Sökresultat:
1815 Uppsatser om Fysiskt avstćnd - Sida 18 av 121
Dans i skolan
Syftet med detta arbete Àr att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och pÄ vilka sÀtt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill Àven undersöka pojkars instÀllning till dans, hur denna uppkommer och möjliga ÄtgÀrder för att förbÀttra dansens rykte i det hÀnseendet. Finns historiska belÀgg för denna instÀllning som mÄnga killar har eller uppkommer den i dagens samhÀlle och i sÄ fall, kan kanske dans i skolan förÀndra detta? Litteraturstudien beskriver Äsikter och teorier utifrÄn frÄgestÀllningen och utgÄr bl a frÄn tre indelningar gÀllande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjÀlp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa omrÄden genom kontinuerlig dansundervisning.
För hÀlsan och för att ha roligt : Hur lÀrare i idrott och hÀlsa för olika Äldrar motiverar elever till fysisk aktivitet
Syfte: Uppsatsens syfte var att ta reda pÄ vilka sÀtt idrottslÀrare för olika Äldrar anvÀnde sig av för att motivera fysiskt inaktiva elever till fysisk aktivitet. Dessutom ville jag undersöka om det fanns nÄgot eller nÄgra framtrÀdande motiv idrottslÀrarna ville förmedla till eleverna för att fÄ dem fysisk aktiva.Metod: För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes tre intervjuer av kvalitativ karaktÀr; tvÄ pÄ idrottslÀrare som undervisar Àldre Äldrar och en pÄ en idrottslÀrare som undervisar yngre Äldrar. LÀrarna kom frÄn samma skola, intervjuerna genomfördes pÄ plats genom anvÀndningen av anteckningar och undersökningen tog formen av en fÀltstudie.Resultat: Resultatet visade att samtliga idrottslÀrare aktivt försökte motivera eleverna - frÀmst de inaktiva - till fysisk aktivitet. De framtrÀdande motiven till att motivera eleverna i de högre Äldrarna skilde sig frÄn de yngre Äldrarnas motsvarigheter. IdrottslÀrarna för de Àldre Äldrarna ansÄg det viktigt att eleverna motiverades och intresserades av idrottsÀmnet och fysisk aktivitet för dess yttre motiv.
Fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgÄr adjuvant cytostatikabehandling : Physical activity in women with breast cancer receiving adjuvant chemotherapy
Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bÀttre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs ocksÄ ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har Àven framkommit i studier att det rÄder brister inom sjukvÄrden vad gÀller att förmedla sÄdan information. Som ett första steg behövs en kartlÀggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pÄgÄende cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvÀrsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgÄr adjuvant cytostatikabehandling.
Hundar pÄ Àldreboende -en empirisk studie om Àldre Àldre vÄrdtagares och vÄrdpersonals syn pÄ hundars betydelse för Àldres livskvalitet
Allt eftersom levnadsstandarden ökar, ökar antalet Àldre mÀnniskor och mÄnga av dessa behöver bo pÄ ett vÄrdhem. NÄgot som Àr viktigt Àr att öka vÄrdtagarnas livskvalitet. Kan hundar öka livskvaliteten? Syftet med denna studie var att undersöka vÄrdtagares och vÄrdpersonals syn pÄ hundars betydelse för Àldres livskvalitet. I denna empiriska studie anvÀnder sig författarna av semistrukturerade intervjuer för att samla in material frÄn vÄrdtagare och vÄrdpersonal.
?Om man ser nÄgon som Àr pÄ vÀg utför ett stup sÄ vill man hindra den? ? Distriktssköterskans syn pÄ arbetet med att frÀmja hÀlsa
Upplevelsen av hÀlsa Àr unik hos varje individ och innefattar mer Àn ?att vara frisk?. HÀlsan Àr komplex och inbegriper nÀrvaro av vÀlbefinnande, balans i tillvaron samt en frÄnvaro av lidande och illabefinnande hos mÀnniskan. En fysiskt frisk mÀnniska kan uppleva ohÀlsa pÄ samma sÀtt som att en fysiskt sjuk mÀnniska kan uppleva hÀlsa. Distriktssköterskan har en central roll i det hÀlsofrÀmjande arbetet och bör anpassa arbetet efter patienten.
"NÀr det funkar sÄ Àr man pÄ rÀtt vÀg" : Valet av ord och termer i sÄngundervisningen
I denna studie stÀlls följande frÄgor; hur resonerar lÀrare kring valet av terminologi i sin sÄngundervisning, hur uppfattar elever sina lÀrares instruktioner samt huruvida styrdokumenten pÄverkar lÀrarens val av terminologi? Syftet Àr att undersöka hur sÄnglÀrares terminologi pÄverkar elevens förstÄelse för sitt instrument.Totalt intervjuades tre sÄnglÀrare som arbetar pÄ musik- och dansskola, tvÄ sÄnglÀrare som arbetar pÄ musikhögskola och fyra elever som lÀser sÄngkurser pÄ gymnasiet. Vi kan efter genomförandet av de kvalitativa intervjuerna konstatera att lÀrarna i stor utstrÀckning anpassar ordval efter elevens behov och Älder. LÀrarens egen bakgrund utifrÄn hur deras egen utbildning sett ut och vilken genretradition de kommer ifrÄn spelar ocksÄ in i hur de anvÀnder termerna. Alla lÀrare Àr eniga om att ju Àldre eleverna blir och ju lÀngre de kommer i sin utbildning desto mer fysiskt sprÄk anvÀnds i undervisningen.
Barn i förskolan som har Downs syndrom : Fem pedagogers upplevelser av sitt arbete
Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna Àr att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva för att uppnÄ hÀlsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvÀndning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.
De bortglömda barnen : En studie om barn och ungdomar med Asperger syndrom och fysisk aktivitet utanför skolan
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med undersökningen var att kartlÀgga den fysiska aktiviteten utanför skolan för elever med Asperger syndrom i StockholmsomrÄdet.Hur ofta deltar eleverna i organiserad fysisk aktivitet utanför skolan?Hur ofta deltar eleverna i spontan fysisk aktivitet utanför skolan?Hur mÄnga elever skulle vilja delta i fysisk aktivitet utanför skolan?Vilka likheter eller skillnader finns det mellan pojkar och flickor jÀmfört med SIH 2001 undersökningen? MetodMetoden som anvÀnds i denna studie var en kvantitativ enkÀtundersökning som utförts pÄ sju skolor i StockholmsomrÄdet. Samtliga skolor valdes ut mot bakgrund av att eleverna pÄ skolorna har diagnosen Asperger syndrom. Urvalet bestod totalt utav 96 elever, med ett bortfall pÄ 14 elever sÄ blev antalet respondenter 82 elever. Av dessa var 20 flickor och 62 pojkar. ResultatResultatet i denna studie visar att en majoritet av eleverna (74,5 %) inte deltar i nÄgon form av föreningsidrott.
Interaktion vid onlineutbildningar
Onlineutbildningar Àr ett relativt nytt fenomen som ökar kraftigt. Interaktionsmöjligheterna vid onlineutbildningar kan vara ett problem och interaktionen Àr viktig pÄ dessa utbildningar eftersom studenterna och lÀrarna sÀllan eller aldrig trÀffas fysiskt. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för vad som krÀvs för att bedriva onlineutbildning med vÀl fungerande interaktion. En studie har genomförts vid LuleÄ tekniska universitet dÀr sju lÀrare som arbetar med onlineutbildningar intervjuats. En av slutsatserna som kunde dras av studien var att det krÀvs förstÄelse för vad interaktion Àr, vad den Àr bra för och hur den kan frÀmjas för att kunna uppnÄ en vÀl fungerande interaktion vid onlinekurser..
SjÀlvskattade muskuloskeletala besvÀr och fysisk aktivitet vid datorarbete : En kvantitativ studie
Syftet med denna enkÀtstudie var att undersöka prevalensen av muskuloskeletal vÀrk och smÀrta hos datoranvÀndare, ta reda pÄ hur mÄnga timmar de Àgnat sig Ät fysisk aktivitet, och trÀning varje vecka den senaste mÄnaden samt att ta reda pÄ om det förelÄg nÄgon association mellan upplevd vÀrk och trÀning. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om individerna vidtagit nÄgra ÄtgÀrder för att lindra vÀrk eller för att förhindra att vÀrk uppstÄr. 70 enkÀter skickades ut via google docs och den besvarades av 47 stycken varav 25 var kvinnor (53 %) och 22 var mÀn (47 %). Resultatet visade att totalt 27 respondenter (57 %) rapporterade att de upplevt vÀrk eller smÀrta den senaste mÄnaden varav 18 var kvinnor (72 %) och 9 var mÀn (41 %). Alla respondenter hade varit fysiskt aktiva och nÀstan alla hade motionerat den senaste mÄnaden.
Vikten av uppvÀrmning före fysikt arbete
Malmö Högskola VÄrterminen 2009
LĂ€rarutbildningen SĂ€l III:2
Sammanfattning
Vikten av uppvÀrmning före fysiskt arbete
MÄlet med mitt examensarbete var bland annat att göra en undersökning hur det rent praktisk fungerar pÄ byggarbetsplatser med morgonuppvÀrmning före fysiskt arbete. Jag ville ta reda pÄ om morgonuppvÀrmning Àr ett bra verktyg för byggfolket som kan bidra till att klarar ett lÀngre arbetsliv i byggbranschen Àn tidigare. De kunskaper jag inhÀmtat under mitt arbete hoppas jag ska motivera byggeleverna att tillÀgna sig morgonuppvÀrmning i sitt arbetsliv i byggbranschen.
För att nÄ mitt mÄl med undersökningen sÄ gjorde jag sammanlagt sex stycken intervjuer pÄ byggarbetsplatser, sedan hade jag Àven gruppsamtal med byggnadsarbetarna om morgonuppvÀrmning pÄ deras arbetsplats. Jag gjorde ocksÄ fyra telefonintervjuer med personer frÄn olika byggföretag som delvis var insatt i Àmnet morgonuppvÀrmning. HÀmtade in information frÄn skrifter och publikationer dÀr man uttalar sig om hÀlsosamt levnadssÀtt i allmÀnhet samt rörelsesÀtt som gör kroppen gott.
Vingklippt eller fri som en fÄgel? En litteraturstudie om livskvalitet och bemÀstrande hos peritonealdialyspatienter och deras anhöriga
Patientens och anhörigas livskvalitet pÄverkades negativt nÀr det gÀlldeförÀndrade roller, social isolering och ekonomisk förÀndring.Patienternas fysiska vÀlbefinnande var försÀmrat men fysiskt sjukarepatienter bedömde inte sin livskvalitet sÀmre Àn friskare patienter.JÀmfört med normalbefolkningen i samma Älder skattade patienterna sittemotionella vÀlbefinnande och relationer högre Àn normalbefolkningen.Patienterna och anhöriga anvÀnde bÄde problem- och kÀnslofokuseradebemÀstringsstrategier för att kunna hantera problemen som var orsakadeav sjukdomen och behandlingen men ocksÄ kÀnslor som uppkom vidstress..
Belysning till rollator : Vad innebÀr anvÀndarnytta samt anvÀndarvÀnlighet för design mot Àldre??
I det vÀsterlÀndska samhÀllet idag lever vi allt lÀngre, samtidigt blir de Àldre allt fler. Det finns idag en uppsjö av olika hjÀlpmedel till den Àldre generationen, ett av de mest anvÀnda Àr rollatorn. Med hjÀlp av en rollator kan en mÀnniska uppleva en större kÀnsla av oberoende, frihet och ett ökad socialt liv. Rollatorn Àr idag ett vÀl anvÀnt och för vissa ett oumbÀrligt hjÀlpmedel. En rollator anvÀndare behöver ibland röra sig ute i mörker, vi lever i ett land dÀr vi upplever perioder med mycket mörker, norra delen av Sverige har ett stort antal mörkertimmar pÄ Äret och för att förbÀttra ett redan bra hjÀlpmedel kommer denna rapport ta fram en belysning till rollatorn.Vad Àr det som hÀnder med oss nÀr vi Äldras, vad sker med kroppen fysiskt och psykiskt? Vilka kognitiva förÀndringar kan vi förvÀntas erhÄlla nÀr vi Äldras? Rapporten tar upp vad som hÀnder med kroppen nÀr vi blir Àldre och vilka olika former av nedsÀttningar som erhÄlls psykiskt och fysiskt.För att besvara forskningsfrÄgan "Vad innebÀr anvÀndarnytta samt anvÀndarvÀnlighet för design mot Àldre?" tar rapporten Àven upp begreppen design och anvÀndarvÀnlighet och tittar nÀrmare pÄ delar som anvÀndbarhet, anvÀndarupplevelse, anvÀndarnytta, design och olika designprinciper, samt sÄ har intervjuer utförts.Studiens forskningsresultat beskrivs i en tabell dÀr sammanstÀllda designprinciper har stÀllts mot olika regressioner som man erhÄller vid en stigande Älder och visar pÄ vilka delar av en design som behöver förtydligas vid vilken form av regression.
Musikundervisning i grundskolan : En kvalitativ studie om musikundervisningen i Ärskurs 1-6 i grundskolan
Bakgrunden till arbetet bygger pÄ inaktiviteten i dagens samhÀlle, med fokus pÄ barnen. Samt den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hÀlsa, bÄde fysiskt, psykiskt, socialt och hur eleverna lÀr sig med hela kroppen. Huvudsyftet i detta arbete Àr att undersöka varför nÄgra av dagens pedagoger arbetar med fysisk aktivitet under de teoretiska lektionerna i skolan. För att fÄ svar pÄ arbetets syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av hermeneutiken som inspirationskÀlla. DÀr vi samlat in delar, vÄr förförstÄelse samt de intervjuades förförstÄelse, har satt cirkeln i snurrning, som slutligen fÄngats till en horisontsammansmÀltning.
FriskvÄrdssatsa rÀtt! : En kvalitativ studie om anstÀlldas gensvar pÄ ett företags friskvÄrdssatsningar
SammanfattningSyfte Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur ett friskvÄrdssatsande företag verkar för att fÄ de anstÀllda att vara mer fysiskt aktiva. Vi vill Àven undersöka relationen mellan de anstÀlldas tidigare erfarenheter kring fysisk aktivitet och deras gensvar pÄ företagets satsningar. MetodDÄ studien utgÄr frÄn de anstÀlldas uppfattning dÀr vi vill försöka förstÄ hur ett friskvÄrdssatsande företag verkar för att fÄ de anstÀllda att vara mer fysiskt aktiva, har vi valt en kvalitativ ansats med intervjuer som den lÀmpligaste metoden att samla in data. Vi har Àven valt att undersöka hur tidigare erfarenheter utifrÄn habitus pÄverkar de anstÀlldas gensvar pÄ företagets erbjudanden. Totalt intervjuades 13 personer varav en var den friskvÄrdsansvarige pÄ företaget. ResultatDet framkom att företaget har en bred friskvÄrdssatsning dÀr de erbjuder de anstÀllda en rad olika aktiviteter. DÀremot finns det ingen vision som nÄr de anstÀllda för vad friskvÄrdssatsningen ska generera.