The aim of this master?s thesis is to categorize the publisher readers? views about reading to distinguish a conceivable change of these reviews compared to a historical context during 20 years. I will examine a number of reviews of children?s literature written by publisher readers from BTJ in order to distinguish the assumptions that readers have about children?s reading from how these assumptions appear. The reviews that have chosen is from the years 1986, 1991, 1996, 2001 and 2006, with the purpose of studying if there are any legible changes in these assumptions for the past 20 years.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund.

År 1997 påbörjades ett världsunikt projekt, ABIS-studien (Alla Barn i Sydöstra Sverige) på Hälsouniversitetet i Linköping (Linköpings Universitet). Av alla barn som föddes under perioden 1 oktober 1997 till 1 oktober 1999 i Blekinge, Småland, Öland och Östergötland har ca 17 000 följts med jämna mellanrum över åren: barnets födelse, ettårsuppföljning, 2-3-årsuppföljning, 5-6-årsuppföljning samt åttaårsuppföljning.Barnen/familjerna har inför varje moment i studien lämnat in biologiska prover och svarat på frågeformulär. Frågeformulären innehåller frågor av varierade typ och denna uppsats tar hänsyn till de sociodemografiska variablerna samt de variabler som användes för att ?mäta? stress hos föräldrarna och i vissa fall barnen.Genom åren har antalet frågeformulär som fyllts i minskat kraftigt från 16051 till 4030 i åttaårsuppföljningen. Med hjälp av den här uppsatsen vill vi undersöka om bortfallgruppen har speciella kännetecken och om orsaken till bortfall kan förklaras.

Jag vill med denna C-uppsats redovisa vad som är enkelt kontra det som är besvärligt då jag under en period får möjlighet att mixa filmmusik i 5.1 hos Ljudligan. Därutöver vill jag även fokusera på att skildra hur jag löser de problem som uppstår vid mixningen för att slutligen redovisa det som är enkelt att lösa. Med till praktiken har jag en generell förståelse för surround och de olika delmomenten vid mixning.För att lösa de moment som jag upplever som besvärliga kommer jag först att försöka på eget sätt att arbeta fram en bekväm ljudbild. Huruvida jag når ett bra resultat beror dels att jag själv ska bli nöjd, men även på om min handledare hos Ljudligan uppskattar min färdiga produktion. Jag kommer vid behov att fråga de övriga anställda hos Ljudligan för rekommendationer gällande mina problem.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur arbetet med att utveckla och modernisera samhället Oxelösund gick till under expansionsåren 1956 till 1973. Frågeställningarna som studien ska formas kring utgår från följande frågor: Hur såg det konkreta arbetet ut? Vilka åtgärder ansåg man sig tvungen att vidtaga? Hur återspeglas folkhemsideologin i arbetet med att förnya Oxelösund? Det primära materialet till uppsatsen är generalplanen för Oxelösund som låg färdig 1959 och de protokoll som finns bevarade från generalplanekommittéerna, vilka arbetade med att utveckla och förverkliga generalplanen. Undersökningen sker utifrån ett antal nedslagspunkter i planeringsarbetet. Poängen med de olika nedslagspunkterna är att de speglar många olika aspekter på förändringsarbetet, samt kanske framförallt, att de tillsammans ger en övergripande bild av hur man tänkte sig det nya Oxelösund.

I den här studien undersöker vi hur Sveriges två största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, har rapporterat om nya, okända sjukdomar i ett inledande skede. Vi har valt att granska rapporteringen om HIV/Aids och svininfluensan under en vecka från och med att sjukdomen först uppmärksammas i svensk dagspress. Syftet är att jämföra rapporteringen av svininfluensan och HIV/Aids för att se hur tidsandan och de olika sjukdomsbilderna har påverkat rapporteringen.För att undersöka rapporteringen har vi använt oss av en kvantitativ undersökning av totalt 104 texter: 63 texter om svininfluensan publicerade mellan 26 april och 2 maj 2009 och 41 texter om HIV/Aids publicerade mellan 29 juli och 4 augusti under året 1987. I vår undersökning har vi utgått från tidigare forskning, där vi bland annat bygger vidare på ett forskningsarbete som gjordes om svininfluensan i svenska medier vid Göteborgs universitet 2009/2010.Resultaten från vår undersökning visar bland annat att det skrivs mer om svininfluensan än om HIV/Aids under den undersökta perioden. Dessutom använder sig tidningarna av olika texttyper i rapporteringen.

I denna undersökning riktas intresset mot att förstå och belysa sätt att tänka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period från 1957 till 1975. Mer specifikt närmar sig undersökningen den satsning på undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta närmande används en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssätt, för att söka belysa periodens utbildningsmässiga tänkande, såsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag använder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förståelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Bakgrund: Hj?rt- och k?rlsjukdom ?r den vanligaste orsaken till sjukdom och f?rtidig d?d i hela v?rlden. Studier visar att bibeh?llen livsstilsf?r?ndring efter hj?rtinfarkt minskar risken f?r ?terinsjuknande och d?d. F?ljsamhet till sekund?rprevention efter hj?rtinfarkt ?r associerat med b?ttre ?verlevnad p? l?ng sikt.

Syfte och frågeställningSyftet med denna uppsats är att undersöka den bild som tidskriften Utemagasinets gett oss av friluftsliv från 1990 till 2008. Frågeställningarna som jag arbetar efter är:1. Vilka friluftslivsaktiviteter rapporterar Utemagasinet om i sin tidskrift och har det skett någon förändring mellan 1990 och 2008?2. Vad är det för stilar som friluftslivet i Utemagasinet tillhör och om de skall kategoriseras enligt Sandells tre friluftsstilar som grund, syns det då någon förändring mellan 1990 - 2008?3.

Dimma är ett komplext småskaligt väderfenomen som gäckat meteorologerna ända sedan väderprognosernas start och varit en bidragande orsak till att många mist livet inte minst inom flyget. Än idag är prognostisering av dimma mycket svårt i synnerhet strålningsdimma. Studier (COST, 2007) har visat att för att en modell ska kunna fånga formation av dimma krävs det i vissa fall att den skall kunna lösa upp inversionsskikt på 10m.Därtill uppgår osäkerheten i många fall för numeriska modeller vid fastställande av sikten i dimma till 50 %. Då kan en statistisk kartläggning specifikt för varje dimtyp utgöra ett bra komplement till modellerna för att få en uppfattning om exempelvis sikten i dimman. I den här studien användes observationer gjorda med en halvtimmes mellanrum från Arlanda under perioden 1993-07-01 ? 2009-11-03.I denna kartläggning identifierades de fyra dimtyperna: strålningsdimma, nederbördsdimma, advektionsdimma samt dimma orsakad av en sänkning av molnbasen till marknivå (molndimma).

Den 14 maj 1948 proklameras i Tel Aviv den judiska staten Israel. En nästan 2000-årig diaspora för det judiska folket har därmed nått sitt slut. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsrapporteringen kring den judiska statens utropande såg ut i tre svenska dagstidningar: DN, Arbetet och Norrskensflamman. Dessa tidningar representerar hela den politiska, ideologiska skalan vid den aktuella tidpunkten. Den grundläggande frågeställningen kring vilken uppsatsen handlar lyder: Hur mottogs och förmedlades nyheten/beskedet om Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman? Med hjälp av en metod som jag valt att kalla för kvalitativ ståndpunktsanalys analyseras pressmaterialet som omfattar perioden april-juni 1948.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka Stockholmsbörsens reaktion i samband med företagens kungörelser av börsavknoppningar enligt Lex Asea. För detta ändamål genomfördes en eventstudie för alla företag som har kungjort deras avknoppningsplaner mellan åren 2000 och 2005. Undersökningspopulationen för denna studie uppgick till 23 företag som sammantaget gjort 25 kungörelser under den studerade perioden. För beräkning av eventuella abnormala avkastningar användes marknadsmodellen, med uppskattningar baserade på den historiska utvecklingen hos OMX SPI ?indexet och hos de berörda aktierna.

Syftet med denna rapport är att belysa minskningen av antalet genomförda obduktioner från mitten av 70- talet och framåt till dags dato. En viktig aspekt i detta är att vidare belysa hur denna minskning påverkar rättssäkerheten i Sverige när det gäller dödsfall. Rapporten ställer upp en rad hypoteser om varför antalet genomförda obduktioner minskat och provar det. Under bakgrund åskådliggörs vad en obduktion är och vad den har för funktion. Där beskrivs ingående de olika formerna av undersökningar som företas efter ett dödsfall.