Denna studie har som syfte att ge underlag för beslut om hur återvinningsföretag borde gå tillväga i sina försök att höja återvinningsgraden. För att kunna uträtta detta, kommer jag att undersöka Tonglets och Barrs teorier och rekommendationer. Jag kommer även att leta efter bevis som stödjer att det finns en bristande överensstämmelse mellan individers avsikter och deras beteende..

Skogen är en förnyelsebar energikälla som möjliggör för ett minskat beroende av fossila bränslen. Ur ett politiskt perspektiv minskar såväl klimatpåverkan som beroendet av importerad energi från oroliga delar av världen genom att ta tillvara skogsbränsle lokalt. I Sverige är sågverkens biprodukter fullt utnyttjade och därför har skogsbränsle i from av grot (GRenar Och Toppar) en av de största potentialerna till ökat uttag.Barrträdens barr är en omstridd fråga i samband med tillvaratagandet av grot. Barren står för en liten del av biomassan, men för en stor del av näringen i ett bestånd. Därför är det önskvärt att så mycket som möjligt av barren lämnas på föryngringsytan.

Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt för att skatta ett antal skogliga variabler från data baserade på Lantmäteriets skanning för den nya nationella höjdmodellen. Syftet med det här examensarbetet var att på beståndsnivå undersöka noggrannheten i barr- och lövskog hos skattade grundytor som tagits fram i  Skogsstyrelsens projekt ?Skogliga skattningar med laserdata?. Undersökningen utfördes som en kvantitativ studie i form av en jämförelse av laserbaserade skattningar från Skogsstyrelsens projekt med grundytor uppmätta i fält. Medelvärdet av fältmätta grundytor i de 18 bestånd som ingick i studien var 26,7 m²/ha och medelvärdet av de skattade grundytorna var 26,3 m²/ha.

Vid flödesplaneringen för en organisation som arbetar med virkesförsörjning måste hänsyn tas till tillgången på råvara, anförskaffningspris, transportsystem, transportavtal, leverans-avtal med mera. All denna information och en mängd andra parametrar ska användas för att bestämma det optimala flödet, oavsett om det handlar om timmer, massaved eller biobränsle. Att hitta den bästa lösningen på detta problem med krav på högsta lönsamhet är mycket svårt utan hjälp av ett beslutsstöd. Fokus för detta examensarbete är Norra Skogsägarnas behov av att uppdatera och vidareutveckla ett sådant beslutsstöd. Norra Skogsägarna är således värdföretag och analysen har genomförts på deras verksamhet.

I skogsbruket ställs ständigt krav på effektiviseringar och ökad tillväxt. Samtidigt efterfrågas, via certifieringskrav, lagändringar och opinionsyttringar, ett skonsammare skogsbruk med ökad miljömedvetenhet och ett mer hållbart nyttjande av skogen som resurs. Syftet med detta arbete är att kvantifiera etablerings- och långsiktigt tillväxtresultat efter användning av det miljömässigt skonsamma markberednings- och planteringskonceptet EcoPlanter, som Holmen Skog AB använt praktiskt i ungefär ett decennium. Studien omfattar 14 EcoPlanterföryngrade bestånd som planterades mellan åren 1996-1998 i Östergötlands län. Till vart och ett av dessa bestånd valdes ett referensbestånd, med likartade yttre förutsätt-ningar, som föryngrats genom harvning och manuell plantering. Hälften av de 28 bestånden är planterade med tall och hälften med gran.

Klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt samt storlek och formen på solbarr och skuggbarr studerades under hösten 2006 från tre granar (Picea abies) på tre olika platser. En metodanalys för pigmentextraktionen gjordes för att kunna använda den bästa metoden. Tre metoder testades och en passiv metod valdes med metanol som lösningsmedel.Den totala klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt bör vara högre i skuggbarren än i solbarren för samtliga granar. Ingen skillnad kunde visas för klorofyll a/b förhållandet eftersom förhållandet var olika mellan granarna och de skillnader som kunde visas för två av fallen var relativt små. Generellt var det tre gånger mer klorofyll a än klorofyll b i samtliga barr.

Lövträd har traditionsenligt valts ut för att berika stadens grönska och barrträden har ännu inte fått samma förtroende i stadsmiljöns gator och torg. Vi var nyfikna på att undersöka om 70-talets överanvändning av barrträd och dess negativa klang dröjer sig kvar och påverkar dagens val av stadsträd. Eller kan det vara barrträdens bristande egenskaper att hantera stress som begränsar dess framfart i urbana sammanhang? Att utöka dendrofloran med en varierad sammansättning av barrträd ger ett flertal fördelar som grönska året runt och ett stabilare ekosystem. Undersökningen är avgränsad till sydvästra Skåne och behandlar arterna utifrån de geografiskt rådande förhållandena.

Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan blitillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är enpilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstreraframställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle.Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektarskogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. Enslutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved,medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameterpå 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgångtorrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som användsförsvinner mellan 30?50 % utav torrmassan.

I detta kandidatarbete undersöker och jämför vi två olika metoder för att approximera gauss- och medelkrökningen hos en yta i rummet som är given som en mängd av punkter. Det är viktigt att försöka få en bra analogi mellan diskret krökning och analytisk krökning då man ofta startar med en mängd punkter i de praktiska fallen, som t ex i tillverkningsindustrin, igenkänning av objekt (inscannade bilder) och datorgrafik. Givet dessa punkter och en bra approximation av gauss- och medelkrökningen kan man få mer information om ytans geometri och beteende.För att kunna förstå dessa begrepp och metoder/algoritmer så behandlas först den bakomliggande teorin och sedan metoderna.Den första metoden är att återge ytan med hjälp av Bézierytor, vilka vi kan utföra geometriska operationer på utan problem och även få fram gauss- och medelkrökningen.Den andra metoden kommer från artikeln ``Discrete Differential-Geometry Operators for Triangulated 2-Manifolds'' av Mark Meyer, Mathieu Desbrun, Peter Schröder och Alan H. Barr. Deras approximationer av krökningarna kräver en triangulering av ytan, vilket de inte ger någon algoritm för.

I samband med nya mål för energiförbrukningen har behovet av förnyelsebara energislag ökat. Ett sätt att möta detta ökade behov i Sverige är ett ökat uttag av skogsbränsle. Denna ökning skulle till stor del kunna bestå av ökat bränsleuttag i skog med hög stamtäthet och klena träd. För att på ett mer rationellt sätt kunna göra åtgärder i skog av detta slag är det av stor vikt att på förhand kunna uppskatta hur mycket man ska ta ut och hur mycket man ska lämna kvar som näring åt kvarvarande bestånd. Syftet med detta arbete var att skapa funktioner med vilka man ska kunna skatta biomassafördelningen i vertikal ledd för klena träd. Framtagandet av funktionerna har gjorts genom regressionsanalyser. Funktionerna bygger på data från Kristina Ulvcronas avhandling Effects of Silvicultural Treatments in Young Scots pine-dominated Stands on the Potential for Early Biofuel Harvests.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Produktionsfrågorna har ända från starten 1923 haft stor betydelse i de inventeringar som Riksskogstaxeringen, Sveriges officiella källa för skoglig statistik utför. Dess främsta syfte är att beskriva tillstånd och förändringar samt hur väl produktionsförmågan i skogama utnyttjas. Olika produktionsmått har under de senaste hundra åren utvecklats och prövats, varav en del har kommit till användning inom Riksskogstaxeringens arbete. Vid den stora förändringen av Riksskogstaxeringen som infördes 1983 tillkom nuvarande mått på produktionsnivån. Detta produktionsindex skall uttrycka hur väl ståndorten utnyttjas utifrån värdeproduktionen.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

Bibaggen Apalus bimaculatus är en rödlistad skalbagge som förekommer i öppna sandiga miljöer och är starkt knuten till sin värdart vårsidenbi Colletes cunicularius vilken den boparasiterar på. Inventeringar av sekundära habitat i form av sand- och grustäkter har utförts i Västra Götalands län under tidig vår 2009 och 2010. Data från dessa inventeringar har i denna studie används i samband med undersökning av omgivande markslag runt dellokalerna/täkterna för att ta reda på om omgivande markslag påverkar förekomst av bibagge vid dellokaler/täkter. Inom sand- och grustäkterna registrerade inventerarna enskilda dellokaler där fynd av bibagge eller vårsidenbi gjordes. Om ingen av arterna observerades angavs en koordinat där en dellokal ansågs vara mest lämplig för en av arterna eller för båda arterna.

En stor omställning håller på att ske med nyttjandet av energiresurser. Biobränslen användsallt mer och utveckling pågår för att göra mer biomassa från skogen tillgänglig.Biomassauttag från röjningar diskuteras och då är det viktigt att kunna beräkna utfallet avenergi.Biomassafunktioner har tagits fram av Ulvcrona et al (2009) för att kunna beräkna torrviktenför unga granar som stått i täta bestånd. Funktionerna är dock baserade på provträd från norraSverige. Syftet med detta arbete var att verifiera funktionerna med provträd från södraSverige. Provträden togs på Sveriges Lantbruksuniversitets försöksparker i Asa och påTönnersjöheden.