SammanfattningSyftet med denna undersökning är att studera förskolebarns sätt att samtala om innehållet i texter, barnens textrörlighet samt nivåer av textrörlighet vid gemensam läsning av en bilderbok. Detta studeras utifrån att se vilka egna initiativ barnen tar vid gemensam läsning och vad de samtalar om vid ett styrt samtal. Barnens egna initiativ jämförs därefter med det styrda samtalet. Tio boksamtal med två barn i varje grupp används som metod. Undersökningen genomförs på två olika förskolor.

Syftet med denna studie är att belysa hur lärare och pedagoger ser på inkludering av barn i svårigheter och hur detta påverkar gruppen/klassen som helhet. Genom kvalitativa intervjuer av sex personer verksamma inom skola och förskola besvarar studien sina två frågeställningar. Den första är hur läraren/pedagogen anser att klassen/gruppen påverkas av inkludering av barn i svårigheter. Den andra är vilka aspekter är av vikt för hur inkluderingen påvekar gruppen. De informanter som deltar är verksamma i två olika städer.

Forskningen gällande mäns våld mot kvinnor har inte jämfört hur olika professionella utifrån sina olika yrkespositioner anser om gemensam vårdnad, där kvinnorna har blivit utsatta för sina mäns våld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrån sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och därmed bidra med något nytt till forskningen.   Begreppet mäns våld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, känslomässiga och verbala kränkningar samt alla handlingar vars syfte är att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).     Mäns våld mot kvinnor beror på många faktorer, men tillvägagångssättet som männen använder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till våldet som de utsätts för, resulterar i att de får det svårt att separera från de våldsamma männen (Beausang, 2003, s.

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

De positiva interna aspekter som identifieras är: Förändringsbenägenhet inom ledningen, produktionens outnyttjade kapacitet, tillfredsställda anställda, möjlighet att påverka arbetssituationen, invanda mönster och rutiner, öppen attityd till utökning av personalstyrka ur ledningens perspektiv, positiv inställning till familjeföretagandet, tillit mellan familjemedlemmar, kunskap inom flera arbetsområden, möjligheten att fritt få uttrycka åsikter samt ansvarstagande.De negativa interna aspekter som identifieras är: bristande kännedom om företagsekonomiska termer, avsaknad av officiellt ansvarig person för produktionen, beslutsfattande utanför arbetstid, avsaknad av dynamik i diskussioner i styrelsen, likartade tankesätt, avsaknad av affärsidé och vision, uppfattning av att en vision inte är behövlig, avsaknad av gemensam uppfattning om företagets centrala verksamhet, bristande kommunikation samt kortsiktigt målperspektiv.De strategier som genereras av TOWS-matrisen är: att ta vara på och främja personalens invanda mönster och rutiner, utnyttja möjligheten att uttrycka åsikter, värna om öppenheten gentemot utökning av personalstyrkan, skapa dynamik i diskussioner, anställ en ansvarig person för produktionsavdelningen, skapa en gemensam affärsidé och vision, uppmärksamma värdet i att haen vision, förbättra kommunikationen samtliga anställda emellan samt att sprida kunskap om företagsekonomiska termer till samtliga i ledningen..

Syftet med studien är att bilda kunskap om elevers uppfattningar av och lärares undervisning om särskrivningar. Det görs utifrån frågeställningarna:Hur uppfattar elever särskrivningar?Hur beskriver lärare att de arbetar med särskrivningar i undervisningen?För att besvara syfte och frågeställningar byggdes studien på en kvalitativ undersökning där lärare och elever på två skolor i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna genomfördes med fem lärare som undervisar i svenska samt med sju elever i årskurs sex.Datamaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats, vilken är den grund studien vilar på. Materialet analyserades och ledde fram till sex kategorier.

Att individer i organisationer lär är en förutsättning för att organisationen ska kunna möta samhällets ständiga förändringar och nya krav.  Att medarbetare lär av varandra och att deras förmågor samordnas och tas tillvara är en viktig uppgift för en pedagogisk ledare. Vid få tillfällen står lärandet i fokus lika tydligt som i kompetensutvecklingsarbete. Jag har därför valt att på en gymnasieskola följa en inledande termin i ett långsiktigt kompetensutvecklingsarbete om bedömning för lärande. Under arbetet sker regelbundna erfarenhetsutbyten med mellanliggande uppgifter att testa i undervisningen. Jag har intervjuat sex lärare om deras erfarenheter av och syn på kompetensutvecklingsarbetet för att undersöka mina frågeställningar vilken typ av lärande som sker och vad som främjar respektive hindrar att lärande sker. Jag har utgått från teorier som ser lärande som något som skapas av individen i samspel med hennes omgivning.

Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning.Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, arbetsgrupper och kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är..

Vi har i denna studie undersökt hur tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasietjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund.

De allra flesta fastighetsmäklare i Sverige arbetar med provisionslön. Syftet med det här arbetet är därför att förhoppningsvis skapa en diskussion i fastighetsmäklarbranschen om det är nödvändigt med provisionslön. Vi har intervjuat sex fastighetsmäklare och bland annat kommit fram till att det är dags för en förändring i fastighetsmäklarbranschen och att det bör föras en gemensam diskussion om lönesättningen..

SammandragUppsatsen behandlar yrkesverksammas landskapsarkitekters syn på sitt yrkes kunskapsgrund och bas och i vilken utsträckning värderingar påverkar arbetet och yrkesidentiteten. Frågeställningen är uppdelat på två frågor: Finns det en unicitet i landskapsarkitektyrket och hur yttrar sig denna? Finns det en gemensam agenda eller ambition bland de yrkesverksamma landskapsarkitekterna? Målet med uppsatsen är att lyfta en diskussion kring yrkeskårens gemensamma kunskaper, värdegrund och arbetsprocess för att öka medvetenheten kring dessa i syfte att definiera kåren landskapsarkitekter. Uppsatsen fokuserar på yrkesidentiteten och yrket landskapsarkitekt snarare än på resultatet av yrkesutövningen, landskapsarkitektur. Studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma landskapsarkitekter med sin bas i konsultyrket men med erfarenhet från undervisning, forskning, tjänstemannaarbete samt engagemang i fackliga- och intresseorganisationer.

Denna studie ska påvisa den problematik som ett fartygsbefäl kan känna och uppleva när ett larm signalerar på en fartygsbrygga. Syftet är att beskriva problemen samt ta vara på befälens egna erfarenheter utav larmpaneler ombord på fartygens bryggor, samt vad man skulle kunna göra för att minimera problemen. Vi har valt i denna studie att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av enkäter samt intervjuer. På detta sätt kan vi fånga upp fartygsbefälens egna erfarenheter och de känslor som de beskriver. Resultatet har visat sig att det finns problem med lokaliseringen av larm för de oerfarna samt att de dessutom kan tappa sin uppmärksamhet med navigationen av det egna fartyget.

The Battle of Lake HjortenThe unknown battle of the Dacke war which settled the future of SwedenArgumentaion on the basis of various types of sources.

Frysar som känner av om dörren står öppen och spisar som registrerar värmeplattornas temperatur och inkopplingstid och vid fara larmar bostadsinnehavaren. De så kallade intelligenta konsumentprodukterna kommer i en snar framtid ersätta många av dagens ?dumma? apparater. Intelligensen skulle emellertid enkelt kunna kopplas till befintlig apparatur utan att något ingrepp i hårdvaran behöver göras. Baserat på en patentsökt idé av Niclas Fock på Combitech Systems har ett system konstruerats, som på ett snabbt, enkelt och kostnadseffektivt sätt möjliggör smarta produkter redan idag..

Bakgrund: Regeringen gav år 2009 högskoleverket i uppdrag att utforma ett förslag om hur kiropraktor- och naprapatutbildningarna kan utformas som högskoleutbildningar. Förslaget som presenterades innebar att kiropraktor- och naprapatutbildningarna skulle bedrivas som vidareutbildningar efter en grundutbildning till sjukgymnast. Förslaget är omdiskuterat och har väckt många åsikter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kiropraktorers, naprapaters och sjukgymnasters inställning till en gemensam grundutbildning som sjukgymnast med efterföljande vidareutbildning i kiropraktik, naprapati och ortopedisk manuell terapi. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med en deskriptiv metod.