Uppsatsen handlar om cineliteracy; att öka sin kompetens att tillgodogöra sig rörliga bilder. Jag undersöker huruvida brittiska filminstitutets femstegsmetod Àr en fungerande modell för att stimulera elevernas lÀrandeprocess av komplex film. Som exempel anvÀnder jag mig av Jacques Tatis film Play Time..

Varje Ă„r producerar Hollywood flertalet filmer med utgĂ„ngspunkt i historien och dessa formar den allmĂ€nna uppfattningen om historiska hĂ€ndelser och personer. Även i klassrummen har filmen hittat in och blivit en naturlig del av undervisningen för mĂ„nga historielĂ€rare. Det Ă€r dock, som tidigare forskning har visat, oklart huruvida dessa filmvisande lĂ€rare har en pedagogisk tanke bakom att trycka pĂ„ Play. Denna uppsats syftar till att ge en bild av historielĂ€rares didaktiska syn pĂ„ att visa film i undervisningen utifrĂ„n frĂ„gorna vad, hur och varför de gör det. Kvalitativa djupintervjuer efter en intervjuguide har genomförts med fem gymnasielĂ€rare.

Den hÀr studien handlar om hur ett antal lÀrare anvÀnder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrÄgade lÀrarnas hÀnvisningar till styrdokumenten och de olika delar av lÀroplanen de vÀljer att citera. För att belysa lÀrarnas syn pÄ olika lÀromedel innehÄller arbetet ocksÄ en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör anvÀnda lÀromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring lÀromedel och variation av undervisningen diskuteras ocksÄ lÀrarnas syn pÄ motivation och elevernas intressen. LÀrarnas syn pÄ arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr samtalets och gruppens betydelse för inlÀrning diskuteras..

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jÀmföra hur tre svensklÀrare beskriver sitt arbete med film i svenskÀmnet och hur de ser pÄ filmens roll i svenskÀmnet. För att uppnÄ syftet stÀlls tre frÄgor: Hur ser de pÄ film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de pÄ film i relation till litteratur? Hur ser de pÄ film i relation till ungdomar? Denna studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklÀrare pÄ gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jÀmförts.     Resultatet visar pÄ att film anvÀnds för att illustrera en epok eller ett litterÀrt verk eller som en jÀmförelse i samband med tematiska arbeten. TvÄ av de tre lÀrarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för vad som motiverar volontÀrer och vad de har för förhoppningar och förvÀntningar nÀr de kommer för att arbeta pÄ en musikfestival, och hur denna grupp mÀnniskor passar in i mallen som motivationsteoretiker mÄlat upp för vad mÀnniskor motiveras av och hur vi motiverar arbetskraft.Vi insÄg under vÄrt arbete med musikfestivalvolontÀrer att det finns mycket lite kunskap om gruppen samt om hur man pÄ bÀsta sÀtt arbetar mot volontÀrer pÄ en festival. Vad som speciellt intresserade oss var upptÀckten av hur mÄnga av de volontÀrer som anmÀlt sig med sedan valde att oanmÀlt inte dyka upp till festivalen eller att avbryta arbetet under festivalens gÄng.Studien försöker att belysa detta Àmne och bidra till mer kunskap inom detta fÀlt och ytterligare en upptÀckt vi gjort Àr att den förutspÄdda skillnaden mellan arbetsledaren och volontÀrers attityder inte Àr sÄ stor. Det finns en högre medvetenhet om volontÀrernas situation hos arbetledare Àn vad som initialt observerats, men att denna kunskap allt för sÀllan kan omvandlas till handling.Vi har alltsÄ undersökt volontÀrers motivation och arbetsledares attityder för att förstÄ vad bortfallet av ideell arbetskraft under festivaler beror pÄ, bÄde före och under genomförandet. Denna uppsats Àr riktad mot personer som har ett intresse av fenomenet motivation hos ideell arbetskraft. .

This paper is a study of documentary film production with focus on the filmmakers choice and usage of sound equipment. Using professional articles and literature have first of all helped us determine a standard for the conventional use of sound equipment in documentary film. Afterwards, by analyzing our own interviews we?ve received answers on how filmmakers relate to the conventional usage and why they select equipment as they do. Thereafter, we describe a technical method which helps a filmmaker to be able to record sound for documentary film on his/her own, using simple measures without reducing quality.

The purpose of this Bachelor?s thesis was to examine the information needs of the international students at the University of BorÄs. A further aim was to examine the types of information sources the international students was using to satisfy their information needs and the environmental factors keeping them from achieving this. This was done through focus group interviews with international students from four different countries ranging from the ages 20 ? 35.

Att filmmusiken Àr en viktig del i en film nog de flesta beredda att hÄlla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som ÄskÄdare upplever film? Med hjÀlp av tvÄ visuellt identiska filmer vars enda skillnad Àr filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer fÄr ta del av filmerna och svara pÄ frÄgor i enkÀtundersökning, vars resultat sammanstÀlls och analyseras. Med hjÀlp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frÄgestÀllningen Àr besvarad och vad det fÄr för betydelse för forskningen inom Àmnet, och inte minst hur man kan bygga vidare pÄ undersökningen för att fÄ en djupare förstÄelse för filmmusik och hur den pÄverkar ÄskÄdarens upplevelse av film..

Rapporten syftar att redovisa det arbete som Àr involverat i skapandet av digitala karaktÀrer lÀmpade för film och reklamfilmsproduktion. DÄ Milford Film & Animation i synnerhet producerar reklamfilm kommer fokus i denna uppsats att ligga pÄ denna typ av produktion. Denna rapport kommer huvudsakligen att fokusera pÄ arbetsprocessen som helhet och förklara dess roll i sammanhanget, det vill sÀga skapandet av en animerad reklamfilm. PoÀngen Àr att belysa den roll den ansvariga för karaktÀrsutvecklingen har, med inriktning pÄ modellering och texturering. Under min tid pÄ Milford Film & Animation har jag handgripligen arbetat med alla de steg involverande modellering och texturering som beskrivs i uppsatsen och jag har pÄ sÄ sett beskaffat mig den erfarenhet inom Àmnet som jag anvÀnt mig av för att komma fram till de slutsatser som beskrivs i denna rapport..

Den hĂ€r rapporten kommer att behandla metoden och problematiken kring omvandling av spelfilm till animerad film. Digitala effekter har anvĂ€nts inom filmproduktion för att manisfestera fenomen som inte kunnat tillfogats i verkligheten, ett exempel Ă€r sjĂ€lvklart flygande drakar. Digital Anarchy har nyligen slĂ€ppt effektprogrammet ToonIt, ett tillĂ€ggsprogram till Adobe Premiere Pro, som har egenskapen att med enkla termer uttryckt omvandla spelfilm till animerad film. Genom surrealistiska effekter har möjligheten erhĂ„llits att framstĂ€lla intryck av svunna tider i orientaliska miljöer utan inköp av skrĂ€ddarsydd klĂ€dsel eller inspelning i fjĂ€rran trakter. Även möjligeten finns att producera tvĂ„dimensionell animerad film utan att gĂ„ igenom proceduren att framstĂ€lla tjugofyra handritade eller datorritade bilder motsvarande en sekunds film..

Den hÀr uppsatsen Àr en undersökning av eventkulturen i det regionala resurscentrumet Film i SkÄne.Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr befintlig forskning om den svenska filmproduktionens regionalisering, vilken Àr en förutsÀttning för Film i SkÄnes hela verksamhet, samt forskning om filmfestivalernas funktion för enskilda filmer och dess ursprungsland/region. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur eventkulturen frÀmjar Film i SkÄnes verksamhet och vad eller vilka som gynnas av verksamhetens eventkultur.Tre stycken former av event som Film i SkÄne arrangerar/samarrangerar förklaras och diskuteras i en analys med syftet att ta reda pÄ hur eventkulturen fungerar och verkar. De utvalda eventen Àr CineSkÄne, M:Dox och Filmbar. Med hjÀlp av de teoretiska utgÄngspunkterna utreds eventens funktion i Film i SkÄnes verksamhet.I slutdiskussionen argumenteras det för att eventkulturen i Film i SkÄnes verksamhet blir ett verktyg för att stÀrka sin egen position i filmsverige och sÀkra den egna tillvÀxten. Det argumenteras ocksÄ för att eventkulturen gynnar filmklimatet i regionen genom ett brett arrangörsnÀtverk som nÄr ut i stora delar av regionen samt att de möjligheter till möten och utveckling för filmarbetare som eventkulturen ocksÄ bidrar med Àr till stor fördel för dem..

Title: Investor or Maecenas? ? A study on the usage of venture capital within the Swedish film industry.Author: Tobias MagnussonSupervisors: Ahmad Ahmadi, Clas GunnarssonPurpose: The purpose with this thesis is to complement the research on procurement of capital within the Swedish film industry.Methodology: The primarily research method that have been used to gather material is qualitative interviews, that has been performed with four individuals that are active in the Swedish film industry.Theory: In order to create an adequate theoretical base, theories regarding investments and cultural entrepreneurship are presented.Empirics: In this chapter the results of the interviews are presented, sorted in several subcategories. The material is thereafter analyzed and discussed in the following chapter, with the theoretical base in mind.Conclusion: The usage of venture capital within the Swedish film industry is relatively low today. Non-monetary values are the primary reason to invest in the Swedish film industry today. A significant risk diversification, together with knowledge dispersion needs to be made in order to make the Swedish film industry more attractive to investors.

Uppsatsen Àr benÀmnd en upplysande uppsats. Det Àr precis vad den Àr. Uppsatsen bygger pÄ en undran om vad ljusfestivalen Lysande Kalmar Àr. För att fÄ svaret anvÀnder sig uppsatsen av grundad teori som metod och kvalitativa intervjuer med aktörer bakom evenemanget för att finna svar pÄ den undran den bygger pÄ. DÀrefter har aktörernas svar satts samman med relevant teori för att finna upplysning.

This paper is a study of documentary film production with focus on the filmmakers choice and usage of sound equipment. Using professional articles and literature have first of all helped us determine a standard for the conventional use of sound equipment in documentary film. Afterwards, by analyzing our own interviews we?ve received answers on how filmmakers relate to the conventional usage and why they select equipment as they do. Thereafter, we describe a technical method which helps a filmmaker to be able to record sound for documentary film on his/her own, using simple measures without reducing quality.

Denna magisteruppsats tittar nÀrmare pÄ den svenska musikfestivalmarknaden Är 2008. Uppsatsen intresserar sig för varför marknaden Àr viktig och vilka strukturer som existerar pÄ marknaden. Uppsatsen undersöker vilka regler och vilket spel som marknadens aktörer mÄste ta i beaktande och för att undersöka detta har författaren valt att anvÀnda Pierre Bourdieus teorier om kulturella fÀlt som analysverktyg.Uppsatsen har ett inifrÄn -och utifrÄnperspektiv. Arrangörens perspektiv, d v s den interna marknadsbilden tas upp. Den mediala bilden, d v s pressens bild av festivalmarknaden och dess roll dÀr, finns ocksÄ med samt publikens bild av marknaden.