Background: One in three breastfeeding women sustain a chest complication. Many mothers feel that breastfeeding counselors have been the key to initiate and maintain the breastfeeding.Aim: The aim of this study was to investigate mothers? experiences of breastfeeding problems and the advice given from a breastfeeding clinic in a large Swedish city.Method: A qualitative interview study with an inductive approach was made. Ten mothers were interviewed through a semi-structured interview guide. Data were analyzed by using content analysis.Results: Three categories and six sub-categories of mothers' perceptions of breastfeeding pro- blems and the advice they got from the breastfeeding clinic were identified.

Fetma och övervikt är idag ett välfärdsproblem i Sverige och antalet har ökat kraftigt den senaste tidsperioden bland barn. Det finns få studier om hur skolor arbetar mot övervikt och fetma och denna studie syftar till att undersöka hur problemet bearbetas i skolorna i förebyggande syfte och hur pedagoger undervisar om ämnet i en medelstor stad i sydvästra Sverige idag. Den kvalitativa studien är deskriptiv. Låg struktur och låg standardisering har använts under intervjuerna för att de intervjuade ska få chans att fritt uttrycka sina åsikter så utförligt som möjligt om ämnet. Sammanlagt har tolv personer intervjuats varav sex skolsköterskor och sex pedagoger som arbetar i årskurs F-5.

This thesis intends to examine the role of the city, Dublin, in the Irish economic growth during the 1990s. It is a case study where Dublin is compared with current theories on post modern cities as growth machines and increasingly prominent actors in the global context. The study has an interdisciplinary approach but focuses on political science issues such as power distribution, global-local governance and local political organisation. It is a theory driven study that also intends to add aspects to the understanding of the cities of our time. I argue that Dublin has faced a lot of changes during the last decades in accordance with the post modern city.

Det är en spännande tid vi lever i där samverkan antas vara strategin för att lösa problem med klimathot, hälsopolitik och hållbar samhällsutveckling. I samverkansplattformen Samhällskontraktet samarbetar Västerås stad, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola för att bidra till en regional utveckling.  Den här fallstudien har fokuserat på styrgruppen för Hållbar samhällsutveckling i Samhällskontraktet utifrån teoribildning om nätverksstyrning. Syftet med uppsatsen har varit att bidra till en ökad kännedom och förståelse för hur aktörer samverkar kring komplexa samhällsproblem.Resultaten från fallstudien visar på - i linje med teoribildningen kring nätverksstyrning ? om politikens förändrade roll. Konkret innebär detta att det är inom ramen för samverkan som policyproblem prioriteras och avgränsas.

Detta examensarbete är skrivet av Caroline Matt och Karin Odh. Titeln på arbetet är ?Språkutvecklande arbete genom utomhuspedagogik?. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur verksamheten på en förskola med utomhuspedagogisk inriktning kan bidra till barns språkutveckling. Vår huvudfråga utgick från arbetets syfte och vi ställde sedan ett antal underfrågor.

Sampit, en stad i provinsen centrala Kalimantan på ön Borneo, blev i februari 2001 skådeplats för en attack på den invandrade folkgruppen madureser iscensatt av de infödda dajakerna som lämnade 500 madureser döda och 100 000 flyende.Denna studie förklarar attacken utifrån tanken om den instrumentella användningen av etnicitet då eliters intressen kan skönjas, dolda från den dajakiska majoriteten vilken är ett splittrat och fattigt folk, utan gemensam religion, språk eller kultur. Analysen utförs med teorier om den, egentligen begränsade roll etnicitet spelar som orsak till konflikter och vad som istället sannolikt orsaker dem samt vidare teorier om den instrumentella användningen av etnicitet och vilka uttryck den tar sig.Denna uppsats argumenterar för att ekonomiska och politiska intressen lett till att en välbärgad elit skapat en gemensam identitet de splittrade inhemska folken både kan samlas under samt kanalisera sitt missnöje genom men då samtidigt blivit till elitens verktyg och vapen för att uppnå dess intressen..

Vårt syfte med denna studie är att utifrån en socialpsykologisk ansats ta del av elevhälsovårdens och stödverksamhetens arbete respektive samarbete på en gymnasieskola i en medelstor stad. Med hjälp av kvalitativ metod har vi utfört sex enskilda intervjuer, en parintervju samt ett experiment. Vi har använt oss av följande socialpsykologiska teorier: Gruppsykologi (Svedberg, 2007), Det potentiella rummet (Winnicott, 1993), Ungdomstidens kriser (Cullberg, 2006), Den konkreta och abstrakta socialiteten (Asplund, 1987), Benämnandets kraft (Crafoord, 2005), Emotionsteori (Scheff, 1990). Genom dessa teorier har vi försökt belysa svårigheter med, och ge en förståelse kring, hur elevens situation i skolmiljön ser ut samt hur arbetet inom, respektive samarbetet mellan, elevhälsovård och stödverksamhet mot en god elevhälsa ter sig. Vi har i föreliggande studie upptäckt att vissa typer av problem respektive svårigheter hos eleven uppmärksammas medan andra glöms bort.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några idrottslärare upplever simkunnigheten hos eleverna, samt vad som görs för att uppnå målen i simning.För att uppfylla syftet utgår denna undersökning från två huvudfrågor:Hur bedrivs simundervisningen i de undersökta skolorna och hur upplevs simkunnigheten hos eleverna?Har de undersökta skolorna åtgärder för de elever som inte når målen inom simning? Jag har använt mig av semistruktuerade direkt- och telefonintervjuer som undersökningsmetod. Respondenterna var sammanlagt åtta där kravet var att respondenten skulle undervisa i idrott år 6. Urvalet gjordes via personliga kontakter.Simundervisningen på de aktuella skolorna skiljer sig beroende på stad, ekonomi samt skolans prioritering angående simning. Detta är faktorer som bidrar till orättvis möjlighetsgrad till simutveckling för elever på respondenternas skolor.

Studien baseras på kvalitativa intervjuer som utförts vid tre olika organisationer i en större stad i Skåne. De fem informanterna som deltagit i studien är samtliga aktiva tjejgruppsledare vid sina verksamheter. Syftet har varit att undersöka hur arbetet i tjejgrupper bedrivs samt varför behovet av tjejgrupper finns ur ledarnas perspektiv. Intressant för oss att undersöka var huruvida tjejgruppen ansågs vara ett jämställdhetsprojekt, och om dessa grupper arbetar problematiserande med könsnormativitet. Under studiens fortskridande har det framkommit att begreppet tjejgrupper och vad dessa ska innefatta är komplext.

Övervikten i samhället har ökat, i Sverige är enligt dagens forskning hälften av alla vuxna män, en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. Ohälsosamma matvanor och ett stillasittande liv är saker som anses bidra till att vi blir sjuka och dör för ti-digt.Min kandidatuppsats syfte är att beskriva gymnasiekillars syn på hälsosam mat, matval samt påverkan. Detta för att få en förståelse för hur ungdomskillar resonerar gällande hälsosam mat, vilket kan fungera som stöd i utvecklandet av kostrelaterade insatser för ungdomar.Undersökningen var utformad som en enkätstudie med tyngdpunkt på öppna frågor. Under-sökningen utfördes på 59 elever som gick två olika yrkesförberedande program på en gymna-sieskola i en mellanstor stad i södra Sverige.Resultatet i undersökningen visar på att killarnas syn på vad hälsosam mat är varierar en hel del från person till person men att man trots detta kan se mönster som överensstämmer med varandra t.ex. gällande vikten av protein i kosten samt ett intag av varierad kost.När det gäller vilka faktorer som påverkar killarna i deras val av mat är resultatet mer unisont då de flesta av killarna ansåg att det fanns fem faktorer som påverkade dem i sitt val av mat.

Organisationspsykologi kan ibland upplevas allt fo?r problemorienterad med stort fokus pa? just problem och konflikter i organisationer. Det finns dock en inriktning pa? de fo?rha?llanden och processer som bidrar till att ma?nniskor, grupper och organisationer kan frodas och fungera optimalt. Denna studie syftade da?rfo?r till att underso?ka eventuella samband mellan positiv feedback, self-efficacy, locus of control och socialt sto?d.

År 2006 började nya regler inom livsmedelshanteringen att gälla inom hela EU. Den nyalagstiftningen ställer högre krav på verksamhetsutövaren och alla måltidsverksamheter måsteha ett anpassat egenkontrollprogram grundat på HACCP och söka nytt godkännande somgäller hela verksamheten.Den svenska livsmedelslagstiftningen har ändrats under årens lopp. Från och med år 2006 harvi en ny livsmedelslag som i grunden är gemensam för EU.Undersökningen är en fallstudie där syftet är att ta reda på vilka uppfattningar som finns kringprocessen med att utforma ett egenkontrollprogram enligt den nya livsmedelslagstiftningen.Den ansvariges uppfattning om egenkontrollen och de krav som ställs påmåltidsverksamheten samt hur de har gått tillväga i sitt arbete utgjorde vårt ?fall?. Intervjuergenomfördes med den som var ansvarig för utformningen av egenkontrollprogrammen på fyragymnasieskolor i Göteborgs stad.I resultatet presenteras intervjuerna var för sig vilket följs av en sammanfattning därverksamheternas mest framträdande likheter och olikheter redovisas.

Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är: Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott.

Hur kan vi planera och argumentera för en mer integrerad och intensiv urban grönska i våra allt tätare städer? Vilken viktig roll spelar grönskan i förhållande till dess strukturer, funktioner och upplevelsevärden för stadsmänniskan? Vilka möjligheter ryms inom dagens stadsplanering för att synliggöra och maximera också den täta stadens småskaliga och med bebyggelsen socialt och funktionellt komplext sammanvävda grönskor? I ett personligt teoretiskt reflekterande utifrån relevant litteratur undersöks möjligheter och begrepp i relation till en grönare urbanitet. Syftet är att lyfta fram behovet av en utökad och mer nyanserad vokabulär som bättre kan motsvara morgondagens behov av att beskriva och planera för ett finmaskigare och småskaligare grönt nätverk också inne i den täta staden. De i den teoretiska reflektionen funna strukturella, multifunktionella och upplevelseladdade gröna begreppen prövas därefter explorativt i en platsstudie med praktiska illustrationer, analyser och karteringar för området Varvsstaden, Malmö. Som resultat nyanseras, vidgas, urbaniseras, funktionaliseras, laddas, systematiseras och omstruktureras innebörden av begreppet grön urbanitet..

Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 ? 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför vargområde, boende på landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard).