Sök:

Sökresultat:

1726 Uppsatser om Gemensam förvaltning - Sida 9 av 116

Skogens sociala v?rden. En j?mf?rande studie ?ver planeringen av kommun?gd skog

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Kompostering i kommunal regi: en fallstudie i Arvika Parkf?rvaltning

Arvika Fastighets AB is a municipal subsidiary tasked with managing all green areas in the municipality, with a strong focus on the City Park and plant beds in the city centre. These areas generate large amounts of green waste, which is currently transported to the municipality's composting area at Lycke. Currently, the material is piled up and turned once a year without using the resulting soil for flowerbeds, lawns, and shrub/tree plantings. The purpose of the study is to determine if Arvika can compost the green waste in a more efficient manner and produce weed-free soil ready to be mixed into various substrates for different purposes. Interviews with the Swedish Church and several municipalities in Sweden have been conducted to learn from their experiences and knowledge of how they make their composting work.

Den gemensamma förvaltningens möjligheter och problem: en fallstudie av Marslidens fiskevÄrdsomrÄde

Runt om i vÀrlden fortsÀtter mÀnniskans gemensamma naturresurser att utarmas pÄ grund av att vi kortsiktigt vill maximera vÄran vinst, och glömmer att vi alla tjÀnar mest pÄ hÄllbart nyttjande av resurser pÄ lÄng sikt. Hur mÀnniskan bÀst ska organisera förvaltningen av de gemensamma resurserna har i mÄnga decennier varit en frÄga för debatt. Argumentationen har lÀnge kretsat kring den statliga och privata kontrollen, men med tiden har allt större vikt lagts vid möjligheterna med lokalt förvaltade resurser. Förhoppningen Àr att individer som direkt Àr berörda av resursen ska ha incitament att förvalta resursen ur ett hÄllbart perspektiv. För att en sÄdan förvaltning ska komma tillstÄnd Àr det regelverk som skapas runt resursen av största vikt.

Unionsstaternas rÀttigheter till den nationella processuella autonomin (artikel 6 EU) kontra Unionsmedborgarens rÀttigheter till den fria rörligheten inom EU (artikel 39 EG)

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Övriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.

Organisering & samordning f?r klimatanpassning - En j?mf?relse av samordningskapacitet mellan avsektoriserade och traditionella kommuner

Syfte: Uppsatsen har dels ett beskrivande syfte, att kartl?gga organiseringen kring klimatanpassning i avsektoriserade respektive traditionellt organiserade kommuner, men ocks? ett f?rklarande syfte att utreda om och hur samordningskapacitet varierar ur ett strukturellt perspektiv. Unders?kningen utg?r fr?n en ?vergripande fr?gest?llning som handlar om hur en avsektoriserad kommunalf?rvaltning p?verkar kapaciteten att samordna kring klimatanpassning. Teori: F?r unders?kningen anv?nds teorier om samordning, policy integrering och mainstreaming.

?Man blir vis av böcker? - en jÀmförelsestudie om elevers uppfattning av skönlitteraturundervisning i svenskÀmnet pÄ högstadiet och gymnasiet

Syftet med undersökningen Àr att se vilka likheter och skillnader som finns i svenskundervisningens arbete med skönlitteratur pÄ högstadiet och pÄ gymnasiet. Uppsatsen bygger pÄ en sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ undersökning av elever samt en kvalitativ undersökning av lÀrare. Deltagarna i undersökningen bestÄr av fyra lÀrare, tvÄ högstadie- och tvÄ gymnasielÀrare, och 85 av deras elever. Undersökningen visar att elever och lÀrare vÀxelvis vÀljer vilken litteratur som ska anvÀndas i undervisningen. Det finns en gemensam uppfattning bland alla lÀrarna att eleverna visar ett motstÄnd mot den klassiska litteraturen.

Nutida uppfattningar om svensk utrikespolitik : en diskursanalays av svenska politikers förestÀllningar om utrikespolitik idag

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka diskursen om utrikespolitik ur ett svenskt perspektiv. I uppsatsen undersöker vi hur svenska politiker diskuterar dagens och framtidens svenska utrikespolitik. Studien bygger pÄ intervjuer med sju av ledamöterna i riksdagens utrikesutskott. I analysen av dessa ledamöters utsagor utgÄr vi frÄn ett diskursanalytiskt perspektiv och anvÀnder diskursteorin som verktyg. Svensk utrikespolitik har i historien ofta förknippats med neutralitetstÀnkande och frÀmjandet av vÀrderingar sÄsom mÀnskliga rÀttigheter och nedrustning.

Den stora utmaningen- en fallstudie över vikten av en gemensam vÀrdegrund i ett detaljhandelsföretag

Uppsatsens titel:Den stora utmaningen ? en fallstudie över vikten av en gemensam vĂ€rdegrund i ett detaljhandelsföretag Kurs: SMA405 Examensarbete - Magisterkurs Författare:Emma Halvarsson &Agnes Sjögreen Handledare: Örjan Hallgren & Sumi Park Dahlgaard Nycklord: Företagskultur, ledarskap, intern marknadsföring, kommunikation, visioner, vĂ€rderingar Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och undersöka hur en gemensam vĂ€rdegrund kan bli en del av företagskulturen. Uppsatsens huvudsakliga frĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur implementeras och sprids visioner och vĂ€rderingar pĂ„ ett framgĂ„ngsrikt sĂ€tt i ett detaljhandelsföretag? Metod:Det empiriska materialet samlades in utifrĂ„n en kvalitativ undersökningsmetod, med djupintervjuer som huvudsakligt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Med hĂ€nsyn till uppsatsens syfte har vi valt att utgĂ„ ifrĂ„n en hermeneutisk forskningsansats, dĂ€r tolkning utgör den huvudsakliga forskningsmetoden.

Mjuka vÀrden och lull-lull : Om varför Försvarsmaktens vÀrdegrund inte upplevs som tydlig och gemensam

År 2005 pĂ„stods att majoriteten av de officerare som inte stödde Försvarsmaktens ominriktning mot insatsförsvar och ökat internationellt engagemang var sĂ„ kallat ej toleranta. Under Ă„ren dĂ€rpĂ„ kom myndighetens överbefĂ€lhavare att konstatera att en av ominriktningens avgörande delar handlade om att förĂ€ndra vĂ€rderingar, förhĂ„llningssĂ€tt och verksamhetskultur, liksom att den gemensamma vĂ€rdegrundens stĂ€rkande var avgörande för militĂ€rens framtid.Av fortsatt forskning om Försvarsmaktens vĂ€rdegrundsarbete kan likvĂ€l utlĂ€sas att vĂ€rdegrunden inte alls upplevs som sĂ„ tydlig och gemensam som Försvarsmaktsledningen avser, varför förevarande arbete har syftat till att utreda varför just militĂ€rens vĂ€rdegrund(sarbete) inte fungerar fullgott. Inom ramen för en (hypotetisk-)deduktiv, kvantitativ frĂ„geformulĂ€rsmetod har respondenter ur de tvĂ„ lĂ€gsta femtedelarna av myndighetens befĂ€lskĂ„r ombetts besvara frĂ„gor om vad desamma vet om, liksom hur desamma ser pĂ„, vĂ€rdegrunden och vĂ€rdegrundsarbetet.I flera avseenden var resultaten ovĂ€ntade: Majoriteten av respondenterna var bĂ„de förtrogna med och helt eller delvis positiva till det ovannĂ€mnda. Beklagligtvis innebar den lĂ„ga svarsfrekvensen emellertid betydande hinder för urvalet och omöjliggjorde generella slutledningar om populationen ifrĂ„ga. Resultaten möjliggjorde icke desto mindre slutsatsen att vĂ€rdegrunden i nĂ„gon grad accepteras och tillĂ€mpas men inte har förankrats och införlivats tillfullo.

Egen dator i skolan : Den bÀrbara datorns pÄverkan pÄ interaktionen mellan elever pÄ raster

I min undersökning studerar jag elevernas interaktion face-to-face pÄ raster dÀr den bÀrbara datorn finns med. Syftet Àr att undersöka hur den bÀrbara datorn pÄverkar interaktionen mellan eleverna pÄ raster. Mina frÄgestÀllningar Àr hur och nÀr elever Àr socialt responsiva respektive asocialt responslösa pÄ raster samt hur elevernas interaktionsritualer ser ut? Jag har anvÀnt en kvalitativ metod för att kunna besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar. Jag intervjuade fem elever i Ärskurs ett pÄ en gymnasieskola i Karlstad och genomförde tre observationstillfÀllen. Studien visar att den egna datorn bÄde kan ses som en tillgÄng och hinder pÄ raster för elever pÄ gymnasiet vid interaktion.

Akutmottagningsjuksköterskors uppfattning av muntlig överrapportering frÄn ambulanspersonal

Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering Àr av stor vikt dÄ detta ökar patientsÀkerheten. I nulÀget finns ingen allmÀnt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras pÄ svenska sjukhus Àr SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering frÄn ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, pÄ ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvÀrsnittsstudie med enkÀt som underlag för datainsamlingen utfördes.

Anpassning eller utveckling? : LÀrares lÀrande under en kompetensutvecklingssatsning

Att individer i organisationer lÀr Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna möta samhÀllets stÀndiga förÀndringar och nya krav.  Att medarbetare lÀr av varandra och att deras förmÄgor samordnas och tas tillvara Àr en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid fÄ tillfÀllen stÄr lÀrandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har dÀrför valt att pÄ en gymnasieskola följa en inledande termin i ett lÄngsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lÀrande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lÀrare om deras erfarenheter av och syn pÄ kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frÄgestÀllningar vilken typ av lÀrande som sker och vad som frÀmjar respektive hindrar att lÀrande sker. Jag har utgÄtt frÄn teorier som ser lÀrande som nÄgot som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Body Coupled Communication: Ändring av prototypkort

Kommunikation genom att anvÀnda mÀnniskokroppen som  överföringsmedium, med kapacitiv koppling mellan hud och sensor, har varit ett pÄgÄende forskningsomrÄde för PAN (Personal Area Network) sedan Thomas Guthrie Zimmerman introducerade tekniken 1995. Anledningen till detta Àr att undersöka fördelar och anvÀndningsomrÄden för en kommunikationsmetod som ej sÀnder ut RF-signaler och dÀrmed minska risken för obehörig avlyssning.Denna rapport beskriver ett examensarbete som undersöker möjligheten till eliminering av USB- till UART-konverterare pÄ Microchip BodyCom genom mjukvaru-USB-stack och kombinera denna med Body Coupled Communication funktionalitet i en gemensam mikrokontroller. Vidare studeras om programkoden i Body Coupled Communication sÀndare kan modifieras för att utöka funktionaliteten.Det var givet i förutsÀttningarna att mikrokontroller frÄn Microchip skulle anvÀndas, vidare var lÄgt pris respektive lÄg strömförbrukning viktigt, sÀrskilt för sÀndaren. Metoden för att uppnÄ detta har varit anvÀndning av Microchip BodyCom development kit tillsammans med Microchip USB low pin count development kit och Microchip USB firmwareframework.Resultatet blev att USB- till UART-omvandlare kunde integreras med Microchip BodyCom genom att anvÀnda mjukvaru-USB-stack och en modifierad programkod för BodyCom i en gemensam mikrokontroller.Endast fantasin sÀtter grÀnsen för vad Body Coupled Communication kan anvÀndas till. Det skulle t.ex.

MÄlmatchning. Psykosociala arbetsmiljöfaktorers betydelse för att uppnÄ verksamhetsmÄlen.

Syftet med denna kvalitativa studie Ă€r att undersöka om undersköterskorna pĂ„ ett Ă€ldreboende i Göteborgs stad arbetar mot samma mĂ„l, om undersköterskorna upplever att det finns hinder eller möjligheter som pĂ„verkar deras förmĂ„ga att arbeta utefter mĂ„len, samt vilken betydelse den psykosociala arbetsmiljön har för att verksamheten skall uppnĂ„ MĂ„lmatchning.Denna kvalitativa studie har en induktiv ansats och bygger pĂ„ semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och en enhetschef pĂ„ ett Ă€ldreboende i Göteborgs stad. Som analysmetod har empiristyrd tematisk analys anvĂ€nts.I denna studie har framkommit att undersköterskorna och deras enhetschef upplever utmaningar i sin arbetssituation, frĂ€mst pĂ„ grund av beslut kring budget, Optimerad Bemanning och Time Care, som fattats högre upp i organisationen. Dessa pĂ„verkansfaktorer har negativ inverkan pĂ„ sĂ„vĂ€l den psykosociala arbetsmiljön som deras förmĂ„ga att uppnĂ„ verksamhetens mĂ„l. Den gemensamma mĂ„lbilden behöver förtydligas. Även de förvĂ€ntningar som verksamhetens alla olika parter har pĂ„ varandra mĂ„ste tydliggöras.

Gemenskap mot alla odds : En undersökning om identitet och identitetsförÀndringar hos medlemmar i den Syrisk-ortodoxa kyrkan i SödertÀlje.

Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med mÀnniskor som tillhör Syrisk - ortodoxa kyrkan och en genomgÄng av litteraturstudier.Syftet Àr att genom intervjuer, litteraturunderstudier och vÄra iakttagelser forska kring identitet och identitetsförÀndringar hos kyrkans medlemmar. För att tydliggöra lite mer syftet med vÄrt arbete Àr att kyrkans medlemmar kommer frÄn lÀnder, dÀr religionen och en del andra traditionella vÀrderingar spelar en betydande roll i mÀnniskornas liv. Sverige pÄ mÄnga olika sÀtt Àr annorlunda inte minst nÀr det gÀller synen pÄ religion, familjen, barnuppfostran Àven synen pÄ demokrati och yttrandefrihet.Meningsskiljaktigheter kring etnisk identitet orsakar splitring bland kyrkans medlemmar medan Seyfo som en gemensam identitetsmarkör skapar tillhörighet. Kyrkans roll, som en enda identitetsmarkör och dess betydelse, hÄller pÄ att förÀndras hos gruppens medlemmar. DÀremot vilken/vilka identiteter kommer att fÄ mest betydelse för kyrkans medlemmar för att skapa gemenskap gÄr det inte med sÀkerhet att hÀvda.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->