Sökresultat:
1726 Uppsatser om Gemensam förvaltning - Sida 7 av 116
Samverkan mellan förskola och hem : En kvalitativ intervjustudie om förskollÀrares och förÀldrars perspektiv pÄ hur samverkan fungerar i praktiken
Studiens syfte var att belysa och jÀmföra förskollÀrares respektive förÀldrars perspektiv pÄ hur samverkan mellan förskola och hem fungerar i praktiken. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie och bÄde förskollÀrare och förÀldrar intervjuades. Den datainsamlingsmetod som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att samverkan mellan förÀldrar och personal sker genom att aktörerna möts i olika typer av formella och informella möten. Det finns mÄnga likheter i deras upplevelser av dessa samverkansformer.
En granskning av bestÀmmelsen i 6 kap. 13 a § förÀldrabalken : Barnets möjlighet att fÄ psykiatrisk och psykologisk vÄrd nÀr vÄrdnadshavare Àr oense
För att pÄ ett enkelt sÀtt beskriva det trepartsförhÄllande som existerar mellan barn, förÀldrar och socialnÀmnd kan sÀgas att förÀldrar har det frÀmsta ansvaret för att barns hÀlso- och sjukvÄrdsbehov tillgodoses och ytterst Àr socialnÀmnden ansvarig. Nuvarande rÀttslÀge kan ur ett tillÀmpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vÄrdnadshavare söker socialnÀmndens samtycke för att den andre vÄrdnadshavaren motsÀtter sig barnets vÄrd. I ett första steg ska socialnÀmndens utredningsarbete bestÄ av att ta hÀnsyn till huvudregeln i förÀldrabalken som stadgar att vÄrdnadshavare har gemensam bestÀmmanderÀtt. SocialnÀmnd ska i och med huvudregeln försöka fÄ vÄrdnadshavarna att enas i frÄgan.
Algoritmisk (o)r?ttvisa? En analys av risker och r?ttsliga utmaningar f?rknippade med anv?ndningen av automatiserat beslutsfattande inom den offentliga f?rvaltningen
M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.
Interaktiv ekonomistyrning och effektivitet i offentlig verksamhet
Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk
information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller
andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation
hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ
effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie
gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens
betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga
intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av
interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen.
Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet
jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer
samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten
hos de studerade klinikerna.
Det moderna risksamhÀllet: En studie om klimatrisker inom kommunal krisberedskap
KlimatförÀndringarna Àr numera ett fenomen vi inte kan bortse ifrÄn. De sker hÀr och nu och det rÄder mer eller mindre gemensam vetenskaplig konsensus om att sÄ Àr fallet. Med klimatförÀndringarna kommer risker vi i nulÀget har vÀldigt svÄrt att förutse och förhÄlla oss till och dÀrmed pÄverkas integrationen av dessa i den kommunala krisberedskapen. Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer det Àr som pÄverkar integrationen av klimatrisker inom den kommunala krisberedskapen. Resultatet Àr baserat pÄ ett antal intervjuer som har genomförts med personer inom kommun och kommunfullmÀktige.
Kursplanen sÀger si, lÀraren sÀger sÄ ? Men vad sÀger egentligen eleverna? : En komparativ studie mellan elever och lÀrares uppfattningar av ÀmnesomrÄdet Svenska pÄ gymnasial nivÄ med utgÄngspunkt i kursen Svenska 2 ur gymnasieskolans lÀroplan frÄn 2011 (
En undersökning utförd av OECD (Organization for Economic Co-Operation and Development) visar att skolresultaten bland de svenska 15-Ă„ringarna sjunker drastiskt och att inget annat av de deltagande lĂ€ndernas resultat sjunkit lika mycket under lika lĂ„ng tid. Denna studie Ă€r en stickprovsundersökning som behandlar hur Ă€mnesuppfattningen inom Ă€mnesomrĂ„det Svenska skiljer sig mellan lĂ€rare och dess respektive elever. Urvalet bestĂ„r av tre gymnasieklasser i Ă
rskurs 2 som studerar olika studieförberedande program pÄ tre olika gymnasieskolor i en medelstor svensk kommun. Studien gÄr ut pÄ att pÄvisa hur en gemensam överensstÀmmande Àmnesuppfattning mellan bÄda parterna pÄverkar möjligheten till jÀmstÀllda och rÀttvisa resultat.Studiens resultat och analys visar pÄ att lÀrare och elever inte nödvÀndigtvis inte delar en gemensam Àmnesuppfattning dÀr lÀrare av tradition ser Àmnet som ett litteraturhistoriskt bildningsÀmne. I kontrast till detta ser man att eleverna istÀllet ser Àmnet som ett praktiskt fÀrdighetsÀmne dÄ de efterfrÄgar praktisk nytta av ÀmnesinnehÄllet..
Valutariskexponering
EMU införandet den 1 januari 1999 gjorde att den bilaterala vÀxelkursen mellan EMU medlemslÀnderna var oÄterkalleligt fixerad och de deltagande lÀnderna började dela en gemensam valutapolicy, som styrs av ECB (Europeiska centralbanken), med explicit mÄl att skydda prisstabiliteten. Det betyder att 12 EMU medlemslÀnderna delar en gemensam vÀxelkurs vis-à -vis resten av vÀrlden. Eftersom tidigare forskning inte givit nÄgot entydigt svar pÄ sambandet mellan företagsvÀrde och valutariskexponering anser vi att det finns ett intresse av att utreda frÄgan ytterligare. EMU-intrÀdet bör ha effekter pÄ valutariskexponering hos företag med utlÀndska aktiviteter, dÀrför har vi valt att analysera de svenska exportföretagen och EMU-intrÀdets möjliga effekter vad gÀller dessa företags valutariskexponering. Den hÀr uppsatsen analyserar effekten av vÀxelkursstabilisering efter EMU intrÀdet pÄ valutariskexponering hos de stora svenska exportföretagen.
Konsten att tillverka en identitet-En studie av orsakerna och mobiliseringen till vÄldet i centrala Kalimantan 2001
Sampit, en stad i provinsen centrala Kalimantan pÄ ön Borneo, blev i februari 2001 skÄdeplats för en attack pÄ den invandrade folkgruppen madureser iscensatt av de infödda dajakerna som lÀmnade 500 madureser döda och 100 000 flyende.Denna studie förklarar attacken utifrÄn tanken om den instrumentella anvÀndningen av etnicitet dÄ eliters intressen kan skönjas, dolda frÄn den dajakiska majoriteten vilken Àr ett splittrat och fattigt folk, utan gemensam religion, sprÄk eller kultur. Analysen utförs med teorier om den, egentligen begrÀnsade roll etnicitet spelar som orsak till konflikter och vad som istÀllet sannolikt orsaker dem samt vidare teorier om den instrumentella anvÀndningen av etnicitet och vilka uttryck den tar sig.Denna uppsats argumenterar för att ekonomiska och politiska intressen lett till att en vÀlbÀrgad elit skapat en gemensam identitet de splittrade inhemska folken bÄde kan samlas under samt kanalisera sitt missnöje genom men dÄ samtidigt blivit till elitens verktyg och vapen för att uppnÄ dess intressen..
Ditt uppdrag Àr mitt uppdrag : LÀrares tankar kring att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt
Syftet med den hÀr studien var att ur ett lÀrarperspektiv synliggöra problematiken med att fÄ till stÄnd ett gemensamt synsÀtt vad gÀller barns utveckling, kunskap och lÀrande mellan lÀrare i förskoleklassen och grunskolans Är ett. FrÄgestÀllningen var: Vilka faktorer anser lÀrare frÀmjar respektive hindrar utvecklingen av ett gemensamt synsÀtt?Studien var kvaltitativ och genomfördes med hjÀlp av inspelade intervjuer av sex lÀrare varav tre Àr verksamma i förskoleklass och de andra tre i Ärskurs ett.I studiens resultat framkom en mÀngd faktorer som anses utgöra hinder och/eller möjligheter för att frÀmja en gemensam syn. Det mest primÀra var att lÀrarna i arbetslaget för en dialog om verksamheten. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetslagets sammansÀttning, samt att tid avsÀtts för att kunna föra diskussioner kring barnen, deras kunskap och utveckling.
Vi brÄkar om barnen : En granskning av förslagen Barnkonventionen som lag och Barnbalk istÀllet för FörÀldrabalken
Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhĂ„llandet nĂ€r tvĂ„ parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagĂ€ndringar. Uppsatsen delar in kritiken i omrĂ„dena: Barnets talan, Gemensam vĂ„rdnad och bestĂ€mmanderĂ€tt, FaststĂ€llande av vĂ„rdnaden om barnet, UmgĂ€ngesrĂ€tt och umgĂ€ngessabotage, Ekonomi, VerkstĂ€llighet och Ăvriga Ă€mnen, som redovisas var för sig. Dessa omrĂ„den tar sikte pĂ„ nĂ„got enskilt problem. TvĂ„ större lösningsförslag Ă€r av mer genomgripande karaktĂ€r: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istĂ€llet för FörĂ€ldrabalken. Dessa redovisas ocksĂ„ var för sig.
Kvinnors upplevelse av livsfasen klimakteriet: En litteraturstudie
Livsfasen klimakteriet eller övergÄngsÄldern Àr en hormonell omstÀllning som prÀglas av Àggstockarnas Äldrande och slutligen totala funktionsbortfall. Klimakteriet Àr en biologisk övergÄng gemensam för alla kvinnor. I vÀstvÀrlden prÀglas den hÀr livsfasen av tre olika synsÀtt; Klimakteriet ses som ett hormonellt bristtillstÄnd som varar livet ut,en social och kulturell konstruktion och en utvecklingsfas i kvinnans liv, den tredje Äldern. Syfte med den hÀr litteraturstudien Àr att belysa hur kvinnor upplever livsfasen klimakteriet. Resultatet visar att kvinnorna upplevde klimakteriet olika men det fanns en gemensam upplevelse av att upprÀtthÄlla en kÀnsla av sammanhang i upplevelsen av förÀndring under den hÀr livsfasen.
SjÀlvintresse som Samarbetsgrund : Företag i Samverkan
Denna uppsats belyser förutsÀttningar för samarbete om en gemensamt Àgd resurs mellan traditionellt sett egoistiska vinstmaximerande aktörer. Handlingar som motiveras utifrÄn egoistisk vinstmaximerande rationalitet vid utnyttjandet av en gemensamt Àgd resurs Àr kontraproduktivt och ohÄllbart för resursens bevarande pÄ lÄng sikt. DÀrför mÄste aktörerna Àndra sitt beteende kring utnyttjandet av resursen.HÀr belyses de förutsÀttningar, processer, handlingsmotiv och verktyg som krÀvs för att gemensam handling mellan egoister kan ingÄs, etableras och bevaras. Samarbete som utformas enligt modellen som beskrivs i denna uppsats ger individerna högre nyttoavkastning samtidigt som resursen kan bevaras pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Egoistiska, eller sjÀlvintresserade, konkurrerande aktörer gör lÄngsiktiga nyttovinster pÄ att samarbeta.Som exempel anvÀnds tvÄ imaginÀra vinstdrivande företag pÄ en konkurrensutsatt marknad.
SE-bolag ? varför uteblir succén i Sverige?
SammanfattningDe europeiska medlemsstaterna hade en vision om en gemensam bolagsform med ett gemensamt regelverk för att pÄ sÄ sÀtt förtydliga sitt syfte som union genom att sudda ut nationsgrÀnserna. Det tog emellertid mer Àn 40 Är för europakommissionen att förena sig om den gemensamma bolagsformen pÄ grund av motsÀttningar i lagstiftningsförfarandet. Tanken om det gemensamma regelverket förblev sÄlunda en vision. SE-bolaget möjliggjordes som bolagsform genom en förordning om bolagets bildande och struktur. PÄ grund av ytterligare svÄrigheter att enas dröjde det ett par Är innan direktivet om arbetstagarinflytandet tillgÀngliggjordes.
Förnöjelse i en KÀrleksrelation
Huvudsyftet med studien var att undersöka olika faktorers betydelse för tillfredsstÀllelsen i en kÀrleksrelation. Framförallt; anknytning, konflikt och copingstilar, samt inre/yttre sexuell locus of control, relationsfaktorer, spillovereffekt; pÄverkan mellan partners relationstillfredsstÀllelse och konfigurationen av pars anknytningsstilar. Dessutom undersöktes om det fanns en gemensam underliggande struktur inom anknytning, konflikt och copingstilar. 106 personer (52 par) besvarade en enkÀt rörande de olika omrÄdena. Faktoranalys visade 60 % total gemensam varians för anknytning, konflikt och copingstilar, de tre presenterade faktorerna benÀmns som generella copingstilar; -flexibel, -Ängestrelaterad och -undvikande.
Fusioner - Àr tvÄ plus tvÄ lika med fem?
Inom lÀkemedelsbranschen har fusioner och samgÄenden blivit allt vanligare för att uppnÄ synergieffekter i form av kostnadsbesparingar och intÀktsförbÀttringar. Trots positiva synergieffekter pÄ kort sikt Àr de lÄngsiktiga fördelarna lÄngt ifrÄn givna. Det har visat sig att flertalet fusioner misslyckas pÄ grund av att marknadseffekterna vid en fusion inte undersökts eller tillrÀckligt ingÄende beaktats. Leder en fusion mellan tvÄ likartade företag till ökade marknadsandelar?Fusionen mellan Astra och Zeneca tillkÀnnagavs 1998, och Àr en av de största företagsfusioner som genomförts i Sverige.