Sökresultat:
80 Uppsatser om Göteborg 2021 - Sida 3 av 6
SVIKTANDE ST?D TILL MILJ?POLITIK En kvantitativ studie kring politisk orientering och st?d till milj?politik i Sverige under kristider
Climate change is a major political challenge, and the public opinion can play a big role in
addressing it. It?s therefore relevant to examine which factors influence individuals? support
towards environmental policy. Previous research indicates that this can be understood from
political orientation (Jagers m.fl 2018, s. 86-7).
Delningens dolda drivkrafter: En fallstudie av Fixoteket i G?teborg
This study examines how perceived accessibility and distance decay interact with social and psychological factors in the use of local sharing initiatives. The study is conducted as a case study of Fixoteket in Gothenburg, with Fixoteket in Hammarkullen as primary focus. Through five semi-structured interviews and five participatory observations at Fixoteket in Hammarkullen, Ranneberg and Fr?lunda, this study analyses which factors function as barriers and enablers for participation, as well as what benefits the initiative generates beyond resource efficiency through sharing.The results show that social factors such as community, a sense of belonging, and social rituals around visits constitute the primary drivers for participation, while psychological barriers, related to competence, shame and digital exclusion are the most significant barriers. Distance decay proves to be a relative, rather than an absolute phenomenon, where visibility and social presence dictate the significance of physical distance.
KLIMATTOLERANS HOS URBANA TR?D I G?TEBORG: Analys av klimatgr?nser och framtida klimathot
Urban trees contribute significantly to our society. By providing ecosystem services and a habitat that other urban species and ecosystems depend on, both biodiversity and the people in the city benefit. Some characteristics that the trees possess include functioning as biological filters for the atmosphere and water, as well as positively impacting people's mental health. However, urban trees are challenged by stressors such as pollution and a drier environment, making them particularly sensitive to climate change. The goal of this study was to estimate the expected magnitude of climate change in Gothenburg and compare it with the current urban species' natural climate boundaries to understand the extent of the climate threat and which species appear to be most at risk.
Att bevittna v?ld
Syftet med studien ?r att unders?ka hur barnets perspektiv kommer fram i domstolars bed?mningar i m?l om barnfridsbrott. Fokus ligger p? hur barns utsagor v?rderas, hur domstolar definierar vad det inneb?r att ett barn har ?bevittnat? v?ld samt hur barnets upplevelser ges betydelse i domstolarnas bed?mningar. Studien bygger p? en kvalitativ flerfallsstudie av 16 domar fr?n tingsr?tt och hovr?tt i V?stra Sverige mellan 2021 och 2025.
K?ttsubstitut och dess n?ringsinneh?ll - har vi koll?
Studien handlar om producenter och konsumenters medvetenhet om de utmaningar som finns
g?llande en mer v?xtbaserad kost, med s?rskilt fokus p? konsumenters uppfattningar om
n?ringsinneh?llet.
Definitionen av konsumenter i denna uppsats ?r individer som konsumerar k?ttsubstitut utan
n?got krav p? regelbundenhet. Producenter definieras som talespersoner f?r diverse f?retag av
k?ttsubstitut. K?ttsubstitut n?mns i denna studie och definieras som texturerat v?xtbaserat
protein och halvfabrikat.
Regeringens transportinfrastruktursatsningar : En studie av tÄgtrafikens utrymme i regeringsanslagen för transportsektorn
In the government's bill on infrastructure for 2010-2021, the government presents that road investments should be prioritized before investments in the railway. The grants for operation and maintenance of the railways are much higher then in the last government's bill. Furthermore the current founding of investment in railways is higher then for road investment which is in opposite of the bill on infrastructure's directives. Therefore the purpose with my thesis is to find which factors that can explain how come the government has chosen to take these actions. As a model to help me achieve my purpose I have been using a modified version of the DBO-theory, where the basic factors to explain an action is Desire, Belief and Opportunities.
SAMMANS?TTNING AV MAKROALGER I SVENSKA ?LGR?S?NGAR eDNA sp?rning och klimatf?r?ndringar
The aim of my bachelor?s thesis is to investigate, through a literature review, changes in the
distribution of filamentous algae as well as the general species composition of macroalgae
and diatoms in Swedish eelgrass meadows. I have also studied the possibility of tracking
these algae and diatoms in eelgrass meadows using eDNA methodology. The focus has been
on linking these changes to climate change factors such as eutrophication, temperature
increase, and anthropogenic emissions, and how these affect the health of eelgrass meadows
and their ecosystem services, such as a carbon sink and biodiversity support.
The results show that filamentous algae have increased markedly in coverage in Swedish
coastal areas between 1980 and 2021, especially in sheltered bays, indicating that altered
environmental conditions favor these fast-growing species. Genetic tracking using eDNA
demonstrated that there are functional primers for many species, particularly among brown
algae and red algae, whereas green algae require more specific primers due to greater genetic
variation.
Sjuksk?terskan i det digitala v?rdm?tet: Erfarenheter fr?n prim?rv?rden En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund: Digitala v?rdm?ten har blivit en alltmer integrerad del av prim?rv?rden, vilket har f?r?ndrat sjuksk?terskans arbetsuppgifter och interaktionen mellan sjuksk?terska och patient. Trots denna utveckling finns det brist p? en ?vergripande f?rst?else f?r sjuksk?terskans erfarenheter av digitala v?rdm?ten. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av digitala v?rdm?ten med patienter inom prim?rv?rden efter covid-19 pandemins start.
Att leva med hj?rtsvikt : Patienters upplevelser av egenv?rd
Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.
ATT VARA F?RENAD GENOM TRO, GEMENSKAP OCH GOD FIKA: En antropologisk studie om gemenskap och kristen identitet i ett sekul?rt samh?lle
Sverige anses ofta vara ett av v?rldens mest sekul?ra l?nder och det religi?sa inflytandet i
samh?llet har successivt blivit mindre. Denna uppsats diskuterar denna f?r?ndring genom att
redog?ra f?r hur personer i en Equmeniakyrka utanf?r G?teborg lever ut sin kristna identitet.
Den problematiserar dagens tolkning av vad det inneb?r att tro och visar hur gemenskapen i
f?rsamlingen samt informanternas efterstr?van att hj?lpa andra ?r kroppsliga uttryck av tron.
Slutligen diskuteras ?ven kristendomens roll i dagens samh?lle, d?r kyrkans uppgift anses
vara att hj?lpa de som har det sv?rt och st?rka medm?nskligheten. Huvudargumentet i
uppsatsen ?r att informanternas engagemang i kyrkan ?r ett embodiment av deras tro och
kristna identitet.
Gemenskap i kris: En studie av socialt kapital och krisberedskap i G?teborg
This thesis explores how the city of Gothenburg integrates and use social capital, defined through factors such as trust and cooperative networks, in its crisis preparedness strategies and how this can enhance the city's collective resilience. The study aims to contribute to the understanding of how social capital can be leveraged to strengthen crisis management and resilience in urban environments. The research analyzes existing quantitative data from the SOM-Institute regarding residents perceptions and self-reported preparedness actions and reviews Gothenburg's official civil defense plan for 2024?2027. By examining various aspects of social capital, including levels of trust and cooperative networks across different city districts and age groups, the analysis focuses on how social bonds and community contexts are considered in planning for handling and recovering from potential crises.
Barn som bevittnar v?ld ? fr?n osynliga till erk?nda brottsoffer : En kvalitativ intervjustudie om socialarbetares och polisers upplevelse av arbete och samverkan efter inf?randet av barnfridsbrottslagen
Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.
HÀlsosam stadsplanering : en fallstudie av Stockholm, Göteborg och Malmö
Fysisk planering a?r ett omra?de som har mo?jlighet att pa?verka ma?nga olika delar i samha?llet. Det inneba?r sa?ledes att arbetet med en god fysisk planering a?r viktigt fo?r att samha?llet ska fungera pa? ett bra sa?tt. Denna studie underso?ker na?rmre hur fysisk planering anva?nds fo?r att fra?mja ma?nniskors ha?lsa och va?lbefinnande i de tre kommunerna Stockholm, Go?teborg och Malmo?.
Omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter : En litteratur?versikt
Bakgrund Preoperativ ?ngest ?r vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ?kad risk f?r komplikationer och f?rs?mrad ?terh?mtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket v?cker fr?gor om vilka icke-farmakologiska omv?rdnadsinterventioner som ocks? kan bidra till att lindra ?ngest inf?r operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter.
Byggande f?r gemenskap - en studie av bostadsblandningens roll f?r social sammanh?llning
Utifr?n ett planerings- och policyperspektiv finns det en stark uppfattning om att bostadsblandning p?
grannskapsniv? kan bidra till en ?kad social sammanh?llning och en h?gre livskvalitet f?r de boende i
dessa grannskap. Bland forskare r?der det d?remot en oenighet kring hur starkt sambandet mellan
bostadsblandning och social sammanh?llning verkligen ?r, d? studier uppvisar varierade resultat. Denna
studie ?mnar att unders?ka social sammanh?llning i urbana grannskap som tidigare dominerats av
hyresr?tter, men som sedan millennieskiftet blandats upp med andra bostadstyper.