Sök:

Sökresultat:

1968 Uppsatser om Göteborgs stad - Sida 28 av 132

KolonitrÀdgÄrdar och nÀringslÀckage : En studie inom Drevvikens tillrinningsomrÄde i Stockholm

Syftet med denna studie har varit att undersöka om kolonitrÀdgÄrdar lÀcker nÀringsÀmnen till Drevviken i Stockholms lÀn. Underlaget till studien kommer frÄn en kvalitativ intervju med tre representanter frÄn Miljöförvaltningen i Stockholms stad samt litteraturstudier.Resultaten visar att det föreligger problem med att kolonister anvÀnder sig av egna avloppslösningar vilket inte Àr tillÄtet enligt arrendeavtalet. Stockholm stad stÄr fast vid att indraget vatten fortsÀttningsvis inte ska fÄ förekomma trots att anstrÀngningar gjorts frÄn SkarpnÀcks stadsdelsnÀmnds sida med att utforma bra avloppslösningar för kolonistugor. Dessa avloppslösningar arbetades fram under tvÄ Är genom projektet Möjlighet att anordna avlopp inom delar av Listuddens koloniomrÄde. Den enda ÄtgÀrd som idag tillÀmpas Àr att arrendeavtalet ska följas eftersom problemet med nÀringslÀckage frÄn kolonistugor dÄ inte lÀngre skulle vara ett problem.

Inre Hamnen Oskarshamn, frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden

Idag finns det ett stort tryck pÄ förtÀtning i vattennÀra lÀgen. MÄnga gamla verksamhetsomrÄden och hamnomrÄden utvecklas till nya stadsdelar. Stora delar av hamnen i Oskarshamn anvÀnds idag fortfarande aktivt men Inre Hamnen stÄr utan nÄgon direkt anvÀndning. Syftet med mitt arbete har varit att utforma ett förslag frÄn oanvÀnd hamn till attraktiv del av staden, som kopplar ihop Inre Hamnen med stadens centrum, men som Àven ska öka platsens attraktion. Syftet har Àven varit att öka viljan att röra och befinna sig i hamnomrÄdet. Ett problem har varit den upplevda barriÀrseffekten pÄ Skeppsbron, som strÀcker sig lÀngs med en stor del av planomrÄdet. Att fÄ ner skalan pÄ vÀgen samt minska bilarnas dominans har varit av stor vikt i utformandet av planförslaget. För att fÄ grepp om platsens egenskaper och karaktÀr har Cullens serial vision anvÀnts samt en SWOT-analys (styrkor, svagheter, möjligheter och hot). Hur man skapar en attraktiv stad har genomsyrat arbetet och Àven legat till grund vid utformningen av frÄgestÀllningarna. I arbetet har jag anvÀnt mig av tre teoretiker som alla talar om hur attraktivitet uppnÄs. De teoretiker jag anvÀnt mig av Àr Jan Gehl, Jane Jacobs och Gordon Cullen. Det Jacobs och Gehl föresprÄkar Àr att specifika fysiska strukturer gynnar möten mellan mÀnniskor i stÀder samt mÄngfald.

Lucia för trestÀmmig damkör

Mitt sja?lvsta?ndiga projekt har varit att genom sa?ngteknisk tra?ning, ensemblesa?ngstra?ning och arrangering skapa en luciakonsert fo?r tresta?mmig damko?r. Denna framfo?rdes pa? Nytorgsga?rdens a?ldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasa?ngerna i sa?va?l redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under ho?sten.

MALMÖS NYA IDENTITESMARKÖR : En analys av stadsdelen VĂ€stra hamnen

Uppsatsen Àr en komparativ studie av stadsdelen VÀstra hamnen i Malmö, detta genomMalmö stads visioner och utvalda artiklar. Syftet med studien Àr att analysera hurmarknadsföringen av en stadsdel kan pÄverka en hel stad. Studien Àr uppbyggd i ettkronologiskt perspektiv för att lÀsaren enklare ska se den strukturella utvecklingen. Genomurbanteori behandlas Àmnen som mentala bilder av staden, sociala strukturer och kulturellaprocesser i följd av den postindustriella utvecklingen i stadsdelen VÀstra hamnen..

Hur uppnÄs ekologisk hÄllbarhet? Samverkan & Motkrafter

Begreppet hÄllbar utveckling har vÀxt fram kring orsaker och lösningar för globala försörjnings- och deponeringskriser. Begreppet Àr mycket brett och diskuteras runt om i vÀrlden. Diskussionen om hur samhÀllet ska uppnÄ en hÄllbar utveckling har pÄverkat fysisk planering och trafikplanering. Grunden till en hÄllbar utveckling ligger i en samordnad och miljöanpassad bebyggele- och trafikplanering. Det Àr bland annat viktigt att det finns förutsÀttningar för en effektiv och miljöanpassad kollektivtrafik och ett effektivt gÄng- och cykeltrafiknÀt.

FörtÀtning av tÀtort utan att bebygga orörd mark : En utredning för Eidar AB:s förutsÀttningar att förtÀta TrollhÀttan Stad

SammanfattningFörtĂ€tning Ă€r idag ett högaktuellt begrepp dĂ„ den svenska befolkningen berĂ€knas passera tio miljoner invĂ„nare Ă„r 2025. FörtĂ€tning innebĂ€r att stĂ€der vĂ€xer inĂ„t istĂ€llet för utĂ„t som trenden lĂ€nge varit i Sverige. TrollhĂ€ttans Stad Ă€r inget undantag och kommunfullmĂ€ktige klubbade 2014-02-10 igenom en ny översiktsplan med tydliga mĂ„l om förtĂ€tning och en ökad hĂ„llbar utveckling. Översiktsplanen slĂ„r fast att staden skall öka med 14 000 invĂ„nare och att det dĂ„ behövs byggas 7 000 nya bostĂ€der till Ă„r 2030 för att klara behovet. Som svar pĂ„ översiktsplanen har Eidar AB, som Ă€r TrollhĂ€ttas allmĂ€nnyttiga bostadsbolag, beslutat att fram till Ă„r 2030 producera minst 1 000 nya bostĂ€der.  Syftet med undersökningen har varit att ta reda pĂ„ vilka förutsĂ€ttningar Eidar AB har till att förtĂ€tat tĂ€torten TrollhĂ€ttan utan att det behöver innebĂ€ra att nyproducera bostĂ€der pĂ„ oanvĂ€nd mark, men Ă€ven hur Eidar AB kan bidra till en hĂ„llbar utveckling av TrollhĂ€ttan.

Att omsÀtta mÄngfald i praktik - en fallstudie pÄ Sociala Omsorgsförvaltningen i BorÄs Stad

Arbetet med mÄngfald utgÄr frÄn diskrimineringslagstiftningen för att sÀkerstÀlla attorganisationer bedriver ett aktivt mÄngfaldsarbete. Ett verktyg för organisationer attaktivt jobba med frÄgan Àr genom att utfÀrda en mÄngfaldsplan. Planen syftar till attmotverka diskriminering samt uppnÄ lagens intentioner. MÄngfaldsplanen utfÀrdas oftapÄ central nivÄ men praktiseras pÄ lokal nivÄ. Ett vedertaget dilemma Àr det glapp somkan uppstÄ mellan policy och praktik.

Könsstereotyper regerar i skolreklam : - En studie i hur genus görs i reklam för gymnasieskolor i Stockholms stad

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur genus görs i reklam för gymnasieskolor. Detta har gjorts genom text- och bildanalys av reklambroschyrer frÄn 15 gymnasieskolor i Stockholms stad. Med en socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt har analyserna gjorts utifrÄn teorier om reklam och genus. Analysen fann fem viktiga kategorier i materialet; utseende, kroppssprÄk & agerande, segregation, samtalsdiskurs samt programmen & skolan. Dessa kategorier visar att det finns en dikotomi mellan killar och tjejer i materialet, vilken tydliggörs genom klÀder, smink, accessoarer, hÄr.

MYTEN OM MÖLLEVÅNGENS MÅNGFALD : HUR DEN FYSISKA UTFORMNINGEN PÅVERKAR INTEGRATION

De svenska stÀderna har fÄtt en mer komplex och rikare sammansÀttning av befolkningsgrupper nÀr det kommer till bÄde levnadssÀtt och familjeförhÄllanden. De socioekonomiska klyftorna har blivit allt tydligare och bostadssegregationen har under de senaste decennierna vÀxt fram i de svenska stÀderna. Det finns mÄnga förestÀllningar om hur man planerar den goda staden och vilka komponenter som behövs för att skapa en stad dÀr alla Àr jÀmlika. I detta kandidatarbete undersöks hur den fysiska utformningen pÄverkar stÀders boendemönster och omrÄdet MöllevÄngen i Malmö studeras som fallstudie..

KundvÄrdens betydelse för ridskolan

Idag minskar antalet elever pĂ„ ridskolorna i Sverige. Siffror frĂ„n Svenska Ridsportförbundet belyser detta. Antalet medlemmar i förbundet har minskat frĂ„n cirka 202 000 Ă„r 2001 till 170 000 Ă„r 2009. Även antalet anslutna föreningar har minskat frĂ„n 976 stycken Ă„r 2001 till 931 stycken Ă„r 2009 (VerksamhetsberĂ€ttelse, 2001-2009). KundvĂ„rd kan vara en metod att vĂ€nda pĂ„ denna utveckling (personligt meddelande NauclĂ©r).

Att pÄverka stockholmarnas resebeteende genom en integrering av mobility management i samhÀllsplaneringen : Framtida potential för MaxLupoSE

Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en sjÀlvklar plats i samhÀllsplaneringen och stÀders utformning har anpassats efter att mÄnga anvÀnder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvÀndandet Àr den fysiska utformningen av vÄra samhÀllen viktiga men ocksÄ mÀnniskors beteende. Mobility management innefattar en rad ÄtgÀrder för att just pÄverka mÀnniskors beteende och attityder för att frÀmja ett mer, frÀmst miljömÀssigt, hÄllbart resande. I denna uppsats undersöks om uppstÀllda förslag, frÄn rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhÀllsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad.

UtvÀrdering av fritidshemmet : Fritidspedagogers syn pÄ förÀldraenkÀter

I Stockholm stad fÄr förÀldrar till barn pÄ fritidshem Ärligen fylla i en sÄ kallad brukarenkÀt. Denna bestÄr av ett antal pÄstÄenden som förÀldrarna fÄr ta stÀllning till. PÄstÄendena har att göra med allt ifrÄn pedagogik, barnets utveckling, trygghet och sÀkerhet. Resultatet av enkÀterna publiceras sedan pÄ Stockholms stads hemsida i anslutning till information om fritidshemmet. Syftet Àr att allmÀnheten ska kunna fÄ veta hur pass nöjda förÀldrarna Àr med verksamheten.Jag vill med hjÀlp av kvalitativa intervjuer som metod undersöka hur fritidspedagoger pÄverkas av dessa enkÀter i sitt arbetsliv.

Boden en stad i förvandling: frÄn byasamhÀlle till sovstad

Under min uppvÀxttid pÄ 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. MÄnga bodensare arbetade inom försvaret eller pÄ centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte mÄnga medborgare. Det fanns Àven mÄnga smÄ privata arbetsgivare och en framÄtanda som var positiv. PÄ 1990-talet började en stor omstÀllning för Boden och dess invÄnare.

Placebranding : Ompositionering av VÀxjö

Syftet med denna uppsats Àr att analysera en enkÀt som Expansiva VÀxjö genomfört för att fÄ en bild av VÀxjös image och undersöka hur nÀra denna ligger den önskade profilen. DÀrefter jÀmförs den strategi som valts för platsvarumÀrket VÀxjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillÀmpas. UtifrÄn vÄr analys av VÀxjös image och strategi, samt med hjÀlp varumÀrkesteori, undersöks ocksÄ om skapandet av varumÀrket har potential att bli framgÄngsrikt eller ej..

Ensamkommande barn - En explorativ studie och skydds- och riskfaktorer i de ensamkommande barnens liv utifrÄn socialarbetarnas konstruktioner

Detta examensarbete syftar till att kartlÀgga hur utvalda socialarbetare i Malmö stad konstruerar skydd samt riskfaktorer som existerar i ensamkommande barns liv och deras integrationsprocess. Vidare avser vi att undersöka vilka resurser och brister som finns i arbetet med de ensamkommande barnen, med en geografisk avgrÀnsning till Malmö stad. VÄr problemformulering belyser barnens komplexitet och dubbla utsatthet vilket leder till en lÄngvarig integrationsprocess. VÄra valda informanter Àr dels boendestödjare som har en vardaglig kontakt med barnen men Àven socialsekreterare som har det huvudsakliga ansvaret för barnen. Arbetets teoretiska utgÄngspunkt Àr en konstruktivistisk ontologi dÀr vi har valt att koppla det resultat vi framstÀllt av vÄra kvalitativa intervjuer till hur socialarbetarnas reflektioner, tolkningar och konstruktioner av hur skydds- samt riskfaktorer kan se ut.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->