Sökresultat:
1957 Uppsatser om Gćstad - Sida 8 av 131
Roterande ledarskap, finns inom kort i en kommun nÀra dig?
Syftet Àr att beskriva vilka förutsÀttningar det finns i Svenska kommuner för att införa roterande ledarskap. Studien Àr gjord med en kvalitativ ansats och baseras pÄ intervjuer med ett antal tjÀnstemÀn i Landskrona kommun samt Lomma kommun. Vi har Àven anvÀnt sekundÀrkÀllor för det tredje objektet, Phoenix stad. I vÄrt arbete fann vi ett antal skillnader mellan Phoenix stad och Svenska förhÄllanden. Den politiska skillnaden var vÀntad och svÄr att ÄtgÀrda, men fyra viktiga skillnader kan utjÀmnas.
Barn med flera sprÄk
Mitt syfte med detta arbete var att undersöka flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Jag jÀmförde tvÄ olika förskolor och pedagogernas arbetssÀtt. Den första förskola ligger i en liten stad och den andra i en stor stad i SkÄne. Jag ville Àven undersöka vilka uppfattningar förskolelÀrare har om flersprÄkiga barn samt hur konsekvensen av förÀldrarnas agerande Àr med sina tvÄ- eller flersprÄkiga barn. Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning i tvÄ förskolor dÀr jag har gjort intervjuer och observationer.
SNATTERIBROTT - EN STUDIE ĂVER SITUATIONELL BROTTSPREVENTION I VĂSTERĂ S STAD
Syftet med denna uppsats Àr att studera hur klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger pÄ situationella preventiva ÄtgÀrder av bÄde formell- och informellkaraktÀr. Tillsammans med polismyndigheten i VÀstmanland har relevant data över antalet anmÀlda snatteribrott i klÀdesbutiker i VÀsterÄs stad tagits fram. UtifrÄn den anmÀlda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkÀtundersökning genomförts och transkriberats. 25 klÀdesbutiker med minst ett anmÀlt snatteribrott deltog i studien.
Mötesplatser och aktiviteter för Àldre : En kartlÀggning av mötesplatser och aktiviteter för Àldre pÄ Lidingö
I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för verksamheten. Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö. För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.
Malmö ? en kunskapsstad i kris
Under senare Är har medier vÀrlden över bevakat Malmö, och beskrivit staden som kriminell och vÄldsam. PÄ ledar- och debattsidor har kritik frÀmst riktats mot stadens kommunalrÄd Ilmar Reepalu, men Àven mot polisen i Malmö, Malmös skolvÀsende och den svenska regeringen. I sin bevakning framstÀller medier Malmö som en stad i kris, dÀr förtroendet för Malmös politiska styre Àr lÄgt. Parallellt med denna mediebevakning pÄgÄr det inom Malmö stad ett internt arbete med storytelling för kommunanstÀllda. Syftet med detta arbete Àr att stÀrka vi-kÀnslan hos de anstÀllda och förÀndra bilden av staden.Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur krisen i Malmö framstÀlls pÄ ledarsidorna i fem svenska dags- och kvÀllstidningar, och hur dessa framstÀllningar kan pÄverka bilden av staden.
SlakthusomrÄdet i Stockholm Ett industriomrÄdes omvandling i en vÀxande stad
Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2014:17.
Samverkan : en kartlÀggning av förekomst och former för samverkan mellan barnavÄrden och BVC i Stockholms stad
Syftet med vÄr studie har varit att belysa förekomst och former för samverkan mellan socialtjÀnsten och BVC i Stockholms stad. Vi har Àven avsett att belysa hur socialtjÀnsten ser pÄ anmÀlningsskyldigheten i förhÄllande till BVC. Studien baserades pÄ telefonintervjuer med informanter vid socialtjÀnstens enheter för barn och ungdom i Stockholms 18 stadsdelar. Vi valde att utgÄ frÄn socialtjÀnstens perspektiv eftersom de sedan juli 2003 har en skyldighet att aktivt verka för att samverkan med samhÀllsorgan, organisationer och andra som berörs i frÄgor som rör barn kommer till stÄnd. Vi har funnit att samverkan mellan socialtjÀnsten och BVC Àr mycket vanligt förekommande.
Den hemliga staden. En analys av varumÀrket Helsingborg och ett förslag till en kompletterande nöjesguide pÄ nÀtet.
Helsingborg Àr en dynamisk stad som utvecklas och expanderar enormt. Befolkningen ökar stÀndigt, handeln blomstrar och mÄnga har en positiv uppfattning av staden. Den har en mÀngd bra egenskaper och ett rikt nöjesutbud. Helsingborg kan emellertid upplevas som en hemlig stad eftersom det i princip bara Àr de boende som kÀnner till vad som erbjuds. För mÄnga andra kan stadens egenskaper förbli dolda.
Demokratiska vÀrden som varumÀrke. En studie om "Göteborg 2021".
Alltfler kommuner har börjat tÀnka och arbeta som om det vore en produkt med konkurrens. Detta innebÀr att mÄnga stÀder idag ocksÄ vill marknadsföra sig. Det krÀver att staden blir ett varumÀrke. Att lyckas med utmaningen att kombinera varumÀrkesarbete med demokratiska vÀrden Àr en problematisk uppgift som stÀder stÀlls inför nÀr de vill göra staden till ett varumÀrke. Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka hur demokratiska vÀrden tillvaratas i varumÀrkesarbetet med det sÄ kallade ?Göteborg 2021?, firandet av Göteborgs 400-Ärsjubileum.
FrÄn koncept till vardag En studie av hur employer branding fÀrdas inom Göteborgs Stad
Employer branding Àr en strategi som anvÀnds i syfte att försÀkra sig om tillgÄngen pÄ framtida anstÀllda. I Göteborgs Stad kallas arbetet med employer branding för Attraktiv arbetsgivare. Bakgrunden till satsningen Àr en ökande konkurrens om arbetskraften. Studiens syfte Àr att undersöka vad Attraktiv arbetsgivare innebÀr för chefer inom Göteborgs Stad. Vidare syftar studien till att utreda vilken betydelse olika tolkningarna kan fÄ för det fortsatta arbetet med Attraktiv arbetsgivare och hur cheferna upplever möjligheterna att integrera Attraktiv arbetsgivare med sina befintliga ansvarsomrÄden.Attraktiv arbetsgivare ses som en idé som sprids till organisationens mellanchefer.
Mötesplatser och aktiviteter för Àldre - En kartlÀggning av mötesplatser och aktiviteter för Àldre pÄ Lidingö
I en analys av folkhÀlsan som Lidingö stad genomförde Är 2005 framkom det att
för att frÀmja hÀlsan bland öns invÄnare Àr det viktigt att underlÀtta
tillgÀngligheten till spontana aktiviteter och att dessa bör ske i
bostadsomrÄdet. NÀr det gÀller Àldres behov av aktiviteter och mötesplats
betonades i rapporten att Àldres sociala isolering bör brytas och att lokala
mötesplatser behövs. Det framkom Àven att de kommunala mötesplatserna var för
fÄ, att lokalfrÄgan mÄste lösas och att staden bör vara huvudman för
verksamheten.
Studiens syfte var att kartlÀgga och beskriva utbudet av mötesplats samt
fysiska och sociala aktiviteter för Àldre i ordinÀrt boende pÄ Lidingö.
För kartlÀggningen har bÄde information frÄn Lidingö stad friskvÄrdsprogrammet
för Àldre Pigg och Vital samt e-post kontakt med programmets ansvarig anvÀnts.
GIS (Geografisk information system) har anvÀnts för att visualisera aktivitets
lokalisering.
KartlÀggningen visade att sex av stadens sexton stadsdelar hade aktiviteter för
Àldre i ordinÀr boende. Vilken typ av aktivitet som erbjöds varierade mycket.
En levande vattenfront : Planförslag för Tullkammarkajen i Halmstad
Dagens sta?der sta?r info?r en fo?rta?tning som kommit att bli ett allt mer accepterat ideal inom samha?llsplaneringen. Genom att bygga ta?tt kan den stora efterfra?gan mo?tas som finns pa? att bo i urbana miljo?er. Fo?rta?tningen sker ofta genom att hamn- och industri- omra?den avvecklas i stadens centrala delar vilket frigo?r attraktiva markomra?den.
Ett nytt strÄk och mötesplats i Fosieby
Mot bakgrund av en pÄgÄende fragmentisering av stÀder, likt den som
idag förekommer i Malmö har frÄgor vÀckts kring möjligheten att stÀrka
kopplingarna mellan stadsdelar samt möjligheten att bidra till fler mötesplatser
i staden. Bristen pÄ kopplingar i form av strÄk mellan innerstaden
och de södra och östra stadsdelarna av Malmö, samt bristen pÄ
vÀldefinierade och livliga mötesplatser, har vÀckt frÄgor kring segregation
och ifrÄgasatt Malmö som en trygg stad att leva och bo i.
I kandidatarbetet belyser vi begreppen strÄk och plats. VÄrt syfte med
kandidatarbetet Àr att utforska hur man genom fysisk planering kan bidra
till ökad trygghet och livlighet pÄ strÄk och platser. Vi vill tillÀmpa
resultatet av forskningen i ett förslag pÄ ett strÄk och en mötesplats i
Fosieby, mellan LindÀngen och Fosie industriomrÄde i Malmö..
Familjer i missbruk : En studie av Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads arbete med familjer i missbruk.
Barn till missbrukande förÀldrar Àr en grupp som enligt Socialstyrelsen bör uppmÀrksammas mer Àn vad den gör idag. Syftet med vÄr studie Àr att belysa problematik kring tillÀmpning av Socialstyrelsens rekommendationer för behandling av barnfamiljer med missbruksproblem.TillvÀgagÄngssÀttet för att nÄ vÄrt syfte med denna studie, Àr att med en innehÄllsanalys belysa Socialstyrelsens rekommendationer till kommuner i arbetet med barnfamiljer dÀr missbruksproblematik förekommer. Vidare gÄr vi igenom en rapport som behandlar ett urval av Malmö stad arbete med dessa familjer. En del av syftet Àr att göra en jÀmförelse mellan Socialstyrelsens rekommendationer och ett urval av Malmö stads praktiska arbete.Det som framkommer frÄn Socialstyrelsen, Àr att de rekommenderar ett samverkande arbete mellan olika verksamheter och enheter inom socialtjÀnsten. Socialstyrelsen anser, att nÀr förÀldrar missbrukar bör barn och förÀldrar fÄ behandling tillsammans eller parallellt.
Guldfeber och gruvskalv : En analys av Dagens Nyheters och Aftonbladets rapportering om gruvnÀringen i Malmberget och Kiruna under Ären 2005-2009
GruvnÀring Àr en betydande verksamhet inom svenskt nÀringsliv. TvÄ av de stora brytningsplatserna för malm ligger i Kiruna och Malmberget i Norrbottens lÀn. Den hÀr studien handlar om hur gruvnÀringen i Malmberget och Kiruna har portrÀtterats i Dagens Nyheter och Aftonbladet mellan Ären 2005-2009. Det Àr tvÄ Är innan och tvÄ Är efter tillkÀnnagivandet av i vilken riktning Kiruna stad skulle flyttas pÄ grund av utökningen av gruvan (2007). FrÄgestÀllningarna Àr: i förhÄllande till gruvnÀringen, hur mÄnga texter har skrivits om Kiruna respektive Malmberget i Dagens Nyheter och Aftonbladet? Hur mÄnga av dessa texter Àr kopplade till invÄnarnas boendesituation och hur mÄnga har en ekonomisk vinkel? För att ge svar pÄ frÄgor anvÀndes en kvantitativ metod och kvalitativ metod.