Bakgrund: Att vara på sjukhus innebär för de flesta föräldrar och barn att vistas i en ny och okänd miljö. Det är viktigt att vårdpersonalen kan stödja föräldrar och barn på ett bra sätt. Idag organiseras sjukvården så att familjemedlemmar inte separeras mer än nödvändigt. Flertalet av de ingrepp som görs på barn är av mindre omfattning och görs därför inom dagkirurgisk verksamhet. Barn sövs ibland även för diagnostiska undersökningar.

I denna uppsats belyses Polisen i Uppsala län ur ett varumärkesbyggande perspektiv med syfte att undersöka om teorier avsedda för företag i konkurrenssituation även kan appliceras på en offentlig myndighet. En kartläggning av Polisen Uppsalas arbete med personifiering av sitt varumärke i sociala media görs genom intervjuer, innehållsanalys och sekundärdata. Insamlad data avseende hur deras varumärkesbyggande stämmer överens med teorier om corporate brand, corporate brand personality och corporate brand personality traits avser besvara uppsatsens syfte. Resultatet visar att en stark koppling mellan Polisen Uppsalas varumärkesbyggande och uppsatsens teoretiska ramverk finns. I undersökningen framkommer att arbetet med personifiering är grundligt utformat genom Polisens värdegrund.

Hur kan företag via sponsring påverka sin varumärkesimage och hur använder sig företag av sponsring för att stärka sitt varumärke? Syftet är att undersöka hur företag arbetar med sponsring och hur de använder sig av sponsring med intentionen att påverka sitt varumärkes image. Studien ska ge nyanserande och upplyftande kunskaper i våra frågeställningar och ge företagen ökad kunskap om sponsring och hur de själva kan arbeta med att förbättra sin sponsringsverksamhet.Metod: En studie ur ett företagsperspektiv som genomförts på fem fallföretag. Primärdata har samlats in via intervjuer med respondenter från de valda företagen och den sekundära informationen har återfunnits i etablerad teori samt artiklar. Studiens teoretiska referensram är baserad på befintliga teorier inom vårt ämnesområde sponsring och varumärken.Empiri: En presentation av fem företags sponsringsverksamhet och deras syn på hur sponsring kan användas i syfte att påverka företagets varumärkesimage.Slutsats: Företag använder sig först och främst av sponsring för att positivt påverka sin varumärkesimage och för att nå ut till sin målgrupp.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.

Syfte: Denna studie syftar till att ta reda på vad barn på ett fritidshem tycker om att göra på sin fritid. Det stora fokuset i undersökningen är att se vilka aktiviteter som barnen väljer att göra när de befinner sig på sitt fritidshem och vad de väljer att göra när de inte är där. Den tar också reda på huruvida personal tolkar sitt uppdrag om hur barn ska få en meningsfull fritidshemsvistelse.Frågeställningar:Vad tycker barnen om att göra på sin fritid? (både utanför och på fritidshemmet)Vilka aktiviteter, som fritidshemmet erbjuder, tycker barnen om att delta i/ inte delta i?Vilka aktiviteter gör att vissa barn väljer att inte vara på fritids och vilka gör att de vill vara där? (gäller de som får gå hem själva)Hur tolkar personalen sitt uppdrag?Metod: Det empiriska materialet i uppsatsen består av enkäter som är ifylla av en skolas mellanstadiebarn samt av personal som arbetar i skolans olika fritidshem.Sammanfattning: Resultaten pekar på att många mellanstadiebarn som får gå hem själva efter skoltid väljer att göra det och har sin fritid utanför fritidshemmet. Det visar sig att det finns många aktiviteter utanför fritidshemmet som barnen utför när de är lediga och som inte utövas på fritidshemmet.

I detta arbete har underso?kts hur musiker ser pa? nyttan av ackordgeho?r. Genom intervjuer har fra?gor om ackordgeho?r sta?llts fo?r att fa? reda pa? varfo?r, var och na?r de haft anledning att anva?nda sitt ackordgeho?r eller varfo?r de inte beho?vt anva?nda det. I arbetet har ocksa? ett fokus legat pa? att ta reda pa? vart och hur de har la?rt sig.

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..

Idag finns det ett omfattande reklam- och mediebrus i samhället där marknadschefer försöker hitta den mest unika vägen för att få allmänheten att bli intresserade av just deras varumärke.Teorier visar att företag som medverkar i ett event genom kommunikationsmetoderna sponsring eller event marketing erhåller en ökad trovärdighet och stärker sitt varumärke. Hur medvetna är då företagets marknadschefer om skillnaden mellan sponsring och event marketing för att stärka sitt varumärke?Syftet med den här studien är att kartlägga nio marknadschefers medvetenhet mellan sponsring och event marketing i samband med ett idrottsevent. Studien är av kvalitativ art och har ett deduktivt angreppssätt för att besvara problemformuleringen om hur medvetna marknadschefer är om skillnaden mellan sponsring och event marketing när de är associerade med ett idrottsevent och önskar nå en förbättrad image och medvetenhet kring sitt varumärke.Resultatet av undersökningen visar att de nio intervjuade marknadscheferna är medvetna om skillnaden mellan sponsring och event marketing. De anser även att event marketing genererar ett starkare mervärde än vad sponsring gör.

1 juli 2007 upphörde tillståndsplikten att gälla i Sverige och allmännyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillåtelse hos Länsstyrelsen för försäljning av företagets fastigheter. I spåren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utsträckning planera sitt fastighetsbestånd, och därmed även företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vår studie är att beskriva allmännyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestånd, förklara huruvida upphävandet av tillståndsplikten har påverkat planering och motiv för försäljning. Dessutom vill vi belysa allmännyttans tankar kring den nya lagstiftningen som är på gång genom att arbeta utifrån frågeställningen nedan:Hur planerar allmännyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestånd, hur har borttagandet av tillståndsplikten påverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersätta allbolagen påverka allmännyttan och dess planering?För vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmännyttiga bostadsföretag i olika län i Sverige.

Syftet med denna studie var att undersöka hur människor upplevde det ökade kravet på tillgänglighet till sitt arbete. Med den nya informationstekniken, såsom Internet, mobiltelefon, e-mail, bärbara datorer m.m. har gränsen mellan arbete och fritid minskat. Arbetstagare behöver i dagens samhälle inte längre befinna sig på sitt kontor utan kan, med hjälp av informationstekniken, arbeta hemma, på resor etc. Teorier menar att det är individen själv som måste strukturera sitt arbete, för att få balans mellan arbete och fritid.

Syftet med den här studien har varit att se hur attityder påverkar föräldraledigheten när individer får sitt första barn. Är det så att par som har en jämställd attityd innan de får barn också är mer jämlika när det gäller fördelningen av föräldraledigheten? Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan attityder och fördelning av föräldraledighet. Men då har man mestadels mätt attityderna i samband med att individen varit gravid eller haft en pågående föräldraledighet. Då det verkar hända något med jämställd-heten i relationen när man får barn, har den här studien mätt attityderna innan individen fick barn.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större än deras befogenheter. Förutom lagar, bestämmelse och riktlinjer, räknade enhetscheferna upp både ekonomiska och teknis-ka begränsningar som hindrade dem från att genomföra sitt uppdrag på ett för dem tillfreds-ställande sätt. Dessa begränsningar påverkade till viss del även kommunikationsstrukturen på arbetsplatsen. Studien visar att många faktorer påverkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svårt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil när man som mellanchef har begrän-sade möjligheter att påverka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansåg att det finns för få empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.

FörväntanEn berättelse om en flicka som älskar att läsa.Som växer upp och går på en skola där hon får lära sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sätt som gör att hon kan omsätta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgår från en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sättet. Genom att läsa. Och läsa igen. Genom att klippa.