Tidigare studier har visat en samband mellan dålig sömn och hög höjd. Syftet med denna studie var att undersöka om sömnkvaliteten påverkas av vistelse på simulerad hög höjd. Sex manliga försökspersoner (20-34 år, medelålder 23,8 år) deltog i studien. Under två veckor, i två perioder, sov försökspersonerna fem nätter på simulerad hög höjd på cirka 2740 meter och fem nätter på lågland. Fösökspersonerna skattade sin sömnkvalitet i ett formulär efter varje natt.

Kina, ett expansivt land i centrala Asien, har genomgått stora förändringar sedan Andravärldskriget. Har den förändringen skapat en uppfattning i USA att Kina kan ses som ett hot?Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den officiella hotbilden av Kina skildrats i USAunder åren 1991-2006. Detta med fokus på att se på vilka förändringar som eventuellt skettunder den perioden. Problemformuleringen lyder: Vilka likheter och olikheter kanidentifieras genom att jämföra hur den officiella hotbilden av Kina har skildrats under detre olika presidentadministrationerna åren 1991-2006.

Analysmaterialet i denna uppsats består av en rad riksdagsdokument behandlandes den svenska riksdagens cannabisdiskurs. Detta analysmaterial som behandlas är under perioden 1990 till 2007. Vi har även studerat hur policydebatten har förts i ett historiskt perspektiv under perioden 1968 fram till mitten av 1990-talet.Frågor utifrån en Foucaultinspirerad diskursanalys behandlar en rad ämnen inom diskursen och vid närmare analys beskrivs den svenska riksdagsanalysen som synnerligen ensidig.Nyckelord: Foucault, cannabis, diskursanalys.

Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus är mellan 1960-1980. Frågorna som besvaras är varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev så påtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker låg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som använts är framförallt arkivmaterial från folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare används böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i längden som teoretiska utgångspunkter.

Den senaste femårsperioden har ett par mycket kraftiga stormar drabbat skogsbruket i Sydsverige. Detta har medfört såväl fördärvade livsverk, ekonomiska förluster och en stor mängd merarbete för drabbade skogsägare. Ändå verkar inte skogsfastighetsmarknaden ha tagit så stor skada som det först kunde vara rimligt att anta. En del av den positiva prisutvecklingen på skogsfastighetsmarknaden beror sannolikt på externa faktorer som påverkat spekulanternas tilltro till den framtida fastighets- och virkesmarknaden.Arbetet är baserat på litteraturstudier tillsammans med bearbetning av försäljningsdata från LRF-Konsult i Kalmar län för 256 skogsfastighetsöverlåtelser som LRF-Konsult har hanterat under perioden 2005-2006, samt 74 telefonintervjuer med dessa säljare till dessa fastigheter.Trots motgångarna med stormar och barkborrar så har fastighetsmarknaden i området klarat sig bra under perioden 2005-2009. Skogsfastigheter i Kalmar län har under perioden varit klart lönsammare än att investera i de 30 mest omsatta aktierna på OMX Stockholmsbörsen.

Uppsatsen handlar om varför Halmstad Bollklubb blev den ledande fotbollsföreningen i Halmstad. Perioden i fokus är mellan 1960-1980. Frågorna som besvaras är varför den ekonomiska skillnaden mellan Halmstad Bollklubb och IS Halmia blev så påtaglig? Hur föreningarna hanterade avskaffandet av amatörreglerna, 1967? Samt vilka orsaker låg bakom föreningarnas olika utveckling? Det material som använts är framförallt arkivmaterial från folkrörelsearkivet i Halmstad. Vidare används böckerna Leken som blev allvar och Vem vinner i längden som teoretiska utgångspunkter.

Syfte: Huvudsyftet är att undersöka effekterna av införandet av IAS inom fastighetsbranschen och se om de nya principerna har lett mot en mer värderelevant redovisning. Delsyftet är att se på införandets effekter på det egna kapitalet, samt att utröna förhållanden före och efter införandet, då sett till två tidsperioder 2000-2004 och 2005-2009.Metod: Undersökningen är en totalundersökning som innefattar tio stycken företag. Studien sträcker sig från år 2000 - 2009 där 2000 - 2004 är perioden innan införandet av IAS 40 och perioden 2005 - 2009 är efter införandet. CAPM och Tobins Q används för att se om det finns skillnader i eget kapital samt eget kapital i förhållande till börskurs före och efter införandet.  Teori: Undersökningen utgår från Finansieringsteori, Effektiva marknadshypotesen, Capital Asset Pricing Model (CAPM), Tobins Q, Redovisningsteori, Beslutsfattande och Human Information ProcessingEmpiri: I kapitlet illustreras undersökningen i tabeller och diagram. Statistik programmet SPSS har använts för bearbetning av data och illustreras även i diagram för CAPM och Tobins Q.

Denna uppsats avser att undersöka huruvida lönepremien för individer med teoretisk respektive yrkesinriktad gymnasieutbildning har förändrats under perioden 1990-2005 samt om en förändring kan bero på förändringar i utbud eller efterfrågan. För undersökningen använder jag mig av LINDA-databasen som innehåller information om ett treprocentigt slumpmässigt urval av den svenska befolkningen. För att analysera lönepremiens utveckling skattades mincermodeller för män och kvinnor som gått teoretiska respektive praktiska gymnasieutbildningar. Resultaten tyder på att lönepremien har ökat och en orsak kan vara en efterfrågeökning. Att det är just detta som har lett till en ökning kan man inte säga helt klart då det finns en mängd andra faktorer som påverkar resultatet..

I dag finns det över 200 konstaterade cancersjukdomar. Statistik visar att cirka 100 personer dagligen blir diagnostiserade cancer i Sverige. Denna studie handlar om kvinnor med nyligen diagnostiserad bröstcancer. Syftet var att beskriva vad kvinnor upplever under den diagnostis-ka perioden av bröstcancer. Studien är baserad på 12 vetenskapliga artiklar publicerade mel-lan åren 1995-2006.

Uppsatsen behandlar frågan huruvida det existerar något samband mellan storleken på terminspremien och inflationsförändringar i Sverige. Genom hypotesprövning för perioden 1992-12-31 t.o.m. 2001-12-31, undersöks därigenom hur föregående perioders inflation påverkar terminspremien mellan den svenska tremånaders- och ettåriga statsskuldväxeln. I uppsatsen konstrueras två modeller utifrån förväntningshypotesen och Fishereffekten, som ska visa huruvida ett samband existerar. För den undersökta perioden nås slutsatsen, att modellerna inte kan påvisa att ett samband mellan terminspremiens storlek och inflationsförändringar i Sverige existerar.

Uppsatsen analyserar om perioden 1992-2001 kännetecknades av jämvikt eller förändring avseende Sverigesinternationella engagemang. Syftet med uppsatsen är att belysa hur den svenska inställningen till den internationellatjänsten har utvecklats under perioden 1992-2001.Problemformulering:- Vad kännetecknade perioden 1992-2001 avseende Sveriges internationella engagemang.Som ett led till att finna svar på problemformuleringen kommer jag att använda mig av följande delfrågor:- Vilken var Sveriges ståndpunkt till internationell verksamhet under de tre försvarsbeslutsperioderna 1992-2001?- Vilka avvikelser och likheter mellan perioder kan påvisas?- Vilka större förändringar har skett från Försvarsbeslutet 1992 till regleringsbrevet 2001?Författaren kommer att jämföra den svenska säkerhetspolitiska inställningen vid tiden för tre olika Försvarsbeslut1992, 1996 och 2000 och tillsammans med regleringsbreven från 1994, 1997 och 2001 komma fram till dels vilkenståndpunkt Sverige intog under respektive period och dels vilka likheter och olikheter som finns.Uppsatsens svar på problemställningen och de viktigaste sluts atserna är att:Det har funnits överensstämmelse mellan policydokumenten inom och mellan perioderna. Det finns en tydlig tendenstill utvidgning av Sveriges säkerhetspolitiska intresse, från norra Europa, till internationellt och till globalt. Underperioden skjuts också fokus från Mellanöstern och mellanstatliga konflikter till Europa och inomstatliga konflikter.Det säkerhetspolitiska hotet utökades från att enbart varit militärt till att även gälla global demokrati och hot mot vårtsamhälles funktioner.

I detta arbete testar jag för ett långsiktigt penningefterfrågesamband samt för transmissionsmekanismen i Sverige under perioden 1973-2003. Jag antar att det finns en fungerande räntekanal och testar för (i) långsiktig prishomogenitet, (ii) en gemensam stokastisk trend hos inflationen, den kortsiktiga räntan och den långsiktiga räntan samt (iii) att den aggreregerade inkomsten anpassar sig till ett långsiktigt IS-samband eller en kortsiktig Phillipskurva. De sista två antagandena förkastas och transmissionsmekanismen har därför under denna period inte fungerat enligt underliggande ekonomisk teori. Jag finner också ett långsiktigt penningefterfrågesamband men den reella penningmängden och den långsiktiga räntan är svagt exogena, vilket talar för behovet av internationella räntesatser i alternativkostnaden..

Uppsatsen behandlar det osäkrade ränteparitetsvillkoret under en tid då det skett stora förändringar på finansmarknaderna. Hur villkoret uppfylls testas mellan Sverige och Tyskland under en period med regleringar på finansmarknaderna, perioden var 1980:M2-1989:M6 samt en period utan regleringar vilken var 1989:M7-1998:M11. Hypotesen var att det borde finnas större förutsättning för uppfyllelse av det osäkrade ränteparitetsvillkoret på oreglerade finansmarknader. Resultatet visar dock inte på någon större uppfyllelse under den senare perioden i vilken det inte fanns några regleringar. Två av tre skattade koefficienter har fått det förväntande tecknet och en av dessa var också signifikant på 5 % signifikansnivå, den signifikanta koefficienten erhölls vid den första körningen när det fortfarande förekom regleringar..

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden.

Under det kalla krigets dagar var en stor del av världens uppmärksamhet riktad mot de tvåsupermakterna och den dialog som utväxlades dem emellan. Betydelsen av Förenta Nationernaoch FN:s säkerhetsråd var bl.a. att utgöra en diskussionsarena för dessa parter.Efter kalla krigets slut och ett paradigmskifte från ett bipolärt säkerhetssystem till ett multipolärtmed amerikansk hegemoni, har FN som organisation hamnat i rampljuset under många av dekonflikter som vi har beskådat under perioden efter 1989.Denna uppsats har som ambition att söka svar på hur de permanenta medlemmarna i FörentaNationernas Säkerhetsråd ser på Förenta Nationernas roll 2001 jämfört med under det kalla kriget1980. Svaret på frågeställningen skall erhållas genom en kvalitativ textanalys av tre tal, som depermanenta medlemmarna har hållit för FN:s generalförsamling under perioden 1980 till 2001..