Sök:

Sökresultat:

206 Uppsatser om Gćng- och cykel - Sida 13 av 14

FolkhÀlsa i översiktligplanering- med fokus pÄ fysisk aktivitet

FolkhÀlsa och folkhÀlsomÄl Àr Àmnen som vid en första tanke tycks ligga lÄngt bort frÄn stadsplanering. Faktum Àr dock att mÀnniskors vardag pÄverkas av hur staden planeras, viket Àr logiskt. Hur en individ vÀljer att förflytta sig frÄn en mÄlpunkt till en annan pÄverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstÄnd det handlar om, vilken aktivitet individen Àr pÄ vÀg till eller frÄn samt vilken tid pÄ dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebÀr att mÀnniskan transporteras stillasittandes. MÄnga arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebÀr Ànnu mer stillasittande.

KombinationstrÀning : Maximal styrka och aerob förmÄga

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka utveckling av styrka och aerob förmÄga vid kombinationstrÀning med olika intensitet och volym i den aeroba trÀningen. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) Utvecklas maximal styrka olika dÄ styrketrÀning kombineras med antingen högintensiv aerob trÀning i intervallform eller aerob medelintensiv kontinuerlig trÀning? (2) Vilket av dessa tvÄ kombinationsprogram Àr effektivast för att öka maximal syreupptagningsförmÄga (VO2max), laktattröskeln, maximalt blodlaktat och tid till utmattning? MetodEn kvantitativ trÀningsstudie genomfördes med 18 manliga försökspersoner (fp) som under en sex veckors period fick bedriva styrketrÀning och aerob trÀning kombinerat i ett och samma trÀningsprogram. Fp delades in i tvÄ olika grupper om vardera nio personer dÀr den aeroba trÀningen skiljde grupperna Ät. Under den sex veckor lÄnga trÀningsperioden fick bÄda grupperna utföra ett vetenskapligt förankrat styrketrÀningsprogram med knÀböj som övning tre gÄnger i veckan i syfte att utveckla maximal styrka.

Modellering av gamla Lidingöbron

PÄ uppdrag av Lidingöstad har en undersökning av gamla Lidingöbrons nuvarande tillstÄnd inletts. Uppdraget har gÄtt till Carlbro AB, Stockholm som har anlitat Institutionen för byggvetenskap vid KTH för att utföra töjningsmÀtningar vid tÄgpassage över bron vilka gjordes under början av oktober 2003, [1]. Detta examensarbete gjordes i samband med dessa undersökningar.Lidingöbron Àr i huvudsak en fackverksbro med i regel 50 m spannindelning med undantag av ett bÄgspann och ett lÀngre fack pÄ 70 m. Den har en totallÀngd pÄ ca 730 m. Lidingöbron togs i bruk 1925.

Sport vehicle & branding : racing sulky

Fascination Travsport. Jag vill attrahera fler mÀnniskor till travsporten, öppna deras ögon och nÄ deras kÀnslor för hÀstens natur. Medelpunkten Àr relationen mellan mÀnniska och djur. En enhet och ett mÄtt: segern. Att ge sitt bÀsta för att vinna! Styrka, vilja och uthÄllighet i en spÀnnande och dramatisk sport.

Medarbetarenssyn pÄ ett hÀlsofrÀmjandeledarskap : en kvantitativ studie inom en privat organisation

Syftet med denna studie Àr att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar kan förstÄs utifrÄn lÀrarens förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om konsumtion. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: vilka förvÀntningar har lÀrare pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion och vilka förestÀllningar finns bland lÀrare om förÀldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr om det gÄr att finna nÄgon relation mellan lÀrares förvÀntningar pÄ konsumtion och socioekonomiskt skolomrÄde. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuar vi Ätta lÀrare frÄn olika socioekonomiska skolomrÄden i tvÄ kommuner med hög segregation.I vÄr studie finner vi att lÀrare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna stÀlla pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion till vilket socioekonomiskt omrÄde som de arbetar i.

Konsumtion, krav och knapphet : - en studie om lÀrares förvÀntningar och förestÀllningar

Syftet med denna studie Àr att undersöka ekonomiskt utsatta barnfamiljers vardagsvillkor i relation till skolan. Barns och förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar kan förstÄs utifrÄn lÀrarens förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om konsumtion. VÄra centrala frÄgestÀllningar Àr: vilka förvÀntningar har lÀrare pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion och vilka förestÀllningar finns bland lÀrare om förÀldrars möjlighet att konsumera. Ytterligare en frÄgestÀllning Àr om det gÄr att finna nÄgon relation mellan lÀrares förvÀntningar pÄ konsumtion och socioekonomiskt skolomrÄde. För att besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuar vi Ätta lÀrare frÄn olika socioekonomiska skolomrÄden i tvÄ kommuner med hög segregation.I vÄr studie finner vi att lÀrare i hög grad knyter de krav de anser sig kunna stÀlla pÄ förÀldrar i frÄga om konsumtion till vilket socioekonomiskt omrÄde som de arbetar i.

Fysisk planering för Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsÀttning för hÀlsa och vÀlbefinnande hos mÀnniskor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhÀllet har förÀndrats och mÄnga former av fysisk aktivitet har förskjutits frÄn vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt mÄnga av mÀnniskans vardagliga fysiskt anstrÀngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gÄng och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt anstrÀngande har ersatts av bekvÀmlighets hjÀlpmedel som disk- och tvÀttmaskiner, fjÀrrkontroller, hissar och rulltrappor. MÀnniskors fritid har dessutom blivit mer stillasittande dÄ fysiskt passiv underhÄllning som datoranvÀndning och tv-tittande har ökat markant.

Fysisk planering för Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsÀttning för hÀlsa och vÀlbefinnande hos mÀnniskor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhÀllet har förÀndrats och mÄnga former av fysisk aktivitet har förskjutits frÄn vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt mÄnga av mÀnniskans vardagliga fysiskt anstrÀngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gÄng och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt anstrÀngande har ersatts av bekvÀmlighets hjÀlpmedel som disk- och tvÀttmaskiner, fjÀrrkontroller, hissar och rulltrappor. MÀnniskors fritid har dessutom blivit mer stillasittande dÄ fysiskt passiv underhÄllning som datoranvÀndning och tv-tittande har ökat markant.

Ha?llbarhetsanalys av ett cykelinfrastrukturprojekt inom Stockholms stad : Utva?rdering av ett cykelinfrastrukturprojekt via samha?llsekonomisk nyttoanalys

Att stra?va mot en ha?llbar utveckling, inom alla dess aspekter, a?r i dagsla?get ho?gst aktuellt. Sa?rskilt da? medvetenheten o?kat kring de negativa effekter som exempelvis utsla?pp, fo?roreningar och buller ger upphov till. Dessa effekter finns alla na?rvarande na?r man utvecklar en av samha?llets allra mest vitala funktioner, na?mligen transportinfrastruktur.

Södra Segestrand : en ny stadsdel i Svedala

Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare. NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde; IndustriomrÄde Syd.

UtvÀrdering av produktionsplaneringssystem pÄ Scania UtvÀrdering av produktionsplaneringssystem pÄ Scania

Det hÀr arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syfte att utvÀrdera produktionsplaneringssystemet som anvÀnds pÄ vissa av linerna vid Scania CV AB:s motorbearbetningsavdelning, Àven kallat DM, i SödertÀlje, och att bedöma systemets potential. DM bestÄr av ett gjuteri och flera bearbetningsverkstÀder. Den största kunden Àr Scanias motormontering i SödertÀlje, dit leveranser sker flera gÄnger dagligen.DM lider generellt av lÄnga ledtider genom produktionen, lÄnga omstÀllningstider och framförallt en vÀldig stor variation i produktmixen. För att kunna hantera detta bÀttre infördes under 2008 ett nytt planeringssystem pÄ kamaxelline, och senare Àven pÄ vevaxelline, vevstakeline och cylinderfoderline. Systemet bygger pÄ cyklisk planering, dÀr kundernas behov jÀmnas ut under en arbetsvecka och visualiseras i början av varje line.

Södra Segestrand - en ny stadsdel i Svedala

Södra Segestrand Àr ett ny föreslagen stadsdel i centrala Svedala, alldeles intill stationen och Sege Ä. Det Àr en stadsdel med blandade funktioner som kan erbjuda bostÀder, arbetsplatser, fritid, handel och skola. Stadsdelen innehÄller ca 520 nya lÀgenheter vilket förvÀntas ge drygt 1300 nya invÄnare. NÀrhet till stationen ger goda förutsÀttningar för boende att miljövÀnligt pendla med tÄg till Köpenhamn, Malmö, Lund osv. OmrÄdet uppförs pÄ ett idag befintligt industri- och verksamhetsomrÄde; IndustriomrÄde Syd.

Barn i den fysiska planeringen, barnplan för Eslövs tÀtort : med fokus pÄ rörelsefrihet, sÀkerhet och tillgÀnglighet

Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.

FörbÀttring av nybesöksprocessen för kortare patientvÀntetider

Den svenska sjukvÄrden kommer under de kommande decennierna att stÀllas inför stora utmaningar. Patientbelastningen vÀntas öka till följd av en Äldrande befolkning som till största del utgörs av den stora generationen av 40-talister. Situationen kommer att kunna bli synnerligen allvarlig dÄ mÄnga av Sveriges sjukhus och mottagningar redan idag har lÄnga patientköer som i mÄnga fall inte klarar av att leva upp till vÄrdgarantin pÄ maximalt 90 dagars vÀntan frÄn inkommen remiss till genomfört lÀkarbesök.De senaste Ären har emellertid ett trendbrott kunnat skönjas. MÄnga sjukhus har startat omfattande förbÀttringsprogram med mÄlsÀttningen att nÄ högre effektivitet och kvalitet i verksamheten, dÀribland SkÄnes universitetssjukhus i Lund och Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. FörbÀttringsprogrammen har visat mycket goda resultat sÄsom kortare patient-köer, kortare vÀntetider, högre kvalitet i vÄrdresultaten samt större patientnöjdhet.

Barn i den fysiska planeringen, barnplan för Eslövs tÀtort - med fokus pÄ rörelsefrihet, sÀkerhet och tillgÀnglighet

Den fysiska nÀrmiljön Àr viktig för alla mÀnniskor men sÀrskilt viktig för barns utveckling. Barn utgör ungefÀr 20 % av vÄr befolkning och Àr en heterogen grupp med olika behov och förutsÀttningar. Barn har bland annat enligt FN:s barnkonvention och Plan- och bygglagen rÀtt att delta i den fysiska planeringen. Historiskt har barns medverkan och utrymme i den fysiska planeringen varit begrÀnsad. Först pÄ 1960-talet fick barndomen ett egenvÀrde, som stÀrktes ytterligare nÀr FN:s barnkonvention antogs Är 1990.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->