Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lärare i förskolan ser på professionalism och hur det återspeglas i arbetet. Syftet var även att öka förståelsen för den professionella förskollärarens betydelse för förskolans verksamhet. Undersökningen byggs på observationer och intervjuer som jämför förskollärarnas handlande gentemot deras uttryckta tankar kring professionalism. Undersökningen är genomförd på en förskola där två olika avdelningar var medverkande. Studien baseras på förskollärarnas individuella roll därför var inte antalet förskolor avgörande för att kunna besvara forskningsfrågorna i undersökningen.

LTG- metodens betydelse -Sex lärares syn på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektiv Angela Ekström och Åsa Gustavsson Vi har gjort en kvalitativ undersökning där datainsamling har skett genom intervjuer. Problemområdet har varit att ta reda på hur sex lärare ser på sitt arbete med läs- och skrivutveckling i skolår 1, ur ett LTG- perspektiv (läsning på talets grund). Vi tycker att det finns outforskade luckor inom läs- och skrivutvecklingsområdet, gällande lärarperspektivet. Enligt vår mening har lärare blivit bortglömda då koncentrationen mest riktats på eleverna. Med denna undersökning vill vi bidra till kunskapsutveckling när det gäller blivande lärares kompetens inom läs- och skrivutveckling.

Syftet med denna intervjustudie är att få en fördjupad förståelse för speciallärares syn på sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallärare använder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svårigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklärandet.Studien utgår från en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallärare som undervisar i grundskolans år 1-6.I resultatet synliggörs speciallärares uppfattningar om vad som försvårar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklärande. I resultatet framträder hur speciallärare arbetar med svårigheter och hinder och det framgår vilka strategier de använder i arbetet med eleverna. Speciallärarna uttrycker att elevens svårigheter kan bero på ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallärare beskriver sitt arbete med eleverna.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken uppfattning SO-lärare har om relationen mellan lärarens pedagogiska, sociala och administrativa uppdrag i dagens grundskola. Ur syftet formulerades två frågeställningar som riktade sig mot att undersöka vadsom ingår i lärarens uppdrag och hur SO-lärare upplever detta uppdrag. Arbetet baseras på fyra intervjuer där varje respondent har behandlat fem frågeområden för att besvara arbetets frågeställningar.Den tidigare forskningen visar att det råder ett tufft arbetsklimat för dagens lärare. Kraven på vad läraren ska genomföra och uppfylla har ökat och upplevs fortsätta att öka. I litteraturen framgår vilka åligganden styrdokumenten uttrycker att läraren har samt vilka rättigheter och skyldigheter läraren har i sitt arbete med inriktning på arbetstid och arbetssituation.Det som framgår av det empiriska materialet i arbetet är att den tidigare forskningen och arbetets undersökning överensstämmer i mycket.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i år 4-6 såg på sitt informella inflytande. Meningen var främst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehållet i undervisningen samt vilka möjligheter och begränsningar de hade i sitt informella inflytande.Vår undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever.Vår undersökning visade att elevernas informella inflytande var begränsat. Eleverna ansåg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att räcka upp handen eller att välja stenciler hade inflytande.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå vilka faktorer som påverkar modersmålslärares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi från tre modersmålslärares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara våra frågeställningar och syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns några faktorer som starkt påverkar modersmålslärarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hämmande på elevernas lärande. De faktorerna var bristande kunskap och förståelse hos personalen i förskolan kring modersmålslärares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lärmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmålslärare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

Tidigare forskning gällande skolkuratorer har visat att deras roll på skolan är oklar och att deras arbete är relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, särskilt i Sverige, är begränsad och det finns mycket att utforska på området. Skolkuratorns handlingsutrymme är en aspekt av området som är relativt outforskat. Syftet med studien är att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Tommy Wahlgren (2010). Elevernas syn på sitt schema Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Jag har i detta arbeta undersökt hur en grupp elever på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola uppfattar sitt skolschema, och hur de tror att schemat påverkar deras studieresultat. I skolan utgör schemat det skriftliga dokument som beskriver hur skolan har valt att organisera sin undervisning. Schemat är det viktigaste instrumentet skolan har för att organisera undervisningen efter läroplanens intentioner och krav. För att få svar på mina frågor, har jag genomfört en kvantitativ undersökning. Undersökningen har genomförts med hjälp av en frågeenkät bland 74 elever, som går det avslutande året på byggprogrammet vid en kommunal gymnasieskola. Resultatet av studien visar att en klar majoritet av eleverna tycker att de har ett bra schema, och att 14-dagarsschemat passar bäst för karaktärsämnesperioderna.

Utgångspunkten i mitt arbete har varit att ta reda på om jag som pedagog kan påverka elever att ta eget ansvar för sitt lärande. Frågorna jag ville ha svar på löd: Hur tänker elever då de fritt får välja bänkkamrat? Kan jag som pedagog, genom påverkan, vägleda elever till att finna sitt optimala inlärningsklimat? Hur överensstämmer elevernas motiv med de av mig bedömda för individen, för pedagogen och för gruppen som helhet? För att ta reda på om alla elever i klassen hade någon rastkamrat gjorde jag först ett sociogram i klassen. Själva undersökningen, aktionsforskningen, sträckte sig över fyra veckor. I början på veckorna lät jag eleverna välja bänkkamrat efter kriterier som jag påtalat inför valen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas.

Syftet med vår uppsats är att få kunskap om hur familjerättssekreterare resonerar kring ett gott föräldraskap. Vi vill därigenom förstå hur deras föreställningar om ett gott föräldraskap kan påverka dem i arbetet med vårdnadsutredningar. Våra frågeställningar är följande: Hur ser familjerättssekreterarens bild av ett gott föräldraskap ut? Skiljer sig synen på ett gott föräldraskap i förhållande till mödrar respektive fäder? Hur kan den personliga synen på ett gott föräldraskap påverka bedömningen i en vårdnadsutredning?För att nå syftet med vår uppsats har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju familjerättssekreterare i två olika kommuner. Resultaten visar bland annat att en förälders viktigaste uppgift enligt våra intervjuade familjerättssekreterare är att uppfylla sitt barns alla behov.

I denna uppsats behandlar jag orkestermusikers syn på sitt eget lärande. Hur de studerar in verk och om de har liknande strukturer och lärstilar i sin övning. Undersökningen utfördes med hjälp av att intervjua fem altviolinister ur Stavangers symfoniorkester.Jag har i undersökningen kommit fram till att de fem orkestermedlemmarna har väldigt olika inlärningssätt vad gäller sin egen övning. De visade sig också vara en viss skillnad mellan de som på något sätt ägnat sig åt undervisning mot de som inte har någon koppling till det alls..

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om naturvetenskapliga fenomen och vad som framstår som centralt i barnens tal om naturvetenskapliga fenomen. Studiens syfte är också att undersöka vilken syn på kunskap och lärande som kommer till uttryck när barnen talar om sitt lärande. Vår studie är kvalitativ vilket innebär att vi har använt kvalitativa intervjuer när vi samlat in studiens empiri. Eftersom vi valt att framförallt analysera vårt material ur ett sociokulturellt perspektiv presenterar vi det i vår litteraturgenomgång. I vår litteraturgenomgång lyfter vi även fram barns perspektiv vilket också utgör en grund i studien. Begreppen metaforer, antropomorfism, animism och artificialism lyfts också fram i litteraturgenomgången för att sedan utgöra en grund i analysdelen. I vår studie kan vi dra flera slutsatser.

Syftet med studien var att studera föräldrainvolvering och barns motivation till tennis utifrån föräldrars perspektiv relaterat till Tennis Syds pågående projekt Tennis10s. I studien deltog 64 föräldrar i åldrarna 31-58 år (m=41,69 sd=5,14) varav 26 var kvinnor (m=40,08 sd=4,98) och 38 män (m=42,79 sd=5,01) som hade barn aktiva inom tennis i åldrarna 6-11 år. I studien användes instrumenten Motivation Till Idrott samt Parental Involvement Sport Questionnaire. Resultaten visade att föräldrar rangordnade kompisskap, laganda, glädje och kompetens som de främsta motivationsfaktorerna till att sitt barn spelar tennis. Föräldrarna rangordnade beröm och förståelse samt aktiv involvering som de mest förekommande beteendena i sitt upplevda engagemang kring sitt barns tennis deltagande.