Sök:

Sökresultat:

2072 Uppsatser om Göra bort sig - Sida 2 av 139

StÄndpunkt

Holmen Paper AB Àr en av Europas ledande tillverkare av trÀhaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet pÄ en av pappersmaskinerna frÄn Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran sÄ en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemÄl men koden blev onödigt komplicerad.

Dialektbruk och dialektattityd : Hur lÀrare förhÄller sig till dialekter i klassrummet

Dialekter jÀmnas allt mer ut och utprÀglade dialekter Àr sÀllsynta i dagens samhÀlle. I denna utjÀmning har skolan spelat en stor roll dÄ det under 1800-talet föresprÄkades en utrotningspedagogik pÄ grund av sprÄkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen Àr skolans sprÄknorm Ànnu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lÀrare hanterar motsÀttningen mellan skolans sprÄknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att fÄ en uppfattning om hur de förhÄller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lÀrare i de lÀgre Ärskurserna pÄ Gotland förhÄller sig till dialekter genomfördes en enkÀtundersökning och en intervjuundersökning.

Upplevelse och sammanhang PDF-dokument : film som lÀrandekontext

Holmen Paper AB Àr en av Europas ledande tillverkare av trÀhaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet pÄ en av pappersmaskinerna frÄn Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran sÄ en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemÄl men koden blev onödigt komplicerad.

Hur priser pÄverkar turismen : En studie om prissÀttningen av turismprodukter i Stockholm

Denna rapport syftar till att reda ut vad utlÀndska turister anser om priserna i Stockholm och om höga priser pÄ en destination kan resultera i att turister vÀljer bort det som resmÄl. Detta har vi valt att undersöka genom ett kvantitativt förfarande och vi har Àven valt att utgÄ frÄn konsumentbeteende för att förstÄ hur turisters beslutsprocess ser ut i valet av resmÄl. VÄrt resultat visar pÄ att priset pÄ destinationen och dÄ framförallt hotellpriserna och priser pÄ transport Àr en stor faktor i turisters beslutsprocesser. Dessutom svarade en stor andel av vÄra respondenter att de skulle vÀlja bort ett resmÄl om de ansÄg att priserna var för höga. Majoriteten ansÄg att turistprodukterna i Stockholm vi presenterade var frÄn medel upp till vÀldigt dyra.

Feltolerant dynamisk schemalÀggning av kanaler pÄ switchat Ethernet

Ethernet Àr den standard som anvÀnds nÀstan överallt för nÀtverk i hemmen, pÄ kontor och i industrier. Varken Ethernet eller switchat Ethernet Àr gjorda för att hantera realtidskommunikation dÄ tiden det tar att skicka ett meddelande inte alltid sker inom en förutsÀgbar tid.I denna rapport presenteras ett protokoll som tillÄter feltolerant dynamisk schemalÀggning av kanaler över ett switchat Ethernet. Protokollet Àr en vidareutveckling av tidigare arbete (ThrottleNet) som gjorts inom omrÄdet dÀr realtidstrafik ska garanteras över ett switchat Ethernet. Till skillnad frÄn tidigare arbete anvÀnder sig detta protokoll av kritikaliteter för att explicit visa skillnaden mellan de kanaler som fÄr tas bort och de kanaler som inte fÄr tas bort. Kanalerna schemalÀggs vid kortvariga överbelastningar för att optimera anvÀndningen av tillgÀngliga resurser baserat pÄ hur vÀrdefulla och kritiska kanalerna Àr för systemet..

Migrering av styrsystem

Holmen Paper AB Àr en av Europas ledande tillverkare av trÀhaltigt tryckpapper. De maskiner som tillverkar pappret har tills nyligen styrts av Siemens Teleperm M. Under 2005 gjordes en migrering av styrsystemet pÄ en av pappersmaskinerna frÄn Teleperm M till Siemens PcS7. Mjukvaruverktyget som skulle sköta migreringen kunde inte konvertera hela mjukvaran sÄ en del av arbetet utfördes för hand. Detta resulterade i att funktionen blev enligt önskemÄl men koden blev onödigt komplicerad.

Matematikundervisning i förberedelseklass som ett sprÄkutvecklande Àmne, samhÀllelig angelÀgenhet och demokratisk rÀttighet

Det övergripande syftet med arbetet Àr att beskriva och analysera om och hur matematiklÀrandet kan utveckla och berika det svenska sprÄket hos andrasprÄkselever i förberedelseklass. För att uppfylla syftet har vi valt tvÄ metodologiska angreppssÀtt; forskningssyntes och tre nyckelintervjuer. Resultaten visar att det Àr till elevens nackdel att ta bort matematikundervisningen frÄn schemat samt att den kan utveckla och berika det svenska sprÄket hos andrasprÄkselever i förberedelseklass. NÄgra av vÄra viktiga slutsatser Àr att det Àr till andrasprÄkselevens nackdel att enbart undervisas i svenska, att matematikundervisningen kan vara sprÄkutvecklande samt att det Àr av största vikt att andrasprÄkselever fÄr utveckla sitt modersmÄl samtidigt som de utvecklar andrasprÄket. En annan slutsats Àr att det inte Àr till samhÀllets och demokratins fördel att ta bort matematikundervisningen frÄn förberedelseklassens schema..

GNSS och kvalitetskontroll: Analys av interna precisionstoleranser

Detta examensarbete utgörs dels av refererande litteraturstudier, dels av en mindre mĂ€tningsteknisk undersökning. Ämnet för litteraturstudierna Ă€r kvalitet vid GNSSmĂ€tningar, och Ă€mnet för undersökningen Ă€r en analys av internprecision och s.k. interna kvalitetstal för GNSS-antennen Trimble R8. Syftet med examensarbetet Ă€r att undersöka vilka möjligheter det finns till kvalitetskontroll av GNSS-mĂ€tningar, och dĂ„ i första hand sambandet mellan GNSS-instrumentens interna precision och mĂ€tningarnas grad av riktighet.Undersökningen visar att det inte finns nĂ„gon nĂ€ra koppling mellan GNSSantennens internprecision och den faktiska graden av riktighet i mĂ€tningen.Internprecisionen Ă€r dĂ€rför inte ett hjĂ€lpmedel för att i efterhand detektera och rensa bort mĂ€tpunkter med lĂ„g grad av riktighet. Inget av Trimbles andra interna kvalitetstal har heller kunnat belĂ€ggas utgöra en indikator pĂ„ grad av riktighet.Undersökningen visar dĂ€remot att det troligtvis finns ett samband mellan instĂ€llningarna av den interna precisionstoleransen och GNSS-antennens förmĂ„ga att sortera bort mĂ€tpunkter med lĂ„g grad av riktighet.

Du kan vÀl ge bort. Lite. : om Relationell och Dialogisk estetik och hur man arbeta med det

Att ge utan att vilja ha nÄgonting tillbaka, hur ser vi pÄ detta i vÄrt vardagsliv? I mitt arbete anvÀnder jag relationell och dialogisk estetik som ett verktyg för att förstÄ sociala strukturer. Det innebÀr att jag medvetet pÄbörjar en social förÀndrings- process och vinner insikt om den genom att sjÀlv driva processen. Den metod jag anvÀnder frÀmst Àr dialogen. De frÄgestÀllningar jag arbetat med Àr: PÄ vilka sÀtt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur mÀnniskor reagerar pÄ min gestaltning pÄ offentliga platser.

Mötet mellan vÄrdpersonal och personer som förlorat en nÀrstÄende under sjukhusvistelse : en litteraturstudie

NÀr en nÀrstÄende gÄr bort vÀcker detta mÄnga kÀnslor hos de drabbade och det blir Àven en stor omstÀllning i deras liv. Hur de drabbade upplever det som hÀnt beror mycket pÄ Äldern, kön, hÀlsa, personlighet, om man varit med om nÄgot liknande förut, civilstÄnd, stöd frÄn andra personer, religion och kultur. Syftet med studien var att belysa mötets betydelse mellan vÄrdpersonal och personer som mist en nÀrstÄende i samband med sjukhusvistelse. NÀr en person gÄr bort under sjukhusvistelse Àr mötet med personalen viktigt för de nÀrstÄende och deras fortsatta sorgeprocess. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Att vara, eller inte vara, konfirmand ?

Konfirmationsundervisning Àr ett mycket omdiskuterat Àmne, Ätminstone inom Svenska kyrkan. Syftet med denna uppsats har varit att visa pÄ att trots den mÀrkbara nedgÄngen av antalet ungdomar som vÀljer att delta i den konfirmandverksamhet som Svenska kyrkan erbjuder, sÄ har Àven de ungdomar som vÀljer bort konfirmandtiden ett stort intresse för andliga frÄgor. Jag hÀvdar dessutom i denna uppsats att de icke konfirmerade ungdomarna har gjort ett mera motiverat val, Àn de ungdomar som vÀljer att delta i konfirmandverksamheten. Uppsatsen visar att Àven dessa icke konfirmerade ungdomar svarar pÄ enkÀtens frÄgor bÄde medvetet och genomtÀnkt. Jag vill visa med denna uppsats att det inte Àr ointresse för andliga frÄgor som gör att man vÀljer bort konfirmand­verksamheten, utan orsakerna Àr av annat slag.

Naturvetenskap i förskolan - En studie om hur lÀrarna uppfattar det naturvetenskapliga innehÄllet i lÀroplanen för förskolan

Syftet med studien grundar sig pÄ mÄlet och uppdraget, med naturvetenskaplig koppling, i LÀroplan för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Forskningsbakgrunden tar upp naturvetenskap i förskolan ur ett historiskt perspektiv, barns lÀrande i stort och deras utveckling av förstÄelse för naturvetenskap specifikt samt studier hur lÀroplanens intentioner realiseras. Genom intervjuer har vi sökt svar pÄ hur förskollÀrare uppfattar och definierar uppdraget och mÄlet samt hur de utformar verksamheten för att realisera lÀroplanens intentioner. Studien tyder pÄ att uppdraget och mÄlet Àr förhÄllandevis svÄrt att definiera och att det frÀmst Àr delarna att vÀrna om naturen och vÀxter och djur som tar plats i förskolans verksamhet. Medan delarna förstÄelse för den egna delaktigheten i naturens kretslopp och enkla naturvetenskapliga fenomen tenderar att falla bort.Resultatet av studien visar att hela eller delar av mÄlet och uppdraget prioriteras bort pÄ grund av bland annat bristande resurser och att lÀrarna upplever uppdraget och mÄlet som svÄrtolkat..

Kommunicera trafikförÀndringar : Retoriska analyser och annonsförslag för Eskilstuna kommun

År 2000 infördes lagen om vĂ€jningsplikt i Sverige. I samband med att lagen infördes minskade antalet obevakade övergĂ„ngsstĂ€llen i Sverige med cirka 15-20 procent. De kommuner som tog bort obevakade övergĂ„ngsstĂ€llen anvĂ€nde frĂ€mst material frĂ„n VĂ€gverkets kampanj Zkona Zebrafolket för att informera invĂ„narna.År 2009 beslutade Eskilstuna kommun att ta bort majoriteten av de obevakade övergĂ„ngsstĂ€llena i centrala Eskilstuna. I detta examensarbete har retoriska analyser genomförts pĂ„ tre tidningsannonser frĂ„n kampanjen Zkona Zebrafolket. UtifrĂ„n teorier om hur grafisk form kan vĂ€cka mottagarens uppmĂ€rksamhet samt om hur information kan anpassas till en heterogen mĂ„lgrupp har ett annonsförslag tagits fram.

Är revision viktigt för smĂ„ aktiebolag? : En undersökning om revisionens pĂ„verkan pĂ„ bankers kreditgivning

Den 1 november 2010 förÀndrades Sveriges revisionsplikt, vilket innebar att 250 000 smÄ aktiebolag fick möjlighet att vÀlja bort revision. Statistik visar att antalet aktiebolag som vÀljer bort revision ökar, forskning indikerar dock samtidigt pÄ positiva effekter av revision för smÄ aktiebolag. Syftet med denna studie var att undersöka hur revision pÄverkar kreditbedömning av smÄ aktiebolag samt om vikten av revision skiljer sig mellan olika branscher. För att förklara sambandet mellan kreditgivning och revision baserades studien pÄ teorin om de fem C:na och legitimitetsteorin. Vidare har en intervjustudie genomförts med sex anstÀllda pÄ sex av Sveriges största banker.

Före detta kriminella - Vilka möjligheter och hinder upplever de pÄ vÀg bort frÄn kriminalitet?

Arbete Àr en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svÄrt att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begÄtt brott har det svÄrare att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden dÄ de stigmatiseras (Carter 2009). Idag Àr det vÀldigt vanligt att arbetsgivare begÀr ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sÄllas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstÄ vad arbete har haft för betydelse fördem.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->