E-papperet är ett medie som i framtiden kan komma att användas för att läsa dagstidningar. Istället för att bläck trycks på papperet så visar e-papperet informationen genom att små partiklar på papperets yta byter färg vilket innebär att samma e- pappersark kan innehålla och visa ett stort antal sidor. Nya medier blir sällan accepterade utan att det funnits länkar till tidigare eller existerade tekniker. Denna studie ämnar kartlägga tidningsläsarnas användningsmönster och papperstidningens egenskaper för att understödja utformningen av morgondagens e-papperstidning. Genom att kombinera litteratur med egna undersökningar presenteras riktlinjer för vilka egenskaper och användningsmönster som framtidens e-papper bör stödja.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

Vi vill genom detta arbete visa på de utvecklingsmöjligheter som finns inom improvisationsensembler. I en improvisationsensemble handlar det ofta om att spela solo (att ensam improvisera över ett visst antal givna ackord och takter) vilket samtliga elever vi träffade var mycket duktiga på. Det vi däremot såg när vi gjorde våra övningar var att eleverna ofta var i ?sin värld? när de improviserade, istället för att vara medvetna om sin egen och de övrigas roll i ensemblen. Som blivande musiklärare/gitarrpedagoger har vi sett att elever ofta har en begränsad självbild (att eleven inte själv vet hur han/hon låter) samt vad han/hon själv kan bidra med för att få en ensemble att bli mer samspelt.

Arbetet är en studie för att försöka klargöra hurvida man kan säkra fingeravtryck med hjälp av enkla beprövade metoder samt nya och icke beprövade metoder. Dessa metoder är Kolpulvermetoden, Järnpulvermetoden samt den mindre prövade metoden med flytande kolpulver på porösa material såsom kartong och papper. För att kunna ge en förklaring till hur fingeravtryck säkras och lagras är det viktigt att gå in på bakgrunden till de biologiska faktorerna. De historiska faktorerna för hur fingeravtryck uppmärksammades under mitten av 1800-talet som en unik identifieringsmetod och hur man idag säkrar fingeravtryck och identifierar med hjälp av dessa. Bilder förekommande i arbetet, påvisar huvudsatserna, om hurvida ett fingeravtryck är oföränderligt och är ej likt något annat fingeravtryck.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

SYFTE; Syftet är att utifrån ett språkutvecklande perspektiv undersöka förskollärares uppfattning om språkutveckling. Samt om deras intervjusvar enligt oss speglar en medvetenhet kring de språkutvecklande teorierna. BAKGRUND; Bakgrunden till arbetet ska förmedla en ökad förståelse kring begreppet språkutveckling och presentera det som formulerats om språkutveckling i läroplanen för förskolan (Lpfö98). I Läroplanen för förskolan står det bl.a. att språk och lärande hänger samman och att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling. Språkutveckling handlar om att tala, lyssna och uttrycka sig med hjälp av kroppsspråk.

Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen.

Havsmiljöer är idag den slutliga anhalten för den nedskräpning av plast som kommer ifrån avloppsvatten och allmän nedskräpning. Stora mängder plastpartiklar i olika storlekar har upptäckts i haven och även inuti djur som misstagit plasten som föda. Forskning visar att en stor del av plasten är av mikroskopisk storlek, så kallade mikroplaster. Inom denna grupp förekommer textilfibrer som likt andra plaster är svårnedbrytbara i naturen. Det har genom studier påvisats att små textila fiber rinner ut med avloppsvattnet och hamnar i haven.PET är en av de vanligaste plasterna och utifrån denna tillverkas polyesterfiber som är det i särklass mest använda materialet inom textiltillverkning.

Svenska institutionella kapitalförvaltare i form av livförsäkrings- och pensionsbolag förvaltar stora kapital under lång tid. De investerar i de flesta normala tillgångsslag så som aktier, räntebärande papper och fastigheter. Med tanke på långsiktigheten och storleken på det förvaltade kapitalet är investeringarna oftast väldiversifierade och inte speciellt opportunistiska. Den stora kapitalmassan är generellt passivt förvaltad och indexnära. Strategierna är i all väsentlighet lika bland företagen med undantag för fastighetsinvesteringar och då i synnerhet geografisk diversifiering av dessa.

Jag har i den här uppsatsen undersökt hur själva klassrummet som både materiellt och diskursivt rum är delaktigt i den subjektsskapande processen. I detta har jag använt mig av olika inspirationskällor. Dels har jag inspirerats av fysikern Karen Barards onto-epistemoligiska teori i vilken det materiella tillskrivs en påverkansmöjlighet i hur vi förstår oss själva och vad som händer med oss och dels Gilles Deleuze idéer kring flöden och tillblivelser för att försöka förstå hur ett klassrum kan skapa olika möjligheter och begränsningar. Dessutom har jag använt Michel Foucaults tankar om hur rummet kan förstås som en diskursiv kontrollmekanism, tankar som han utvecklat i texten ?Fogliga kroppar?.

Detta arbete har haft som mål att ta fram de kostnader som är knutna till logistik vid Holmen Paper AB, Wargöns bruk. Arbetet har även resulterat i ett antal förslag på åtgärder för att minska logistikkostnaderna och på så sätt skapa bättre konkurrensmöjligheter för Wargöns bruk. Arbetet har utförts genom litteraturstudier samt intervjuer med berörda personer inom Holmen Papers organisation.Kostnadsposterna som behandlas i detta arbete är lagerföringskostnader, lagerhållningskostnader, transportkostnader, administrativa kostnader samt övriga kostnader. I samtliga fall har en ingående analys gjorts för att ta fram vilka kostnader som skall ingå i de olika posterna. Kostnaderna har sedan satts i relation till det försäljningpris som Holmen Paper AB, Wargöns bruk hade år 2003 på sina produkter i form av rullar och ark.Holmen Paper AB, Wargöns bruks totala logistikkostnad för år 2003 var 108,7 miljoner kronor, motsvarande 15,7 % av omsättningen.

Uppgiften, den givna. Består i att utforma en tillbyggnad till Nationalmuseum från år 1866 belägen på Blasieholmen. Den tänkta byggnaden är till för att komplettera Nationalmuseums verksamheter med ett program för både publika och interna funktioner. Tillbyggnadens stora uppgift är att förse Nationalmuseum med det logistiska. Där konsten mottages och packas upp för att sedan transporteras vidare in i museets utställningssalar, en stor vikt läggs vid att konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare.

Miniräknaren har under de senaste årtiondena kommit att användas som ett beräkningshjälpmedel inom allt fler områden ute i samhället och i hemmen. Det finns tydliga riktlinjer i skolans styrdokument för att miniräknaren ska användas i matematikundervisningen i skolan. Jag har funderat på om detta på något sätt påverkat matematikundervisningen i skolan. Syftet med mitt arbete har varit att få en bild av hur lärare somundervisar i matematik ser på användningen av miniräknare i matematikundervisningen.I litteraturstudien har jag genom att studera läroplanens mål och styrning, belyst några av de faktorer som styr matematikundervisningen och dess innehåll. Genom att studera den forskning som finns gjord över miniräknaranvändning i matematikundervisning har jag fått en bild av de forskningsresultat som framkommit.

SammanfattningSyfte och frågeställningarIntresset ligger i att se skillnader ur ett lärarperspektiv, om undervisningen i momentet dans i ämnet idrott och hälsa har förändrats i och med den nya läroplanen.Upplever lärarna någon skillnad i sin undervisning i momentet dans, i och med den nya läroplanen?  FrågeställningarHar dansundervisningen förändrats över tid i och med den nya läroplanen i ämnet idrott och hälsa?Hur ser idrottslärarna på momentet dans och vad har de för inställning?  MetodUndersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Det är fyra intervjuer som har genomförts, med idrottslärare i olika åldrar och av olika kön. Det material som användes under intervjuerna var penna och papper. Under intervjuerna fördes löpande anteckningar.

Jag har stött på många olika skapande rum under min verksamhetsförlagda tid, men jag har inte riktigt förstått vilken stor betydelse rummen kan ha för verksamheten. Utifrån min nyfikenhet om hur ett skapande rum kan se ut och vad för material som är viktigt, har detta sedan blivit utgångspunkten för mitt examensarbete. Syftet med min undersökning är att jag ville veta mer hur ett skapande rum kunde se ut och vad det kan ha för betydelse för barns utveckling. Jag har dokumenterat rummen, för att sedan göra en jämförelse av rummens utseende och form. Jag har jämfört rummen med varandra och tittat närmare på utseende, form och undersökt vad rummet har för material. Jag har dokumenterat rum och på tre olika förskolor och intervjuat på en förskola i närliggande stad till Malmö.