I uppsatsen förenas två perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nämnare. Syftet är att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers språkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men också som språkform med ett slags egenvärde. Undersökningen har baserats på två, av mig iscensatta, engelsklektioner i en åttondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör.För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar.Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession..

Vi hoppas att vårt examensarbete ska bidra till att elever i koncentrationssvårigheter ska uppmärksammas mer, och få ett bättre stöd i skolan. Syftet med arbetet är att pedagoger skall kunna få en bredare inblick i hur de kan stödja denna elevgrupp. Därmed hoppas vi att dessa elever kommer att få en bättre möjlighet att uppnå målen i Lpo-94 (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Vi har intervjuat psykologer, skolledare, specialpedagoger, specialidrottslärare, resurser/elevassistenter samt grundskolelärare. Det vi kommit fram till när vi tolkat och analyserat resultaten av intervjuerna är att elever i koncentrationssvårigheter behöver en stark struktur omkring sig.

Intentionen med detta examensarbete var att förvärva kunskap om hur pedagogerna anpassar studierna för elever med matematiksvårigheter. Vår undersökning baserades på intervjuer med gymnasielärare, en komvuxlärare och en specialpedagog. Intervjuerna blev, efter sammanställning, jämförda mot tidigare forskning av matematiksvårigheter. Från forskarvärlden tog vi del av olika forskares syn på diagnostisering av elever. Resultatet av vår undersökning visade att både bland forskare och bland pedagogerna fanns olika uppfattningar om hur elever med matematiksvårigheter skulle bemötas.

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärare använder geografiläroboken och lärarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lärares, elevers och vårdnadshavares användning av geografiläroboken i år 5. Studien bygger på enkätundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lärare, elever och vårdnadshavare på två skolor i två kommuner. Resultatet visar att läroboken och lärarhandledningen sällan styr hela undervisningsplaneringen. Lärarhandledningen används som en idébank och läroboken används främst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam högläsning och samtal kring bilder i läroboken eller för elevers individuella arbete. Elever använder läroboken på liknande sätt i hemmet som i skolan.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frågeställningar är hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att få och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som påverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinära ansats. I resultatet såg jag att ett större fokus på processkvaliteten behöver läggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förståelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en långsiktig och hållbar utveckling..

Om man ser Rimboprojektet i ett samhällsperspektiv kan man säga att det har fler tankeväckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förändring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmärksamhet på etikfrågorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt språk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sätt att ta vara på de resurser som finns inom organisationen har påvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt läge för att fortsätta att arbeta med etikfrågorna i förvaltningen för att tydligt formulera de värderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrån en gemensam målsättning där alla får delta på lika villkor..

Syftet med denna uppsats är att skildra inkluderingsarbetet på två grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals åsikter i frågan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen integrering och inkludering. Den försöker också definiera de båda begreppen och ge en tillbakablick på hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan. Vi har intervjuat ett antal lärare och skolledare som på olika sätt är berörda av grundsärskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser på inkluderingsarbetet. Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns några gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men våra respondenter upplever att delaktighet är väldigt viktigt. Det saknas också samstämmighet kring innebörden av begreppet inkludering. I arbetet diskuteras huruvida det är möjligt för skolan att få en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det är att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas..

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att sammanställa de olika tolkningsmetoderna samt att rangordna vilken dignitet de har i relation till varandra. Arbetet beskriver hur den något komplexa processen för avtalstolkning går till samt vilka principer domstolen måste rätta sig efter. Jag kan numera fastställa att även om utgångspunkten vid all avtalstolkning är den gemensamma partsavsikten krävs det ofta andra tolkningsmetoder för att komma fram till en lösning på konflikten eftersom det i praktiken är förenat med mycket svårigheter att försöka finna en gemensam partsavsikt. Arbetet omfattar även en jämförelse med internationell avtalstolkning eftersom vi lever i en allt mer globaliserad värld och det är så pass vanligt förekommande med internationella avtal att man inte kan bortse från den betydelse som andra länders avtalstolkning kan ha för svenska avtalsparter..

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för användning i villor. Som energikälla används de heta rökgaserna från förbränningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av året då värme- och energiförbrukningen är som störst i vårt land. Under den varma årstiden finns den tillgänglig som reservkraftverk. Tanken är att stirlingmotorns värmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

I detta arbete intresserar vi oss för mötet mellan unga kvinnor och talet om och från pornografin, i syfte att förstå hur detta tal upplevs av individerna. Studien bygger på utskrifter från två fokusgruppsintervjuer. Informanter var fem unga kvinnor. Diskursanalys användes som metod för bearbetningen av materialet och resultaten diskuterades utifrån för ämnet relevant litteratur, i huvudsak feministisk och psykoanalytisk sådan.Deltagarna upplevde sig som klämda mellan den pornografiska diskursen som föreskriver ett visst utseende och en viss sexrepertoar och det motstridiga talet om pornografi som betraktar den antingen som kvinnoförtryck, eller som enbart filmatiserade fantasier. En konvergenspunkt gemensam för diskursanalysens resultat och de teorier vi använt, verkar uppstå kring kontrollen av kvinnlig sexualitet..

Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik. Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet.

Bostadsområdet Stålet i Luleå ägs av en bostadsrättsförening som omfattar 30 stycken lägenhetshus. Riksbyggen är fastighetsförvaltare för denna förening och sköter bl.a. den tekniska förvaltningen. Riksbyggen har fått i uppgift att se över föreningens radiator- och fjärrvärme sekundärsystem för att i förlängningen eventuellt byta ut dessa system pga. eftersatt underhåll och med osäker drift som resultat.

Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett område med många goda kvalitéer men också ett område som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sätt att skapa rum genom ny bebyggelse och smärre fysiska åtgärder, t. ex.