Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Idag dagens samhälle blir människan mindre medveten om sina känslor och sämre på att lyssna på kroppens varningssignaler. Kulturaktiviteter kan trigga igång det som styr människans känslomässiga och mentala närvaro, och på så vis stimulera känslor av lycka och få ett nytt perspektiv på livet. Syftet med litteraturstudiestudien var att undersöka kultur som behandlingsmetod. Med hänsyn till studiens syfte utfördes ett strategiskt urval, åtta artiklar valdes från databasen Discovery via biblioteket på Högskolan i Gävle. Artiklarna omfattade en variation av målgrupper och kulturella aktiviteter som behandlingsmetod.

En graviditet och att bli mamma är en stor omställning, inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Kvinnor är i behov av förståelse dels från sin omgivning och dels från sjuksköterskor som i olika vårdkontexter träffar dem. Det beror på att kvinnornas upplevelser av identiteten, tankar om oro och rädsla samt positiva upplevelser är förändrade i samband med att de väntar barn. På vårdpersonal ställs det krav som bland annat kan handla om att förstå hur kvinnorna upplever sin förändrade situation. Dessutom är det viktigt att veta att olika kvinnor kan uppleva samma situation, men på olika sätt.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande problem och angeläget för hela samhället. Våldet leder till fysiskt och psykiskt lidande och påverkar den våldsutsatta kvinnans hela livssituation. Våldsdrabbade kvinnor har både mer och fler fysiska och psykiska besvär samt söker vård oftare än kvinnor som inte har erfarenhet av våld. Syftet: att utifrån litteratur beskriva misshandlade kvinnors erfarenheter och upplevelser i mötet med vården. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats och med ett vårdvetenskapligt livsvärldsperspektiv.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen omkulturbaserade projekt och aktiviteter för personer med demensdiagnos. Genomatt lyfta fram personer verksamma inom området tecknas en bild upp avmöjligheter och svårigheter både inom ramen för riktade kulturprojekt och somen del av verksamheten ute på demensboenden. Kvalitativaintervjuer genomförs med fem olika informanter: två personer som arbetar medprojektet Möten med minnen, ettkulturprojekt för demenssjuka på Nationalmuseum i Stockholm, samt tvåfritidskonsulenter som arbetar med aktiviteter riktat mot demensboenden. Enalzheimersjuk kvinna, som deltagit i Mötenmed minnen, har även intervjuats. Oavsett vilket perspektiv informanternahar så finns det en samstämmighet kring att demenssjuka personer måste görassynliga och få delta i samhället trots sin sjukdom.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Går det att nå en association som skapar en känsla av betraktarens egen kropp? Jag har frågat mig om ett objekt kan upplevas kroppsligt och på vilket sätt jag kan hitta det i mitt material. Jag har varit upptagen av att hitta den punkt där materialets kvaliteter indirekt refererar till betraktarens kropp. Att i betraktandet framkalla erfarenheten i din kropp.Intuitivt har jag prövat mig fram, steg för steg - ett samarbete mellan min kropp och materialet tills materialet har blivit sin egen kropp - ett objekt. Jag arbetar i dialog med materialets natur; hur det följer tyngdlagen och påverkas av rummet och ljusets verkningar.

Barn och ungdomar som flyttar till Luleå från andra länder får först en skolintroduktion påförberedelseenheten Välkomsten. När de har grundläggande kunskaper i svenska, går deöver till grund- eller gymnasieskolan. Syftet med det här arbetet är att få en uppfattning omhur skolgången efter introduktionen fungerar för sent anlända elever i grundskolan i Luleå.Med fokus på integrering, individualisering och måluppfyllelse har jag undersökt denaktuella situationen för några elever i grundskolans senare år genom att intervjua dem ochderas lärare. Resultatet pekar på att eleverna är fysiskt och socialt integrerade i sina klasseroch skolor, men att deras utbildning till stora delar bygger på individuellt arbete ochindividuell handledning. Studiehandledning på modersmål förekommer inte, och bara enav de intervjuade eleverna deltar i modersmålsundervisning.

Syftet med vårt examensarbete var att studera om samverkan mellan föreningsidrotten och skolidrotten i projektform stimulerar till fysisk aktivitet och förändrad attityd till idrott hos eleverna. Vi valde att avgränsa oss genom att göra undersökningen som en kvalitativ fallstudie av ett handslagsprojekt som är genomfört i Piteå läsåret 2005/06. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervju med ansvarig idrottslärare och idrottsledare. Med eleverna i år 6 på Bergsviksskolan gjorde vi en kvalitativ enkätundersökning med en del kvantitativa frågor. Undersökningen vi gjort visar att alla berörda parter har varit väldigt positivt inställda till projektet.

Vårt arbete beskriver hur EN skola arbetar på ett hälsofrämjande arbetssätt. Möjligheterna och eventuella svårigheter med ett hälsofrämjande arbete i skolan kommer att presenteras. Med hjälp av enkäter och intervjuer undersöker vi hur skolledaren, pedagogerna och skolhälsovården ser på sin roll i deras hälsofrämjande arbete. Vår fråga är: Vad betyder begreppet hälsa för skolan och hur omsätts det i praktiken? Världshälsoorganisationen (WHO) inställning till hälsa är inte bara att förhindra sjukdomar och dålig hälsa, utan att förebygga både fysiskt och psykiska hälsa.

Smärta är ett fenomen som inte bara påverkar patienter fysiskt utan även psykiskt. Kvinnor som genomgått mastektomi upplever att smärta påverkar deras livskvalité. Humörsvängningar, dålig sömn, depression, ångest och rörelsehinder är vanligt förekommande symtom som följd på postoperativ smärta. Syftet: Syftet med denna studie var att belysa vad sjuksköterskan kan ge för olika behandlingar och omvårdnadsåtgärder vid smärta efter mastektomi. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där författarna granskade sexton vetenskapliga studier.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer.

Studiens syfte var att undersöka förskollärares och lärare i fritidshems syn på utomhuspedagogik. De frågeställningar vi ville ha svar på var: Vad innebär utomhuspedagogik för lärare? På vilket sätt uppfattar lärare att de arbetar med utomhuspedagogik? Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med utomhuspedagogik? För att få svar på dessa frågeställningar använde vi oss av kvalitativa intervjuer som metod där åtta lärare från tre olika skolor deltog. Resultatet visade att utomhuspedagogik för lärarna innebär att undervisningen flyttades ut från klassrummet och anpassas efter den plats och miljö där lärandet sker. Lärarna uppfattade att alla ämnesområden går att bedriva utomhus samt att lärandet som sker är mer praktiskt och sinnligt jämfört med lärandet som sker i klassrummet.

Hälsofrämjande arbete inom företag kan fungera på olika sätt, vilket kan ha betydelse för lärandet. För att lärandet ska ske i samband med hälsofrämjande arbete måste medarbetarna vara medvetna om att arbetet finns och hur det fungerar inom företaget. För att kunna bevara och utveckla lärandet i samband med hälsofrämjande arbete är det nödvändigt att utvärdera medarbetarnas behov. Därför var syftet med den aktuella uppsatsen att belysa några medarbetares, inom PEAB Bygg Division Västs, uppfattningar om hur ett framtida hälsofrämjande arbete ska kunna utvecklas på arbetsplatsen. För att undersöka ovanstående syfte hölls en fokusgrupp med fyra medarbetare från företaget.

IT verktyg har blivit en allt mer central del för företag och genomsyrar idag nästan alla former av arbete. För företag som planerar att verksamhetsanpassa sina IT-applikationer kan detta innebära stora investeringar. Det innebär även man måste bli medveten om vilka IT-applikationer som stödjer verksamheten, hur dessa påverkar det dagliga arbetet samt vilka kvalitetskrav (icke-funktionella krav) som ställs på dessa. Denna uppsats syftar till att identifiera och systematisera de kvalitetskrav samt prioriteringar som ställs från verksamheten på IT-applikationer med fokus på ett affärssystem. Särskilt gäller det de som kan ha en signifikant påverkan ur ett ekonomiskt, fysiskt och organisatoriskt perspektiv, så kallade verksamhetskritiska IT-applikationer.