omgivning har varit vÀgledande. Under de senaste Ären har det skett en kursÀndring mer mot det medicinska perspektivet och det finns en ökad tendens att förklara sociala svÄrigheter med psykiatriska diagnoser. Familjearbetet anses vara pÄ tillbakagÄng pÄ grund av ett allt mer individualiserat samhÀlle. Det spekuleras om att orsakerna till minskat familjefokus kan bero pÄ att det upplevs tidkrÀvande och att behandlare saknar kompetens. Den hÀr uppsatsen handlar om behandlarnas egna tankar om och erfarenheter av familjearbetet inom Barn- och ungdomspsykiatrins öppenvÄrdsmottagning.

"Är man trött och hungrig Ă€r man mera kĂ€nslig som mĂ€nniska" : En studie av pedagogers upplevelser av barns konflikter i förskola och förskoleklass

Syftet med denna studie Àr att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhÄller sig till barns konflikter. Studien syftar Àven till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att kÀnslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger pÄ tvÄ intervjuer med förskoleklasslÀrare, och fem intervjuer med förskollÀrare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nÀmnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter Àr att de kan leda till ett bÀttre klimat i barngruppen.

Myten som argumentationsbas : Om hur man övertygar nÄgon som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt

I "Myten som argumentationsbas" har jag utgÄtt frÄn de perspektiv som finns inom den retoriska kunskapstraditionen. UtifrÄn dessa perspektiv har jag sökt svar pÄ frÄgestÀllningen: Hur övertygar man nÄgon som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt?Studien resulterade i en modell för övertygande som fokuserar pÄ etablerandet av en gemensam argumentationsbas mellan retorn och den andre. I samband med bearbetningen av denna modell prövade jag om Roland Barthes idé om myten kunde anvÀndas för att ge en fördjupad förstÄelse för vad en retorisk argumentationsbas Àr. Svaret pÄ den frÄgestÀllningen blev ett tydligt: Ja.Barthes teori om myten stÀmde vÀl överens med den retoriska kunskapstraditionen, dess teoretiska grund kunde bidra till en förbÀttrad förstÄelse av enskilda övertygandeprocesser och teorin visade dessutom pÄ möjliga retoriska strategier för att övertyga en person som ser vÀrlden pÄ ett annat sÀtt.Utöver detta kunde jag Àven visa hur myten fungerade som ett komplement till det etablerade retoriska begreppet doxa.

Arbetsförmedlares förstÄelse av social kompetens och andra pÄverkansfaktorer i arbetssökandet

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa arbetsförmedlares förstÄelse av kompetensbegreppet, med fokus pÄ social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer Àr sociala nÀtverk, strukturer i samhÀllet och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ en hermeneutisk ansats. Det innebÀr att individernas tolkningar, sÄvÀl de fem respondenternas som min egen har anvÀnts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna.

Utformning av Lagerstyrningsstrategier och Planeringsverktyg för Inköp : En studie pÄ Saab Support & Services

Reservdelsinköparna pÄ avdelningen Support & Services pÄ Saab Àr utspridda pÄ sex orter i Sverige med skilda verksamheter och affÀrer. Dessa skillnader pÄverkar de logistiska beslut som tas och ökar svÄrigheten att anvÀnda en gemensam lagerstyrningsstrategi. I Tannefors, vilket Àr den ort som har tydligast uttalad lagerstyrningsstrategi, grundar sig de största lagerstyrningsproblemen i att systemstödet som anvÀnds vid den dagliga planeringen inte Àr anvÀndarvÀnligt. PÄ de mindre orterna dÀr Saabs inköpsverksamhet inte bedrivits lika lÀnge bestÄr problemen till stor del av att en uttalad lagerstyrningsstrategi saknas vilket leder till brister i planering, ett kortsiktigt tankesÀtt och brÄdskande expressbestÀllningar. För att möta dessa utmaningar har denna studie utformat en gemensam lagerstyrningsstrategi för de tvÄ största inköpsorterna, Tannefors och Nyköping, vilka kan ligga till grund för att kunna utöka strategin till alla Support & Services inköpsorter.Lagerstyrningsstrategin utformades genom att först genomföra en dubbel ABC-klassificering av alla artiklar och sedan gruppera ihop de klasser som kan styras likartat samt bestÀmma en önskad servicenivÄ för respektive grupp.

Betydelsen av en folkhÀlsopolicy i ett lÀn : Upplevelsen av en Policyimplementation samt en Policys PÄverkan pÄ FolkhÀlsoarbetet

Bakgrund: Sverige fick 2003 en övergripande folkhÀlsopolicy som innebar att skapa samhÀlleliga förutsÀttningar för en god hÀlsa i hela befolkningen, samt elva mÄlomrÄden. JÀmtland har utformat en folkhÀlsopolicy som syftar till en gemensam syn pÄ hÀlsa och insatsomrÄden för folkhÀlsoarbetet. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva hur implementeringen av den nya policyn har upplevts i kommuner och landsting i JÀmtlands lÀn, samt hur folkhÀlsoarbetet pÄverkats av policyn. Metod: Kvalitativ metod med frÄgeformulÀr med öppna frÄgor som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av en politiker och en tjÀnsteman frÄn samtliga kommuner i lÀnet, samt landstinget.

NÀrstÄendes erfarenheter av att leva med en partner som drabbats av prostatacancer.

SammanfattningBakgrund: Prostatacancer Àr den mest förekommande cancerformen hos mÀn i Sverige, vilket innebÀr att det finns mÄnga nÀrstÄende till mÀn med prostatacancer i sjukvÄrden. Sjuksköterskor behöver dÀrför kunna bistÄ med hjÀlp och stöd under sjukdomstiden. Syfte: Att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av att leva med en partner som drabbats av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ kvalitativ data med induktiv ansats valdes. Resultatet baserades pÄ elva originalartiklar som har kvalitetsgranskats samt analyserats utifrÄn Fribergs femstegsmodell. Resultat: Dataanalysen genererade fyra huvudkategorier. I En gemensam resa framkom det att beslut var ett delat ansvar och att fÄ och ge stöd var av stor vikt. I Att försöka kontrollera vardagen beskrivs de kÀnslomÀssiga reaktioner som fanns hos nÀrstÄende samt deras förmÄga att hantera vardagen.

De glömda barnen : Om barn som bevittnat vÄld i hemmet

Barn som bevittnat vÄld mot en nÀra anhörig kallas de glömda barnen. Uppskattningsvis upplever mellan 100 000 och 200 000 barn i Sverige vÄld i familjen. Enligt socialtjÀnsten Àr dessa barn brottsoffer, men inte enligt polisen. I undersökningar som gjorts gÀllande misshandlade kvinnor har framkommit att mÄnga barn varit nÀrvarande nÀr misshandeln skett. Det har Àven visat sig att mönstret upprepat sig nÀr barnen vuxit upp och sjÀlva fÄr relationer.

TillnÀrmning av de europeiska företagsskatterna

Vid Lissabonmötet enades medlemslÀnderna om antagandet av de sÄ kallade LissabonmÄlen vilket bland annat innebÀr att EU skall vara den mest konkurrenskraftiga ekonomin i vÀrlden. För att kunna uppfylla dessa mÄl mÄste företagsskattesystemet inom EU förÀndras eftersom EU annars Àr i sÀmre konkurrenslÀge Àn USA nÀr det gÀller att attrahera investerare. Det finns tvÄ förslag till en sÄdan förÀndring som Àr mer aktuella Àn övriga förslag, Home State Taxation (HST) och Common Consolidated Corporate Tax Base (CCCTB). HST Àr ett förslag som gÄr ut pÄ att alla bolag i en grÀnsöverskridande koncern skall berÀkna sin skatt enligt reglerna i den stat dÀr moderbolaget Àr lokaliserat. CCCTB Àr ett förslag som innebÀr ett införande av en ny gemensam skattebas som tillÀmpas pÄ grÀnsöverskridande koncerner.

HÄllbart Gotland : en kvalitativ studie om turismplanering och hÄllbar utveckling

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda pĂ„ vad hĂ„llbar turismutveckling innebĂ€r för Gotland och hur turism mer specifikt pĂ„verkar Gotlands arbete med att ernĂ„ en lĂ„ngsiktig och hĂ„llbar utveckling. Mina frĂ„gestĂ€llningar blev dĂ€rför:1. Finns det en gemensam definition för hĂ„llbar turismutveckling pĂ„ Gotland, och hur ser den dĂ„ ut?2. Hur ser arbetet med att skapa en hĂ„llbar turismutveckling pĂ„ destination ut mer specifikt?3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hĂ„llbar utveckling för destinationen i allmĂ€nhet?4. Om sĂ„, Ă€r detta nĂ„got som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka Ă„tgĂ€rder finns/görs för att motverka detta?För att besvara dessa frĂ„gor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehĂ„llande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom Ă€mnet. Informationen har sedan analyserats utifrĂ„n mina valda teoretiska utgĂ„ngspunkter vilka bland annat behandlar hĂ„llbar turismutveckling med utgĂ„ngspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hĂ„llbarhet, sĂ„vĂ€l allmĂ€nt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn pĂ„ vad det innebĂ€r att arbeta mot en hĂ„llbar turismutveckling, vilken Ă€ven kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->