Syftet med denna studie är att undersöka och skapa förståelse för vilka framgångsdrivarna är för företagsekonomiska institutioner.För att kunna uppfylla syftet har vi tagit fram BEN-modellen. Modellen består av ett antal framgångsdrivare som kan leda till konkurrensfördelar samt bestående konkurrensfördelar för en företagsekonomisk institution. Dessa leder i sin tur till framgång, något som vi själva definierat med fyra olika mätbara variabler; söktryck, genomströmning av studenter, ställning i arbetslivet samt forskningsproduktivitet.Studien har genomförts på tre olika företagsekonomiska instituitioner där intervjuer och samtal genomförts med personer i ledande befattning på respektive institution. Som komplement till intervjuerna har empiriskt material insamlats i form av statistik för att kunna utröna hur framgångsrika de är enligt BEN-modellen.Studien visar att ambition och entreprenörsskap är två viktiga framgångsdrivare. Dessa två drivare kan en institution erhålla genom finansiella resurser.

Bakgrund: Sjuksköterskans uppgift är att vårda hela människan därför borde sexualitet vara en aspekt i omvårdnadsarbetet. Trots detta upplever sexologen Bergström-Walan att sexualitet ofta negligeras i vården. När patienten inte känner sig sedd kan det leda till ett vårdlidande för patienten, kommunikation är därför viktigt i vården. Det finns olika verktyg framtagna för att uppmärksamma patientens sexualitet både i form av VIPS-modellen och PLISSIT-modellen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan bedriver och upplever samtalet om sexuella problem såväl i sluten som i öppen vård.

Revisorers oberoende är ett av de mest omdiskuterade områdena inom revisionen. Den 1 januari 2002 ersattes den gamla revisorslagen innehållande förbudskatalogerna av en ny lag, vilken innehåller en så kallad analysmodell. Rätt tillämpad ska modellen fungera som ett hjälpmedel för revisorerna och revisionsbyråerna vid hanteringen av oberoendefrågor. Utifrån de skillnader som finns mellan de två lagarna, ska vi undersöka hur verksamma revisorers arbete, vid val av revisionsuppdrag, har förändrats? Har lagändringen inneburit sådana förändringar, vilket motiverar lagändringen såhär i efterhand?Vårt övergripande syfte är att undersöka hur revisorer tolkar scenarier, samt frågeställningar beträffande deras opartiskhet och självständighet, utifrån de skillnader som finns mellan de tidigare förbudskatalogerna och den nya analysmodellen.

Bakgrund: Missfall räknas som den vanligaste graviditetskomplikationen. Kvinnors omvårdnadsbehov efter missfall består av både fysiska och psykiska aspekter. Känslor av skuld, förlust, tomhet och sorg uppkom och ofta kvarstod känslorna under en längre tid. Kvinnorna som fått missfall upplevde ofta att deras omvårdnadsbehov inte tillgodosetts adekvat. Sjuksköterskans kompetensområde innefattar tillgodoseende av både fysiska och psykiska omvårdnadsbehov.Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter och omvårdnadsbehov vid missfall.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som granskats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att erfarenheten av att genomgå ett missfall påverkar kvinnan psykiskt, fysiskt och socialt.

Ekologiska livsmedel a?r idag ett allt mer debatterat a?mne da?r majoriteten av den svenska befolkningen a?r positivt insta?llda till ekologiska livsmedel. Trots konsumenternas positiva insta?llning och den o?kade marknadskommunikationen som de stora livsmedelsbutikerna bedriver idag a?r fo?rsa?ljningen av ekologiska livsmedel i Sverige fortfarande la?g, endast 5,6 % av den totala livsmedelsfo?rsa?ljningen. Fo?r att o?ka den ekologiska fo?rsa?ljningen a?r det av stor vikt att bemo?ta konsumenten med en anpassad marknadskommunikation.

Strandskyddsproblematiken är startskottet för detta examensarbete. Det är en problematik som har sitt ursprung i strandskyddslagen, en lag som funnits i Sverige sedan 1950-talet. Lagen har alltsedan dess uppkomst väckt en rad känslor, den är både omdiskuterad och omstridd. På senare år har diskussionen om strandskydd blommat upp på nytt, det i takt med att kraven på strandnära boende har ökat samt att lagen har tolkats olika. Det har resulterat i att lagen idag står inför en förändring.

Titel: DART- en modell för värdesamskapande - En studie i hur fastighetsmäklare och kunder samskapar värdeNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Lizbet Brittsten och Sanna PickelnerHandledare: Jens Eklinder - Frick och Jonas MolinDatum: 2015 ? MajSyfte: Att kunder intresserar sig för ett värdeskapande tillsammans med företagen och vill delta allt mer i affärsprocesser, framför allt i tjänstesektorn, ligger i tiden. Då vi båda kommer arbeta i en tjänstebransch där det krävs samarbete med kunder, väcktes vårt intresse att fördjupa oss i ämnet. Syftet med den här studien är att utifrån ett företags- och kundperspektiv öka förståelsen för hur delarna dialog, access, riskbedömning och transparens påverkar värdesamskapandet i en säljprocess mellan tjänsteföretag och kunder. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod.

Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag.

Den här studien fokuserar på små lokala företag och deras varumärkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klädes- och modebranschen och deras strategier som de tillämpar för att bygga upp och stärka sina varumärken. I inledning så finns det en introduktion till vårt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger små lokala företag upp sitt varumärke?Utifrån insamlad teori presenterar vi vår egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen.

I det här arbetet presenteras en stokastisk risk modell som beskriver utvecklingen av tillgångar och skulder i ett försäkringsbolag. Modellen har använts till att studera förändringen av dierensen mellan tillgångarna och skulderna och den har även använts till att undersöka konkurshändelser, mer specikt så har den mest troligaste konkursorsaken bestämts MLRE, då riskerna antagits vara multivariat normalfördelade. Resultaten visade på att förändringen beskrivs av en normalfördelning och att MLRE bestod av en kombination av låga värden hos riskfaktorerna..

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp med global uppvärmning som följd. Med hjälp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling från 2005 till 2050 där en variabel för mängden koldioxid förs in. Syftet är att visa på hur koldioxidutsläpp påverkar tillväxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar på grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvämningar och jorderosion medför.

Syfte: Vårt syfte är att testa Liu/Fangs maktbaserade modell för projektledning för att se om den är applicerbar på ett företag verksamt i Sverige.Slutsatser: Den maktbaserade modellen för projektledning ger en bild som i stora drag överensstämmer med vår empiri. Den behöver emellertid kompletteras med maktinverkan från projektexterna faktorer. Dessutom behöver den ta hänsyn till det vi valt att benämna som "informationsmakt"..

Under de senaste 10 åren har kostnaderna inom hälso- och sjukvården i Sverige ökat med 20 procent. Förklaringen antas ligga i att medellivslängden bland befolkningen ständigt ökar, att vårdtillfällen gällande psykisk ohälsa i Sverige blir allt fler samt att sjukdomsfallen idag är allt mer komplexa. I och med att hälsocentraler är första instansen inom hälso- och sjukvården innebär dessa faktorer att antalet läkarbesök på hälsocentraler ökar. Dessa faktorer leder till ökade kostnader för hälsocentralerna och indikerar att det är viktigt för hälsocentraler att vara medvetna om sina kostnader.Activity Based Costing (ABC) anses vara en metod som kan göra organisationer inom hälso- och sjukvården mer kostnadsmedvetna i och med att ABC har visats vara ett pålitligt verktyg för att kartlägga verksamhetens kostnader. Samtidigt har det i litteraturen lyfts fram att utvecklandet av ABC-modellen kan vara både tids- och resurskrävande för dessa organisationer.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Panta rhei - analys av dynamiska branscher Författare: Linda Bengtsson, Camilla Pernvi Handledare: Professor Claes Svensson Problemformulering: Med vår uppsats vill vi ge ett bidrag till branschteori genom att utveckla en branschanalysmodell för dynamiska branscher. För att företag ska kunna identifiera dagens och framtidens konkurrenter samt finna lönsamma konkurrenspositioner, finns det behov av ett nytt sätt att se på branscher. Vilka är de krafter som påverkar en bransch? Hur ser kopplingarna mellan krafterna ut? Hur påverkar krafterna branschstrukturen och branschens utveckling? Vi väljer att illustrera vår analysmodells funktion med hjälp av bankbranschen, då de stora förändringarna på den internationella och svenska bankmarknaden gör den till en dynamisk bransch. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utveckla en branschanalysmodell, vilken tar hänsyn till de krafter som påverkar dagens dynamiska branscher.

Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess.