Titel: ?En stad ? ett ansikte?? ? en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil.Författare: William BengtssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Jan StridSidantal: 40, inklusive bilagaAntal ord: 12 802Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor.Metod: Innehållsanalys samt intervjuer.Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Malmö stad arbetar med city branding och argumentera för att city branding kan användas som verktyg för att tillvarata resurser i staden. Analysen sker utifrån teori kring city branding och platsmarknadsföring. Jag använder mig också utav teori kring entreprenörsstaden då jag menar att den tillväxtkultur som entreprenörsstaden präglas av ger viktiga ledtrådar till vilka prioriteringar som görs i stadens varumärkesarbete. Mitt empiriska material består av intervjuer och strategidokument för Malmö stad. Jag försöker finna svar på hur brandingstrategierna för Malmö formas samt om och i så fall hur, staden verkar för att befintliga sociala och kulturella värden inkorporeras i varumärket Malmö.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka om främlingsfientlighet är olika stark i staden och på landsbygden. Vi tittar även på effekten av nationalism, om det kan förklara den eventuella skillnaden mellan stad och landsbygd. Vi har använt oss utav teorier så som kontakthypotesen, grupphotsteorin, det minimala paradigmet och grupprelationer. För att besvara vårt syfte har vi använt oss utav ISSP datamaterial från 2003 ? National Identity II, vi har valt att använda datamaterialet för Sverige och Norge.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Innan ett kreditbeslut kan fattas måste en kreditbedömning utföras och utfallet av denna beror på hur mycket och pålitlig information om företaget som kreditbedömaren har. Beroende på hur bankerna bearbetar den information man har är också en påverkande effekt på hur utfallet kommer att bli. Kreditgivare använder sig utav flera källor i sitt sökande och tolkande av information om det kreditsökande företaget där kreditgivarens sociala nätverk är en av dessa källor. Syftet med denna uppsats var att göra en kvalitativ undersökning för att förklara betydelsen av kreditbedömarens sociala nätverk då han/hon i en liten respektive stor stad samlar in information beträffande utlåning till små och medelstora företag. Undersökningen bestod av två personliga intervjuer och två telefonintervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Falkenberg och Malmö City.

I stadsranden sker det fysiska mötet mellan vägar och gator samt mellan stad och land. Här sker även mötet mellan urbana och rurala ideal. Syftet i detta arbete är att identifiera och belysa de urbana och rurala ideal som ligger bakom vår uppfattning om stad och land. Dessa ideal står i fokus för den litteraturstudie som belyser det bipolära förhållandet mellan den pastorala naturliga landsbygden och den vitala kulturella staden. Bakgrunden till dessa ideal studeras samt hur gestaltningen och utvecklingen av stad och land påverkats av dessa ideal.

De psykologiska konsekvenserna av staden som uppväxtmiljö är ett av miljöpsykologins studieområden; hur påverkar miljöns utformning barnets tänkande, identitet och självutveckling? Syftet med denna studie var att undersöka hur kulturell bakgrund påverkar relationen till fysisk miljö. En trestegsmetod användes: en öppen fråga om vad som är en bra stad för barn ställdes till samtliga femteklassare och ett antal barnprofessionella i en skola i en svensk sk miljonförort, varpå femton av barnen intervjuades, och därefter tio föräldrar. Analysen av svaren har resulterat i en modell över 12-åringens stad bestående av sex existentiella dimensioner. Resultatet av intervjuer med barn och föräldrar är tio miljöpsykologiska fallfördjupningar som beskriver det sammanhang som barnets kulturella bakgrund, föräldrars synsätt och den fysiska platsen bildar.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar.

Syftet med den här studien var att undersöka föräldrars syn på den fria leken i förskolan. Vi har även haft som syfte att undersöka om och på vilket sätt föräldrars syn skiljer sig åt om de har sina barn i förskola på landet, liten stad eller större stad. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning i form av ett frågeformulär som har delats ut på tre förskolor. Vi har koncentrerat oss på föräldrar till barn födda 2003. Resultatet visar att vissa föräldrar inte visste så mycket om den fria leken, medan andra föräldrar verkligen vet betydelsen av fri lek.

The aim of this study was to analyze the assessment of the primary school, from the teacher?s perspective. There has been an ongoing discussion regarding assessment and about the purposes of assessment for a long time. But there is a paucity of research on what teachers believe about. This study examined primary teachers? beliefs on major purposes of assessment.Assessment is the process of gathering and interpreting information about students? learning.

Titel: Landskrona stad i media - En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten.Författare: Louise OstreniusUppdragsgivare: Landskrona StadKurs: Examensarbete i Media och KommunikationsvetenskapHandledare: Jan StridSidantal: 50 sidor (16604 ord), inklusive bilagor.Syfte: Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning den bild Landskrona Posten ger av Landskrona Stad stämmer överens med stadens önskade profil och varumärke.Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: 390 artiklar från Landskrona Posten 2012-2013Resultat: Resultatet påvisar att den bild av Landskrona stad som framgår i den lokala dagspressen Landskrona Posten, ger en relativt verklighetsenligt bild av staden. Balansen mellan artiklar med ett positivt samt negativt anspråk har en jämnfördelning och stämmer även braöverens med den statistiska situationen av brottslighet och segregation som råder i Landskrona.Däremot kan man se stora avvikelser mellan verkligheten, den medialt förmedlade verklighetenoch den önskade profil och image som Landskrona eftersträvar i sitt varumärkesarbete. Tydligaparalleller kan dras mellan den bild av Landskrona stad som Landskrona Posten förmedlar till läsaren och den statistiska verkligheten där mångkulturen är utbredd och antydan till segregation finns, likväl som brottsstatistiken är hög. Självklart är det möjligt att förändra stadens profil och image åt önskat håll men framförallt måste tydliga riktlinjer, stark tro inom kommunen och en statistisk och trovärdig förändring ske innan detta är möjligt. Däremot är inte den bild förmedlad av Landskrona Posten av så stor inverkan som det från början tycktes verka.

Detta är en kvantitativ studie som syftar till att analysera på vilket sätt markvärden styr markanvändning i Stockholms stad med fokus på bostäder som planeras med upplåtelseformerna hyresrätt och bostadsrätt, samt om den rumsliga fördelningen av markanvisningarna är kopplade till markpriser. Studien vill även till viss del titta på sambandet mellan markpriser, attraktivitet och upplåtelseformer, samt diskutera vilka effekter höga markpriser kan få med hjälp av bland annat markvärdesteori. Huvudfrågan är: På vilket sätt påverkar markvärden i Stockholm planeringen av byggandet av hyresrätter och bostadsrätter? Resultatet visar att det markanvisas ungefär hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter, som är tillgängliga för alla. Resultatet varierar, men min sammanfattade bedömning är att hyresrätten inte blir åsidosatt till förmån för bostadsrätten på grund av höga markvärden, även om det i vissa fall går att skönja tendenser till att man föredrar att markanvisa bostadsrätter där markvärdet är högt och marken attraktiv..

Denna rapport beskriver mitt projekt som jag utfört under min VFU-period på Haparanda Stad. Under min tid på Haparanda stad fick jag i uppgift att utföra ett eget projekt. Jag fick även vara med och se hur många andra pågående projekt fungerar och ser ut. Som projekt valde jag att inventera och granska Haparanda stads gång och cykelbanor som ingår i stadsnätet. Till hjälp och råd under mitt projekt hade jag mina handledare Göran Wigren, Sofia Rosendahl, Kalle Kyösti och Robert Ekholm.

Inledning: Hälsa är ett ämne som engagerar, inte bara oss utan även vår omgivning. En människa kommer att arbeta ungefär hälften av alla år hon lever, om hon inte drabbas av något oförutsett. Det är alltså en stor del av vår tid som vi kommer att spendera på arbetsplatsen, därför är det viktigt att arbetsgivaren fokuserar och engagerar sig i sina medarbetares hälsa. Vi har fått i uppdrag av Stockholms största arbetsgivare, Stockholms stad, att ta fram mätbara mål för hälsofrämjande arbete. Syfte: Vårt syfte är att ge förslag på mätbara hälsomål för Stockholms stad.

I denna uppsats har jag försökt belysa vad som legat till grund för att fatta ett beslut om att starta en riktad fritidsgårdsverksamhet bara för tjejer år 2006 i Borås. Jag har också velat studera vad som attraherar flickorna med verksamheten och om traditionell fritidsgårdsverksamhet i närområdet påverkats. För att få svar på dessa frågor har jag intervjuat politiker, tjänstemän och fritidsledare. Flickor som besöker Tjejgården och Göta fritidsgård har fått svara på en enkät och jag har som komplement också studerat en tidigare fritidsgårdsenkät som Borås Stad genomförde hösten 2006. I mitt resultat kommer jag fram till att Borås Stad både behövde tillgodose ett behov av verksamhet för tjejer och att man på detta sätt också ville förebygga eventuella framtida svårigheter hos målgruppen.