Denna uppsats undersöker vilken världsbild SVT Rapport förmedlar. Frågeställningarna somuppsatsen tar upp är följande; Vilka världsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framställs människor och deras samhällsklimat?   För att försöka besvara dessa frågor används en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehållsanalys med ett kodschema som innehåller225 inslag från SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna är världsdel, land, huvudämne och källor.   Den kvalitativa innehållsanalysen utförs med hjälp av en semiotisk analys.

We have inquired into how the amount of foreign news has changed over the last 30 years in two major Swedish newspapers, which subjects and regions has dominated the content of the foreign news and what subjects dominate the reporting from certain regions. This was done with a quantitative analysis of subjects and regions written about in 1100 news texts during a week in each year of 1978, 1988, 1998 and 2008. To further broaden our study, we also charted with the analysis how the newspapers domesticate foreign news and how they use international news agencies. As a basis for our discussion we use Van Ginnekens theories of world news centres, Westerståhl & Johanssons and Galtung & Ruges theories of foreign news selection as well as the theories of Hjarvard and Biltereyst about the domestication of foreign news due to commercial pressures and objectives on the newspapers. Our result of the amount of foreign news in the two newspapers is also compared to several similar empirical studies by different researchers.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

Titel: Ett skepp kommer lastat med vadå?? en analys av GP:s ostindiefararrapporteringFörfattare: Sonja GuKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårterminen 2007Syfte: Att utifrån en normativ utgångspunkt undersöka om Göteborgs-Postensrapportering från ostindiefararen Götheborg är journalistiskt motiverat redaktionellt innehåll eller om det kan ses som textreklam.Metod: Kvantitativ och huvudsakligen kvalitativ textanalysMaterial: Göteborgs-Postens blogginlägg och artiklar under 2005 och 2006Huvudresultat: Det har skrivit en del om ostindiefararen under dess resa från Göteborg till Kina. GP har 339 artiklar som tar upp ostindiefararen Götheborg.I stort så handlar ostindiefararbevakningen om ostindiefararen som arbetsplats, expedition och projekt. Man tar upp det som sker och de som befinner ombord på skeppet, även resan och hamnstoppen skildras.Miljöskildringar förekommer när händelser under resan omtalas och berättarrösten i rapporteringen är allt ifrån distanserade till personlig.I enlighet med pressens roll i samhället så förekommer informerande och kommenterande drag i artiklarna. Samhällsrelevansen i dessa är dock inte såhög.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utrikesrapporteringen under 2013 såg ut i lokaltidningen Södermanlands Nyheter (SN) och storstadstidningen Svenska Dagbladet (SvD). Frågorna som ska besvaras handlar om vilka områden och ämnen som läsarna får ta del av i tidningen, och vem som rapporterar om utlandet. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ undersökning med kompletterande intervjuer med representanter för SN, SvD och TT Nyhetsbyrån. Materialet som samlades in var 159 texter från SN och 214 texter från SvD, vilket blev totalt 373 texter. Den teoretiska utgångspunkten kretsar främst kring nyhetsvärdering utifrån Galtung och Ruge samt Prakke, agenda-setting, gatekeeping, samt det västerländska mediala beroendet.

Skolan befinner sig i en förändringsprocess där lärares auktoritet inte längre är självklar, istället söker lärare efter nya sätt att hålla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid då konflikter tillåts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lärares vardag.Syftet med denna undersökning är att se på hur lärare hanterar konflikter mellan elever på lågstadiet och mellanstadiet. Dessutom är syftet att undersöka vilka faktorer hos lärarna som påverkar hur de hanterar konflikter. Frågeställningen handlar om hur lärare hanterar konflikter och hur de förstår vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förståelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering.

Denna uppsats undersöker vilken världsbild SVT Rapport förmedlar. Frågeställningarna somuppsatsen tar upp är följande; Vilka världsdelar syns? Vad handlar nyheterna om? Vem uttalar sig? Hur framställs människor och deras samhällsklimat?   För att försöka besvara dessa frågor används en kombination av kvantitativ och kvalitativmetod. Studien tar avstamp i en kvantitativ innehållsanalys med ett kodschema som innehåller225 inslag från SVT Rapport under perioden april 2010 till och med mars 2011. Variablerna är världsdel, land, huvudämne och källor.   Den kvalitativa innehållsanalysen utförs med hjälp av en semiotisk analys.

AbstractTitle: The war in Afghanistan ? a necessary evil? (Kriget i Afghanistan ? ett nödvändigt ont? En kritisk diskursanalys av New York Times ställningstagande till och framing av kriget i Afghanistan)Number of pages: 41 (41 including enclosures)Authors: Jenny Häggmark, Madeleine JanssonTutor: Christian ChristensenCourse: Media and Communication Studies CPeriod: Fall term 2011University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: Our main goal with this paper is to examine and describe how The New York Times have framed the war in Afghanistan in their editorials, and how their position on the war is reflected in the editorials. We are also interested in finding out if their position on the war has changed during the ten years of war. Are the New York Times editorials characterized by peace or war journalism?Material/Method: To fulfill our aim with this paper we are going to use a qualitative method of content analyzes, the critical discourse analysis, when we analyze the editorials selected.

SammanfattningPressmeddelanden är en vital del av PR-arbetet och pressmeddelanden blir ofta publicerade som nyhetsartiklar i tidningar och på webben. Denna fallstudie riktar in sig på Telias pressmeddelanden och vad som händer med dessa.Syftet med den här fallstudien är att undersöka vad som karaktäriserar pressmeddelanden från Telia som får medieutrymme. Vidare avses att teoretiskt pröva generella mönster hos pressmeddelanden från Telia som blir publicerade i olika medier. Denna prövning utgår från teorierna om information subsidies och nyhetsvärdering och diskuteras i en kontext baserad på Castells teori om nätverkssamhället. En jämförelse av digitala och analoga mediers tendens att publicera PR-genererat material från Telia avses också att göras i studien.Studiens teoretiskt förankrade forskningsfrågor är följande:Vilka ämnen (i pressmeddelanden) blir till nyhetsartiklar?Vilka medier kopierar innehåll direkt från pressmeddelanden?Påverkar källans prominens pressmeddelandets chanser till publicering?Tenderar pressmeddelanden med lokal vinkling att generera fler artiklar än pressmeddelanden utan?Teoretiskt ramverk för denna studie är Castells teori om nätverkssamhället, Gandys teori om information subsidies vidareutvecklad av Turk och Galtung och Ruges teori om nyhetsvärde.

Abstract Title: Krig och fred - 080808. Freds-, krigsjournalistik och propaganda i mediernas rapportering om Georgienkriget: en komparativ studie av Sveriges, Rysslands och USA:s press. (War and peace ? 080808. Peace Journalism, War Journalism and Propaganda in the Media´s Reporting on the Georgia War: a Comparative Study of the Swedish, Russian and American Press.)  Authors: Daniel Lövgren & Tatiana Makarova Tutor: Anna Roosvall Course: Bachelor Thesis: Media and Communication, PR Purpose: The purpose of this essay is to compare how the press in Sweden, Russia and the USA reported on the war in Georgia 2008.

Uppsatsen undersöker hur representationen av Brasilien har förändrats i svensk dagspress. Syftet är att granska vilken roll de olika sociopolitiska och geopolitiska förutsättningarna som rådde i Brasilien vid presidentvalen 1998 respektive 2010 spelade för representationen av landet. Huvudfrågan är hur representationen av landet och rapporteringens omfång påverkades under en period av stora förändringar. Uppsatsen försöker också svara på hur representationen av Brasilien och brasilianarna har förändrats i termer av huvudteman och ämnesområden, andrifiering och stereotyper samt vilka röster/aktörer som kommer till tals i artikelmaterialet.Studien använder ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt tillsammans med Galtung och Ruges nyhetsvärderingsteori, Stuart Halls teorier om representationen av de(n) Andra, andrifiering och stereotyper samt Faircloughs kritiska diskursanalys.Uppsatsen består av en kvantitativ del och en kvalitativ, diskursanalytisk del. Den kvantitativa undersökningen består av den årliga Brasilienrelaterade artikelfrekvensen mellan 1998 och 2010 och artikelfrekvensen under de brasilianska presidentvalsåren 1998, 2002, 2006 och 2010.