Sök:

Sökresultat:

1900 Uppsatser om Gamla kyrkogćrden i Malmö - Sida 60 av 127

FörhÄllandet mellan ILO-konventionen nr. 169 om ursprungsfolk och stamfolk i sjÀlvstyrande lÀnder och beslutet om den fria smÄviltsjakten

Den 25 augusti 1993 slÀpptes smÄviltsjakten fri ovanför odlingsgrÀnsen och pÄ renbetesfjÀllen. FrislÀppandet, som i stort innebÀr att staten till skillnad frÄn tidigare inte lÀngre behöver höra sig för med samebyarna för att tilldela jaktrÀtt till enskilda, har kritiserats hÄrt frÄn bl.a. jurist-, same- och naturvÄrdshÄll. FrÄn samiskt hÄll menade man att beslutet om frislÀppandet var Ànnu ett rÀttsligt övergrepp pÄ de gamla samiska rÀttigheterna eftersom staten inte pÄ ett tillförlitligt sÀtt kunde visa att de har sin pÄstÄdda jaktrÀtt inom de aktuella omrÄdena. SÄ sent som till Är 1987 hade staten den instÀllningen att jakten i de avlÀgsna fjÀllomrÄdena inte var aktuell för nÄgon annan Àn samerna.

Vem vÀljer vad? : En studie av faktorer som pÄverkar smÄföretag i valet av externa redovisnings- och revisionstjÀnster

Inledning: Sedan i november 2010 Àr revision för smÄföretag inte lÀngre ett tvÄngenligt lag i Sverige. Marknaden för redovisnings- och revisionstjÀnster har dessutomutvecklats sÄ att funktioner som tidigare endast revision kunde bidra med till ettföretag numera Àven kan erhÄllas genom redovisningstjÀnster. Det Àr sÄledesintressant att undersöka vad som pÄverkar smÄföretagen till det val av tjÀnst de gör.Problemformulering: Vilka faktorer pÄverkar smÄföretagens val av externaredovisnings- och revisionstjÀnster?Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga faktorer som pÄverkar smÄföretags val avredovisnings- och revisionstjÀnster.Metod: Studien Àr genomförd med en kvantitativ undersökningsmetod dÀr detempiriska materialet har genererats genom en internetbaserad enkÀtundersökning.Deltagarna i enkÀtundersökningen bestÄr av smÄföretag i Sverige som valts ut genomett slumpmÀssigt urval.Resultat och slutsats: Studien pÄvisar att regional placering, anstÀllda, Àgarstruktur,omsÀttning och företagarens Älder Àr samtliga faktorer som enligt vÄr studie pÄvisarett samband med valet av redovisnings- och revisionstjÀnster. Av studiens resultat kanvi sÄledes konstatera att kontroll och verifierbarhet, samt gamla vanor ochförvÀntningar Àr samtliga viktiga omstÀndigheter nÀr företagaren stÄr inför sitt val avexterna tjÀnster..

Young people`s awareness of the influence of media photos

Fula ord kan definieras pÄ flera olika sÀtt. I vÄrt arbete syftar vi till svordomar, könsord och kraftuttryck. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur sprÄknormer pÄverkar lÀrare och elevers anvÀndande av fula ord i skolan. Studien Àr genomförd pÄ ett antal skolor i södra Sverige. Genom enkÀtundersökning och intervjuer med lÀrare, fritidspedagoger och elever har vi fÄtt fram ett resultat som visar hur sprÄknormer Àr knutet till identitet, att normerna Àr svÄra att förhÄlla sig till, samt att de normer som förekommer i skolan Àr gamla normer som existerat i flera generationer.

Kinas förÀndring: reformer som har förÀndrat folkets levnadsförhÄllanden i Kina under perioden 1949-1976

Syftet med uppsatsen Àr att se om den kommunistiska regimen i Kina satsade pÄ att försöka förÀndra landet och förbÀttra folkets livssituation genom investeringar i teknik för att dÀrigenom uppnÄ en ekonomisk utveckling. För att fÄ reda pÄ detta har vi genomfört en litteraturstudie. NÀr det kommunistiska partiet kom till makten i Kina Är 1949 började det genomföra ett antal reformer i syfte att fÄ nÀringslivet pÄ fötter igen. Med Sovjet som förebild kom kommunisterna att satsa hÄrt pÄ industri och jordbruk. Kollektivisering av jordbruket och stora satsningar inom industrin resulterade i att landets produktion ökade.

Klimatsmart vardag : en fallstudie av projektet ?Klimatpiloterna i Askersund och LaxÄ?

Denna uppsats Àr en fallstudie av ?Klimatpiloterna i Askersund i LaxÄ?, ett projekt som har velat lÀra mÀnniskor hur man kan reducera sina koldioxidutslÀpp. Arbetet bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med projektdeltagarna och syftet Àr att beskriva hur de fÄr vardagen att fungera nÀr de samtidigt försöker minska sin klimatpÄverkan. En viktig teoretisk utgÄngspunkt Àr att vardagen Àr praktisk och till stor del bestÄr av oreflekterade rutiner. Begreppet risksamhÀlle anvÀnds för att belysa hur informanterna tack vare klimatexperter, i detta fall projektledarna, blir medvetna om bÄde klimathotet och vilka förÀndringar de bör göra i sina vardagsrutiner.

Dop i helig Ande : Om hur initiationen in i tron sker och pÄ vilket sÀtt mÀnniskan mottar den helige Ande

Uppsatsens frÄgestÀllning: Jag vill ta reda pÄ hur initiationen in i den kristna tron sker och hur mÀnniskan tar emot den helige Ande. Bakgrunden till detta Àr den pingstteologisk instÀllningen, att man först blir kristen och sedan döpt i helig Ande. Beskriver Bibeln, och framför allt ApostlagÀrningarna den kristna initiationen pÄ detta sÀtt? Vad innebÀr det för dem som lever i det nya förbundet att ha den helige Ande och vara döpt i helig Ande?Slutsats: LÀran om dop i helig Ande som en tvÄstegsinitiation mÄste avfÀrdas. Dopet i helig Ande gÄr hand i hand med syndernas förlÄtelse som svar pÄ omvÀndelse och dop.

"Och du, Birgit, kan du inte virka eller lÀsa en bok?" : - En studie av genusnormer i samhÀllskunskapsböcker för grundskolans mellanstadium 1962-1977

Under 1960- och 1970-talen utvecklas svensk socialpolitik starkt och sysselsĂ€ttningsgraden stiger markant. Allt fler kvinnor börjar lönearbeta och hemmafrubegreppet luckras upp och försvinner mer eller mindre pĂ„ ett decennium. Begreppet jĂ€mstĂ€lldhet etableras i den politiska debatten och introduceras Ă€ven för första gĂ„ngen i lĂ€roplan för grundskolan 1969.Den hĂ€r samhĂ€llsutvecklingen mĂ€rks mycket tydligt i lĂ€romedlen för mellanstadiet och pĂ„ bara drygt tio Ă„r sker en enorm förĂ€ndring. FrĂ„n att vara starkt prĂ€glade av hemmafruidealet samt tydligt normativa vad gĂ€ller sĂ€rskiljandet pĂ„ pojkars och flickors egenskaper och intressen, till att mer eller mindre vara helt könsneutrala vad gĂ€ller de arbeten, utbildningar och fritidsintressen som illustreras och beskrivs i lĂ€roböckerna.ÄndĂ„ visar det sig att utvecklingen i lĂ€roböckerna Ă€r nĂ„got slĂ€pande i förhĂ„llande till den samhĂ€llspolitiska utvecklingen i stort. Detta kan bero pĂ„ att lĂ€romedel ofta har en lĂ„ng produktionstid och sĂ„ledes tenderar att hĂ„lla fast vid gamla normer och fördomar lĂ€ngre Ă€n vad den samtida samhĂ€llsdebatten anger..

MÀtning och utvÀrdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden

Organisation/Organisation Författare/AuthorsVÀxjö Universitet Marcus GunnarssonEkonomihögskolan Olof PalmquistVÀxjö UniversitySchool of Management and EconomicsDokumenttyp/Type of document Handledare/TutorExamensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/ExaminerRolf G LarssonTitel och undertitel/Title and subtitleMÀtning och utvÀrdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock marketSammanfattningBakgrund: I dagens hÄrda konkurrens i samhÀllet gÄr trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi dÀr kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgÄngen i företagen Àr de anstÀllda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en vÀrdefull tillgÄng och benÀmns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förstÄelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervÀrde för företaget finns det hinder med att redovisa detta dÄ det inte fÄr tas upp i balansrÀkningen.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera huruvida intellektuellt kapital Àr nÄgot som fondförvaltare utvÀrderar nÀr de gör en investeringsbedömning.AvgrÀnsningar: BegrÀnsningarna Àr att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgrÀnsning Àr att vi valt att inte tillfrÄga de fondförvaltare som inte utvÀrderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.Metod: Vi har utgÄtt frÄn en kvantitativ metod och har genomfört en enkÀtundersökning för insamling av material.

Bygga bort brott

Anledningen till att detta arbete skrivs Àr för att vardagsbrottslighetens har en stor pÄ-verkan pÄ mÀnniskors trygghets kÀnsla i bostadsomrÄdet. Vi har valt att studera tvÄ bostadsomrÄden i Malmö, Bo01 samt LindÀngen. Dessa tvÄ omrÄden skiljer sig pÄ sÄ sÀtt att Bo01 Àr ett nybyggt omrÄde med bebyggelseplanering som brottspreventiv Ät-gÀrd medan LindÀngen Àr ett omrÄde byggt under miljonprogrammet och inget brotts-preventivt tÀnk har funnits i bilden vid byggandet av omrÄdet. Uppsatsens huvudsyfte Àr att belysa den fysiska miljöns betydelse för brottsligheten i ett bostadsomrÄde samt hur man kan hÀmma brott genom att bygga pÄ ett brottsförebyggande sÀtt. Vi har gjort denna undersökning genom att studera gamla rapporter och utlÄtanden frÄn sakkunniga inom omrÄdet och sammanstÀllt vÄra slutsatser frÄn dessa.

Till bords

Restaurangbesök har mÄnga mÀnniskor personliga och specifika relationer till, med bÄde bra och dÄliga minnen. Det kan handla om positiva förvÀntningar som uppfylls eller övertrÀffas likavÀl som besvikelser. Vid ett tillfÀlle kan upplevelsen raseras av en obekvÀm sittplast eller att maten lÄter vÀnta pÄ sig, vid ett annat tillfÀlle kan upplevelsen vara fantastisk trots en brÀnd köttbit serverad vid en trÄng bardisk. Jag ser restaurangmiljön som en spÀnnande vÀrld fylld av kontraster.För mig handlar restaurangmiljö mycket om sociala möten. Det Àr pÄ restaurang jag oftast möter gamla vÀnner, men ocksÄ nya.

UTVECKLING AV BESLAGSSYSTEM FÖR SANDWICHPANEL : Ett designprojekt i samarbete med Paroc Panel System AB ¼

En av Parocs produkter Àr sandwichpanel som Àr ett byggmaterial som kan variera i storlek och tjocklek och Àr funktionellt och smidigt. Uppdraget var att designa ett beslag för panelsystem som minst 50% av Paroc Panel Systems kunder skulle föredra framför de gamla, frÀmst med avseende pÄ estetiken, men Àven baserat pÄ lÀtthet att montera och kostnad av beslaget. Projektet skedde i samverkan med företaget Paroc Panel System AB och ur förundersökningen framkom att utseende, monteringsmöjligheter, egenskaper sÄsom materials livslÀngd och hÄllfasthet och totalkostnad var viktiga krav som stÀlldes pÄ produkten. Lösningsförslag med fokus pÄ flera viktiga aspekter togs fram och kombinerades till olika koncept med hjÀlp av en sÄ kallad morfologisk tabell. En konceptutvecklingsfas ingick dÀr hÄllfasthetsberÀkningar och materialval var avgörande.

Stridsfordon 9040, en krigsmaskin i en internationell kontext

Den svenska Försvarsmakten har under en smÀrtsam process genomgÄtt en reform frÄn det gamla invasionsförsvaret till det nya insatsförsvaret. Det har i sin tur pÄverkat var och nÀr uppgifter skall lösas, den mentala förberedelsen syftar inte lÀngre till att enbart försvara rikets grÀnser. Svenskatrupper finns idag pÄ ett flertal platser vÀrlden men jag vill belysa insatsen i Afghanistan. Den svensk/finska kontingenten har förstÀrkts med Stridsfordon 9040, ett system konstruerat för ett subarktiskt klimat. Denna uppsats vill bidra med en uppfattning om Stridsfordon 90 Àr lÀmpad att lösa uppgifter i Afghanistan och i förlÀngningen ge ett underlag för en diskussion om det Àr rÀtt att systemet finns i insatsomrÄdet.

Den entreprenöriella filosofin : Ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i GY11 och filosofiÀmnets nya mÄl och kunskapskriterier

Den Entreprenöriella Filosofin Àr en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieÀmnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av Àmnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hÀmtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att anvÀndas i sjÀlva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sÀtta in undersökningen i en historisk kontext ges Àven en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen pÄ kunskap i skolan har skiftat genom Ären. Den efterföljande komparativa lÀsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, dÀr en rad nyintroducerade begrepp sÄsom entreprenör och entreprenöriellt lÀrande dessutom tolkas utifrÄn sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmÄgor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieÀmnet filosofi. Textanalysen visar Àven att det har skett en förskjutning vad gÀller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhÄllningssÀtt och att detta bygger pÄ ideologisk tendens snarare Àn vetenskaplig övertygelse..

EU: En framtida normativ makt? En studie om EU:s möjliga framtid i internationell politik.

Studien behandlar ett problem som pÄ senare tid har uppstÄtt i samband med den Europeiska Unionens ökade samarbete och utvidgning av den gemensamma militÀra kapaciteten. Problemet som man, frÄn kritiskt hÄll, har framfört Àr att denna ökade "militarisering" urholkar EU:s gamla roll som en normativ makt. Denna problematik leder fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning, nÀmligen:PÄ vilket sÀtt uppfattas EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik inom den politiska ochakademiska diskursen? Samt: Sett utifrÄn gÀllande diskurs, hur anses EU:s förÀndrade sÀkerhetspolitik pÄverka EU:s position som en normativ makt i internationella relationer? Studiens teoretiska ansats Àr begrÀnsad till en övergripande diskussion gÀllande etik och internationell politik. Metoden som anvÀnds kan nÀrmast betecknas som en form av argumentations-/diskursanalys.Resultatet visar att uppfattningarna om den möjliga utvecklingen för EU:snormativa makt Àr beroende pÄ vilken instÀllning, till EU:s framtida intentioner, aktörerna och debattörerna har.

Efter examen : 24 smÄskollÀrarinnors berÀttelser 1952-1954

Uppsatsen bygger pÄ den vandringsdagbok som skrevs under 1952-1954 av 24 nyutexaminerade smÄskollÀrarinnor frÄn Norrköpings smÄskoleseminarium. De hade enats om att skriva brev i dagboksform omfattande tre sidor brevtext och sedan lÄta boken cirkulera runt till samtliga författare. Boken skulle i första hand spegla deras arbete som lÀrarinnor och viktiga delar av deras privatliv. För nÄgra Är sedan skÀnktes böckerna, 23 av 25, till Arbetets museum i Norrköping. Jag har tagit del av breven som omfattar lÀrarinnornas första arbetsÄr och försökt analysera deras arbete, privatliv, föreningsliv och deras hemligheter som det speglas i vandringsdagboken.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->