Syftet med min uppsats har varit att jämföra Arne Næss livsfilosofi med Viktor E. Frankls syn på livet. Jag ville ta reda på vad de grundar sin positiva livsfilosofi på, samt undersöka vilka skillnader det finns i deras sätt att lägga den grunden på. Jag har använt mig av en jämförande metod och utgått ifrån Arne Næss Livsfilosofi och Ekologi, samhälle och livsstil och Viktor E. Frankls Livet måste ha en mening och Viljan till mening.

Bakgrund: Multipel Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som leder till inflammationer i det centrala nervsystemet. I Sverige finns det ca 17000 registrerade MS-sjuka. Personer med MS har lägre livskvalitet än andra kroniskt sjuka på grund av att sjukdomen påverkar vardagslivet i större utsträckning. Vid MS är prognosen oviss och symtomen oförutsägbara vilket gör det svårt att planera vardagen så att tröttheten inte tar över utan energin räcker.Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av hur det är att leva med sjukdomen MS.Metod: Litteraturstudie av kvalitativ metod med induktiv ansats baserad på fem självbiografier. Texten analyserades utifrån manifest innehållsanalys.Resultat: I studien framkom sex kategorier: Identitet och självbild, Förändrad vardag, Förändrade roller, Omgivningens bemötande, Att möta andra med MS och Ett hav av möjligheter.  Slutsatser: Att drabbas av MS innebär en traumatisk förändring som påverkar hela livet och som medför att livet måste anpassas efter de nya livsvillkoren.

Syftet med utvecklingsarbetet var att utveckla barns självkänsla genom drama. Den empiriska studien genomfördes under sju veckor vårterminen 2003 i Luleå och Kalix kommun. Barnen som deltog i studien var 7-9 år gamla. Vi arbetade med dramaövningar i barngrupperna. I studien användes enkät och gruppintervju.

 Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts.

Enligt Räddningsverkets statistik har 85 % av de svenska hushållen en fungerande brandvarnare. Hur väl fungerande dessa är efter en tid i jämförelse med nya brandvarnare är dock okänt. Därför genomfördes denna undersökning där 20 stycken brandvarnare samlades ihop från hushåll i Luleå och Boden. Dessa 20 varnare blev sedan jämförda med 12 stycken helt nya varnare. Samtliga prövades på en hastigt uppflammande brand för att simulera ett brandscenario som kan inträffa i många av de lättantändliga material som finns i de moderna hemmen.

I föreliggande uppsats har jag undersökt några perceptoriska aspekter på röstens ålder. Dels testades hypotesen att vuxna människor kan uppskatta en vuxen rösts ålder på ±10 år med stimuli bestående av enstaka isolerade ord, och dels undersöktes om det fanns typiska och atypiska talare för sin ålder (dvs talare som lät lika gamla som de var respektive talare som lät betydligt äldre eller yngre än vad de var) genom att värdera lyssnare åldersuppskattningsförmåga för några utvalda talare..

Inledning: Palliativ vård utförs på många ställen inom vården. Nästan var man än jobbar somsjuksköterska stöter man på patienter som befinner sig i livets slut. Bakgrund: Palliativ vård ärlindrande vård i livets slut. WHO har utvecklat riktlinjer för palliativ vård. Enligt svenska statensprioriteringsutredning bör rättigheten att få en värdig sista tid i livet prioriteras högt.

Att drabbas av gynekologisk cancer är chockartat och kvinnor kan känna rädsla för att dö och oro inför framtiden. Sjuksköterskor har en viktig roll i vården av cancersjuka människor, men upplever sin kunskap begränsad. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av ovarialcancer. Elva artiklar analyserades med manifest innehållsananlys, vilket resulterade i sex kategorier: att undvika och förneka sin cancer: att vara tömd på energi men fylld av känslor: att känna sig ensam och övergiven: att känna sig skyldig och vilja värna om närstående: att ta emot stöd för att hantera situationen: att existensen utmanas och livet värdesätts annorlunda. Resultatet visade att cancerbeskedet skapade kaos.

Svårläkta bensår är vanligt förekommande och beror ofta på olika sjukdomstillstånd som försämrar cirkulationen i benen. Det är en kronisk sjukdom som påverkar hela livet och ger begränsningar i vardagen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med svårläkta bensår. Tolv kvalitativa studier analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att vara ockuperad av smärta dag som natt; att vätskande och illaluktande sår skapar skam och stress; att vara på väg mot stillasittande och social begränsning, att kämpa mellan förtvivlan och hopp i en långsam läkningsprocess; att känna tillit till vårdpersonal. Svårläkta bensår upplevdes begränsande i livet, både socialt och fysiskt.

Som små varelser har de landat i och kring det gamla Landsarkivet iLund. Deras nätta fötter är förankrade i tyngden av teglet, och derasnärvaro vittnar om ett nytt kapitel, både för arkivet och detlitterära Lund.Landsarkivet, med sina tre byggnader från 1903 och 1971 utgör grundenför mitt Examensarbete . Ett arbete som undersöker hur man förhållersig till det byggda, hur man anpassar en specifik byggnad till en ny funktion och om vad ett nytt Litteraturhus i Lund  skulle kunna vara..

Detta är en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mångfald med fokus påfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda på hur det går till har vi utgått ifrån dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första säsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat är: Stefan Baron, programchef på SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesättare och Johannes Wanselow, skådespelare. Vi har även gjort intervjuer med personer på Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har även skett med Johan Hartman, CSR- Chef på SVT, och Christoffer Lärkner, handläggare hos Granskningsnämnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört så har det empiriska materialet bestått avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt á 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mångfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gällande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, Sändningstillstånd för 2007-2009 och Beställningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgår ifrån och som vi har kopplat vårt resultat till, är teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tänkt på begreppet mångfald, men då i ett större perspektiv och inte specifikt på enskilda grupper.

Jag ämnar med den här uppsatsen att belysa det teologiska språket som den mänskliga konstruktion jag anser det vara. Mitt syfte är att fokusera på faran att ensidigt betona metaforen om Gud som en man, som personlig och opersonlig varelse, och att diskutera den metaforiska innebörden hos den bibliska Gudsbilden och att påskina den revidering jag anser vara nödvändig i det metaforiska språket av Gudsbilden, som är genomsyrat av en patriarkalisk anda. Det andra blir litteraturstudier med anknytning till ämnet och en slutlig avhandling och diskussion med hjälp av vad jag fått fram..

Demenssjukdomar är mycket utbrett och hör till de stora folksjukdomarna i Sverige. Den mest vanliga är Alzheimers sjukdom. Ofta då vi tänker på sådana tragiska livsöden är det lätt att relatera dem till människor som är i åldern sextiofem år eller äldre. Dessvärre finns det även personer som drabbas i ett tidigare skede i livet vilket kan vara redan vid femtio års ålder. Syftet med denna studie är att studera livssituationen för dessa ?yngre? personer med demens eller demensliknande symptom boende på en gruppbostad.

Min övergripande fråga är: Hur tror de utfrågade att livet efter döden kommer att se ut? Mitt nästa steg kommer att vara att se om det finns någon skillnad mellan de olika samfunden? Detta kommer jag att beröra i min analys och grunda mina slutsatser i bakgrundsmaterial.Målet med denna uppsats är att göra jämförande nedslag mellan de intervjupersoner som jag intervjuat från olika kristna samfund för att kunna tydliggöra de likheter och de eventuella skillnader som finns däremellan.Naturligtvis så finns det en svårighet i detta. Genom att enbart intervjua personal ur samfunden så går det inte att ge en övergripande bild över hur exempelvis alla pingstkyrkans medlemmar tänker och resonerar kring detta. Men jag tycker ändå att det är relevant att genomföra intervjuerna för att försöka påvisa en lära inom rörelsen. Det jag kommer att få fram är de enskilda intervjupersonernas åsikt.

I bakgrunden framkom att livet efter hjärtinfarkten innebar att leva i stor osäkerhet, vilket påverkade kvinnornas liv. Livsvärlden som de sällan reflekterade över gjorde sig påmind. Bristen på studier, som belyste kvinnors livsvärld tiden efter en hjärtinfarkt, skapade frågor om hur hälsan efter en hjärtinfarkt kunde förstås, främjas och stödjas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livsvärld under det första året efter en hjärtinfarkt. Metoden var en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar utfördes med hjälp av en manifest innehållsanalys.