Sök:

Sökresultat:

5117 Uppsatser om Göteborgs kommun - Sida 33 av 342

IT i planeringen : Vilka möjligheter och hinder ger e-deltagande i planeringen?

I dagens samhÀlle blir vi allt mer beroende av internet. Myndigheter försöker med hjÀlp av e-delegationen införa e-förvaltning. E-deltagande Àr en del av e-förvaltningen som innebÀr att medborgare fÄr chans att lÀmna sina synpunkter elektroniskt via nÄgon form av verktyg pÄ internet. Tidigare studier visar pÄ att det oftast Àr en medelÄlders, föreningsaktiv och vÀlutbildad man som deltar i planeringfrÄgorna. Unga, lÄgutbildade och kvinnor deltar dÀremot mindre frekvent vid rÄdande deltagarmöjligheter.

Stöd för pedagoger : nÀr ett barn i förskolan mister en anhörig.

MÄnga pedagoger som arbetar i förskolan kommer nÄgon gÄng att möta barn som mister en nÀra anhörig.  Syftet med denna studie Àr att undersöka om pedagoger upplever att det finns ett stöd att fÄ i arbete med barn i sorg samt hur pedagoger i förskolan hanterar situationer i samband med dödsfall av en nÀra anhörig. Studiens frÄgestÀllningar berör pedagogernas syn pÄ sitt agerande i ett arbete med barn sorg, barns vardag pÄ förskolan nÀr en nÀra anhörig avlider enligt de deltagande pedagogerna i studien samt relationer mellan kollegorna som deltagit i studien. UtifrÄn förutsÀttningarna i förskolans uppdrag, förskolechefens ansvar samt det som stÄr i Arbetsmiljöverkets § 5 och § 7 gÀllande krishanteringsplaner undersöks vÄra frÄgor genom en enkÀtundersökning i tvÄ svenska kommuner. Dessa kommer för anonymitetens skull vidare att skrivas som kommun 1 och kommun 2. I kommun 1 ingÄr sex olika förskolor. I kommun 2 ingÄr fyra olika förskolor.

Skolans specialpedagogiska verksamhet: en jÀmförelse mellan
tvÄ skolor

En jÀmförelse av hur tvÄ skolor i en kommun i Norrbotten organiserar sin specialpedagoiska verksamhet. VÄrt syfte Àr att beskriva och analysera faktorer som Àr av betydelse nÀr skolan organiserar sin specialpedagogiska verksamhet. Vi utgick frÄn föjande frÄgor: PÄ vilket sÀtt organiserar skolan sin specialpedagogiska verkasamhet? Finns det en skillnad i organisationen mellan tvÄ skolor i samma kommun? Har skolan ett kategoriskt eller relationellt perspektiv i sin specialpedagogiska verksamhet? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tvÄ rektorer, tvÄ klasslÀrare, en specialpedagog och en speciallÀrare för att ta reda pÄ hur de pÄ olika organisationsnivÄer ser pÄ den specialpedagogiska verksamheten. Efter avslutat arbete kan vi inte peka pÄ nÄgra skillnader i hur de bÄda skolorna organiserar den specialpedagogiska verksamheten.

ALLA barns rĂ€tt till SKRUBBSÅR : barn med funktionshinder och deras tillgĂ€nglighet till lekplatser i Norrköpings kommun

De sista 15 Ären har det skett en attitydförÀndring i statliga dokument för personer med funktionshinders rÀtt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder Àr lekplatser och tillgÄngen av dem en viktig plats i den offentliga miljön.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en ökad insyn i hur tillgÀnglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsÀttningar synliggörs pÄpolitisk nivÄ i Norrköpings kommun. TvÄ angreppssÀtt har anvÀnts och det ena Àr hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgÀnglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa Àr medpersoner med makt pÄ olika nivÄ i Norrköpings kommun gÀllande lekplatser och deras utformning. De andra tvÄ intervjuerna Àrmed personer frÄn brukarnas perspektiv, det vill sÀga handikappföreningar.Resultatet pÄvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stÀrka barnperspektivet och tillgÀngligheten iverksamheten.

Rekryteringsarbetet kring anstÀllning av lÀrarepÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor ien mellanstor kommun i södra Sverige

Följande studie har till syfte att undersöka hur lÀrarrekryteringsarbetet pÄ kommunala ochfristÄende gymnasieskolor i en mellanstor kommun i södra Sverige gÄr till. Skillnader ochlikheter vid rekrytering av lÀrare mellan de olika skolorna har undersökts. De psykologiskaaspekterna (intelligens/begÄvning, personlighet och kompetens) knutna till urval harbehandlats i denna uppsats för att undersöka om dessa aspekter vÀger in i beslutet omanstÀllning. Sex rektorer frÄn sex olika gymnasieskolor (tre kommunala och tre fristÄendeskolor) i en mellanstor kommun i södra Sverige har intervjuats. Resultatet av intervjuerna harsammanfattats, diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och teorier.

Vindkraft i Sveriges inland - Vindkraftsplan för Hylte kommun

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det Àven finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och dÀrför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blÄser ordentligt pÄ högre höjder Àven i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och dÀrför kan omrÄden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifrÄga.

Balanskravet : ? En studie över hur tvÄ kommuner med olika ekonomiska förutsÀttningar hanterar balanskravet

För att komma till rÀtta med kommunernas och landstingens mÄngÄriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushÄllning Är 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. DÄ det inte finns nÄgon tydlig definition pÄ god ekonomisk hushÄllning infördes balanskravet Är 1998 som ett komplement. Balanskravet innebÀr att intÀkterna ska vara större Àn kostnaderna, det vill sÀga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet Àr att varje generation ska bÀra ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en lÄngsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte fÄr ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre Är om det inte föreligger synnerliga skÀl och kan dÀrmed frÄngÄ en budget i balans.

God kontrakstyrning? : En studie av kontraktstyrning vid offentlig upphandling av skolskjutstrafik

AbstractC-level essay in political science, by Frida Orlinder, spring semester 2008Supervisor: Susan Marton?Good contracting? ? A study of contracting in public procurement regarding the transportation of school children?Over the last decades models influenced by the market have been gaining influence in public administration all over the world. New Public Management has been presented as a theoretical ?shopping basket? from which concepts can be applied to the administration of municipal services. The purpose of this essay is to investigate in an explorative way how New Public Management (NPM) views contracting and the role of the internal customer in contracting.

Brinnande utjÀmning : En undersökning av strukturella rÀddningstjÀnstkostnader

Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges kommuner. Studiens syfte a?r att studera om kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.

Arenans förÀndrade roll

Titel: Arenans förÀndrade roll ? frÄn Colosseum till Allianz Arena Författare: Daniel Granqvist & Henrik Johansson Handledare: Gun Normark & Bo Carlsson Syfte: Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för ett helhetstÀnkande nÀr det gÀller utveckling av moderna idrottsarenor. HÀrvid anvÀnds aspekterna kommun/samhÀlle, publik, evenemang och nÀringsliv för att belysa nybyggnationer av moderna fotbollsarenor. Studien bygger primÀrt pÄ erfarenheter frÄn tidigare arenabyggen i norra Europa och baserar sig pÄ fem strategisk utvalda arenor. FrÄgestÀllningar: Vilka skillnader och likheter finns nÀr det gÀller utveckling av moderna fotbollsarenor? Vad har kommun/samhÀlle, publik, nÀringsliv och evenemang för betydelse för förstÄelsen av denna utveckling? Vilka kunskaper och erfarenheter kan vara viktiga vid framtida arenabygge? Metod: Uppsatsen Àr en jÀmförande fallstudie av fem strategisk utvalda arenor i norra Europa.

Ekonomistyrning i Sigtuna Kommun : FörbÀttringsförslag pÄ gymnasieverksamheten

Gymnasieskolan Àr för eleverna en avgiftsfri och frivillig skolform. Kommunerna Àr skyldiga att erbjuda folkbokförda elever som avslutat grundskolan en gymnasieutbildning. Allt fler vÀljer dock att lÀsa pÄ andra skolors kommuner. Elever som vÀljer att lÀsa pÄ andra skolor har andra ersÀttningskostnader. Detta gör det svÄrt att budgetera för hur fördelningen av resurser blir för Äret.

Hur kan kommunernas incitament till att investera i förnyelsebar energi öka?: en studie av vindkraften

Den svenska vindkraftsetableringen har inte kommit att utvecklas i den takt det var tÀnkt, det vill sÀga 10 TWh till Är 2015. Om detta ska införlivas krÀvs det att kommunerna runt om i Sverige sÀtter igÄng med vindkraftsplaneringar med detsamma. Studiens syfte var att studera fyra kommuner: Karlskrona, Sundsvall, Bjuv och LuleÄ - dÀr Karlskrona kommun kanske har kommit allra lÀngst i sin vindkraftsetablering. Vad som gör en kommun ?positiv? respektive ?negativ? till vindkraft i allmÀnhet, kan bero pÄ ett flertal faktorer dÀr bland annat miljölagstiftningens lagar spelar in.

Flerom?ttat fett biter inte p? inflammation efter m?ltid - En systematisk ?versiktsartikel om m?ttat fett och flerom?ttat fett har olika effekt p? inflammationsmark?ren interleukin-6 postprandiellt.

Syfte: Syftet ?r att unders?ka om intag av m?ttat och flerom?ttat fett har olika effekt p? postprandiell inflammation, hos friska vuxna i ?ldrarna 18-70 ?r. Metod: F?r att genomf?ra denna systematiska ?versiktsartikel utf?rdes litteraturs?kningar i databaserna PubMed och Scopus. Specifika s?kblock skapades f?r varje databas f?r att identifiera vetenskapliga artiklar g?llande postprandiell inflammation efter intag av m?ttat eller flerom?ttat fett. Nyckelord som anv?ndes i s?kningen inkluderade ?fatty acid?, ?inflammation? och "postprandial". Titlar och abstrakt av de h?mtade artiklarna granskades f?r att bed?ma deras relevans f?r studiens syfte.

Angereds fritidscentrum : En spricka i vÀlfÀrdsbygget

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benÀmns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under Ären 1967 ? 1975 och kom att prÀgla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden.En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under nÄgra Ärtionden. Det handlade om allas rÀtt till ett bra och hÀlsosamt boende.         Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsomrÄden. Stat och skola samt kommun och socialtjÀnst var tvÄ verksamheter som var drivande i denna planering.

Att förstÄ reformprocesser - en fallstudie pÄ kommundelsnÀmnder i Lund 1992-2000

AbstractDetta arbete Ă€r en fallstudie pĂ„ Lund's kommun och det som skedde dĂ€r under nittiotalet. Huvudfoku's ligger pĂ„ tvĂ„ kommunreformer som innebar kommundelsnĂ€mnderna's införande och avskaffande. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning har varit; Vilka förĂ€ndringar har Lund's kommun gĂ„tt igenom? Och; Hur kan man förstĂ„ dessa förĂ€ndringar? Teorin bestĂ„r av flera olika vinklar dĂ€r man problematiserar de moderna kommunerna's arbete. Även mer klassisk organisationsteori med ett foku's pĂ„ kulturperspektivet har anvĂ€nt's.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->