Sökresultat:
1798 Uppsatser om Gemensam läsning - Sida 42 av 120
StÀndig hunger. Ett nytt sÀtt att visuellt gestalta Selma Lagerlöf pÄ
?Jag har ju en stor begÄvning, det Àr inte vÀrt att krusa med, men min sjÀl Àr just dÀrföri en stÀndig hunger och den behöver allt det strÀnga arbetets spÀnning för att vara iro. Och om jag inte har arbete sÄ behöver jag kÀrlek eller stor framgÄng.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf Àr modernareÀn nÄgonsin, men den visuella gestaltning av henne Àr lika traditionell som tidigare.MÄnga moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvÀtta bortmyten om henne som en gammal sagoberÀtterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde Àlska passionerat och hade nÀra till skrattoch tÄrar, men ocksÄ en medveten och mÄlmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnÀrliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sÀtt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden Àr satt att kommunicera.
Hur portaler kan stödja mikroföretag att överlevaoch vÀxa pÄ en allt större konkurrensutsatt marknadmed hjÀlp av ICT och e-commerce
Detta ar en studie dar man undersokt varfor mikroforetag deltar i portaler och vilketstod mikroforetag ar i behov av via portaler. Detta ar intressant da utvecklingen avICT (informations- och kommunikationsteknik) innebar nya forutsattningar forsmaforetags mojligheter att marknadsfora och salja varor och tjanster och dessatillsammans med de medelstora foretagen utgor upp emot 99% av helaforetagspopulationen i EU-landerna och star for en stor del av de nya arbetstillfallensom skapas i vastvarldens ekonomier. Begransningen till mikroforetag gors eftersomtidigare forskning i forsta hand har berort det som definierats som sma ochmedelstora foretag och inte mikroforetag (1-10 anstallda). E-commerce funktionalitetskall finnas i portalerna eftersom man kan finna tidigare studier som behandlarsamarbete mellan mikroforetag utan e-commerce i portaler.For att genomfora studien valde man att gora en multipel flerfallsstudie efter engenomgang av befintlig forskning pa omradet. Data till flerfallsstudien samlades ingenom dokument, observationer, enkater och intervjuer.
School development based on the experience of a few teachers from Swedish Upper Secondary Schools
Vilka möjligheter har lÀrare att pÄverka inriktningen pÄ utvecklingsarbetet pÄ den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lÀrarna över för att utveckla skolan?
Syftet med studien Àr att ta reda pÄ den syn nÄgra lÀrare pÄ gymnasiet har pÄ sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns nÄgra gemensamma mönster i lÀrarnas sÀtt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att pÄverka.
I arbetet ges en bakgrund och nÄgra teoretiska utgÄngspunkter kring skolframgÄng, skolan som lÀrande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i en skÄnsk kommun har genomförts.
Det Àr i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling Àr egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.
Uppfattningar kring fostran
Syftet med denna studie var att fÄ en större förstÄelse för vad förskolepedagoger och förÀldrar, som i sin vardag Àr i kontakt med barnomsorg, har för uppfattningar kring fostran. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med intervjuer som instrument, dÀr fyra förskolepedagoger samt fyra förÀldrar blivit intervjuade. UtifrÄn resultatet har en induktiv analys genomförts dÀr fyra kategorier delat in resultatet i en struktur. Resultatet med de olika kategorierna vÀrderingar, konflikthantering, utveckling samt kommunikation pÄvisar bÄde gemensamma nÀmnare mellan respondenterna men Àven skilda tankesÀtt. Det visade sig att samtliga intervjupersoner har liknande grundlÀggande vÀrderingar kring barnen, vad som Àr rÀtt och fel.
Business Performance Management utifrÄn ett kvalitetssynsÀtt
Under 1990-talet kom Kaplan och Norton fram med styrningsfilosofin balanserat styrkort som innebÀr att managers uppmanas att inte enbart ta hÀnsyn till finansiella mÄtt utan bör anvÀnda sig av bÄde finansiella och icke-finansiella mÄtt för att kunna styra företag. Det hÀr konceptet med balanserat styrkort har sedan det togs fram utvecklas och i början av 2000-talet finns den tredje versionen av balanserat styrkort som tillsammans med avancerad teknologi bildar konceptet business performance management. Det innebÀr att den information som ligger till grund för de rapporter som bestÄr av finansiella och icke-finansiella mÄtt hÀmtas frÄn en central databas i det verksamhetsöverskridande business performance management systemet. En anledning till det Àr att business performance management knyter samman balanserat styrkort med avancerad teknologi som möjliggör att managers dÀrmed har möjlighet att fÄ tillgÄng till en gemensam version av verkligheten, det vill sÀga en gemensam mental bild hur företaget presterar. Dessutom möjliggör den avancerade teknologin att managers oavsett om beslut tas som Àr strategiska, taktiska eller operativa att de har tillgÄng till den information som beslutsunderlagen baseras pÄ i rÀtt tid.Den information som beslutsunderlagen baseras pÄ mÄste bestÄ av en tillfredstÀllande god kvalitet för att möjliggöra att managers tar korrekta och optimala beslut.
Patientens uppfattning av vÄrdpersonals bemötande vid cancerrelaterad smÀrta - en litteraturstudie
LÄngvarig smÀrta Àr vanlig hos befolkningen och upp till 30-50 % har smÀrta av
nÄgon form. Av dessa Àr 10% direkt relaterade till cancer. Trots god att
medicinsk vÄrd finns tillgÀnglig kan brister i bemötandet frÄn vÄrdpersonalen
resultera i att patienter kÀnner sig otillfredsstÀllda. Syftet med den hÀr
studien var att belysa vilka faktorer patienten uppfattade som viktiga vid
vÄrdpersonalens bemötande i samband med cancerrelaterad smÀrta. Studien
utfördes som en litteraturstudie och Travelbees vÄrdteori lÄg som vÀrdegrund.
FlersprÄkighet pÄ förskolan
Abstract
Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka och fÄ kunskap om hur pedagoger pÄ förskolan arbetar med sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till flersprÄkigheten och vilka resurser de har för att stimulera sprÄk-och identitetsutveckling hos flersprÄkiga barn. FÄr att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar och fÄ in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hÀnsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som pÄverkar sprÄkutveckling hos flersprÄkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön pÄverkar flersprÄkiga barns modersmÄlutveckling.
Innovationskultur: utmaningar, ÄtgÀrder och paradoxer
Ett företags organisationskultur erkÀnns idag av mÄnga som en viktig faktor nÀr det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta Àr att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och vÀrderingar somprÀglar beteendet i en organisation. MÄnga författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmÄga och vissa har ocksÄ gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jÀmförs olika parametrar, som typiskt sett sÀgs ingÄ i en organisationskultur som stödjer innovation, pÄ tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvÀgagÄngssÀtt och dess effekt pÄ kulturen, varpÄ rekommendationer lÀmnas angÄende hur företagen vidare kan agera för att öka förutsÀttningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar ocksÄ, utifrÄn fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen gÄr att generalisera bilden av vad som Àr en innovationskultur pÄ alla företag.
MarknadslÀget pÄ den nordiska elmarknaden : en analys av den nordiska prisomrÄdesproblematiken och den svenska elmarknaden
I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad rÀcker det emellertid sÀllan med enbart avreglering. Ofta behövs Àven fler konkurrerande aktörer pÄ marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anlÀggningskostnader kan det dock vara svÄrt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sÀtt kan dÄ vara att öppna upp marknaden för internationell handel och pÄ sÄ sÀtt skapa konkurrens.
Hur kan musicerande bedömas pÄ högstadiet? : En studie om bedömningar inom musikÀmnet
I studien har undersökts vilka kunskaper och fÀrdigheter som elever i Ärskurs 9 vÀrdesÀtter och anser som mest vÀsentliga att bedöma inom sÄng och ensemblespel och relatera dessa bedömningar till de nationella mÄl och kriterier som har faststÀllts för Àmnet musik. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ samtalsintervju som undersökningsmetod och begrÀnsat mig till att undersöka sexton elever, 8 pojkar och 8 flickor, som jag undervisar i musik pÄ en högstadieskola i Mellansverige. Undersökningen utgÄr frÄn ett fragmatiskt- och sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande. Resultatet belyses ocksÄ utifrÄn formativ bedömning i undervisning och betydelsen av att anvÀnda bedömningsmatriser för att tydliggöra för eleverna vad som de förvÀntas lÀra sig. Resultatet visar att en gemensam syn pÄ bedömning Àr viktig för att eleverna ska veta pÄ vilken kunskapsnivÄ de befinner sig pÄ men Àven för att de ska veta vad de behöver förbÀttra.
OMAKA FĂRĂLDRAR : En kvalitativ studie om separerade förĂ€ldrars konflikter
En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade förÀldrar och samhÀllsförÀndringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa förÀldrar har ökat. De frÄgestÀllningar som har anvÀnts Àr: GÄr det att urskilja nÄgra specifika mÄlgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att förÀldrar uppsöker hjÀlp i form av samarbetssamtal? Finns det nÄgra specifika samhÀllsförÀndringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade förÀldrar har ökat? En semistrukturerad intervjumetod har anvÀnts för att intervjua familjerÀttsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhÀllsutvecklingen.En narrativ analysmetod har anvÀnts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a.
För och emot turkiskt EU-medlemskap - en debattanalys
I denna uppsats analyseras debatten kring Turkiets ansökan om medlemskap i EU. Argument för och emot Turkiets medlemskap analyseras utifrÄn tre kategorier: pragmatiska, vÀrdegrundsorienterade och moraliska argument. Dessa kategorier hÀnförs till olika idealtyper. Idealtyperna kopplas i sin tur till en övergripande instÀllning till EU.Analysen av debatten bringar i första hand klarhet i argumentationen i det specifika studerade fallet. Genom att relatera argumenten till idealtyper, som utgÄr frÄn grundlÀggande instÀllningar avseende EU:s identitet, tillförs ocksÄ en generaliserande ambition.Den största delen av argumentationen har upptagits av pragmatiska argument.
Kaos i socialförsÀkringsadministrationen - en studie av orsakerna till FörsÀkringskassans förstatligande
Ă
r 2005 förstatligades FörsÀkringskassan, vilket innebar att de 21 sjÀlvstyrandelÀnsförsÀkringskassorna och RiksförsÀkringsverket slogs samman till enmyndighet. I en litteraturbaserad fallstudie undersöks orsakerna till förstatligandetoch vilken betydelse det har haft för socialförsÀkringsadministrationen. Detta görsgenom att vi utifrÄn ett instrumentellt och ett kulturellt perspektiv tittar pÄ hurFörsÀkringskassans verksamhet, processer, struktur och organisationskultur sÄg utföre respektive efter förstatligandet.Resultaten visar att FörsÀkringskassan instrumentellt sett blev statlig eftersomregeringen ville öka sina möjligheter till styrning och ansvarsutkrÀvande avFörsÀkringskassan. Ytterligare orsaker var att man avsÄg öka verksamhetensmÄluppfyllelse, resursutnyttjande, samordning, specialisering och standardisering.Kulturellt sett genomfördes förstatligandet dÄ regeringen önskade skapa engemensam organisationskultur för att öka vÀrdestyrningen, rÀttssÀkerheten,kompetensutvecklingen och tilltron till myndigheten.Slutsatsen Àr att det finns en basal förklaringsfaktor till förstatligandet, vilkenÀr regeringens önskan om ökad styrning. DÀrtill finns det tvÄ bakomliggandeförklaringsfaktorer, vilka utgörs av regeringens krav pÄ effektivisering ochbesparingar..
Fritidspedagogens arbete med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet
Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad fritidspedagoger frÄn olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att frÀmja och stödja elevernas fysiska utveckling pÄ fritidshemmet.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville jag fÄ reda pÄ hur fritidspedagoger tÀnker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter pÄ olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola nÀr det gÀller fysiska utveklingen.
Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hÀlsa. Dock fanns det inte nÄgot mÄlinriktat arbete med fysiska aktiviteter pÄ fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas pÄ fritidshemmet pÄ olika fysiska aktiviter sÄ ofta sÄ möjligt.
VÀgen till det goda exemplet Erfarna specialpedagogers uppfattningar om framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete
Syftet med arbetet Àr att belysa vad sju erfarna specialpedagoger menar vara framgÄngsrikt specialpedagogiskt arbete. Den ska ge svar pÄ vad specialpedagogerna menar vara vÀgen till ett gott exempel. Hur uppfattar specialpedagogerna det positiva och framgÄngsrika arbete som ger elevgrupper och enskilda elever en bÀttre situation.
Med hjÀlp av intervjuer vill jag se hur specialpedagogerna beskriver sitt arbete som leder till en förbÀttrad situation för elever och elevgrupper.
Sammanfattningsvis visar mitt arbete att specialpedagogerna menar att allt gott arbete bygger pÄ goda relationer, tillit mellan de olika parter som arbetar tillsammans och att en kÀnsla av framtidstro kan frammanas. För att utvecklingen ska bli positiv mÄste arbetet ske pÄ olika nivÄer anser specialpedagogerna och omfatta alla skolans pedagoger och skolledning. Alla som arbetar i skolan ska ha en gemensam syn pÄ vad skolan stÄr för och ska fungera som modeller för elever och varandra.